SKB håller fast vid kopparkapseln

2012-04-17 09:46 Lars Anders Karlberg  

Den svenska modellen för slutförvaring av använt kärnbränsle håller vad den lovar. Kombinationen urberg, lera och kopparkapslar fungerar, säger kärnbränslebolaget SKB i sitt svar till Strålsäkerhetsmyndigheten SSM.

SSM har vid ett 20-tal tillfällen det senaste året begärt in kompletterande information om det planerade slutförvaret 500 meter ned i berggrunden i närheten av Forsmarks kärnkraftverk på Upplandskusten.

Korrosionsforskarna Hultquist  och Szakalos på KTH hävdar att koppar kan korrodera även i syrgasfritt vatten, vilket skulle innebära att kopparkapslarna kan läcka även om de är inbäddade i lera och begravda långt  ner i urberget.

För en månad sedan krävde SSM ytterligare redovisning om vilken betydelse kopparkorrosionen  har för slutförvarets långsiktiga säkerhet.

SKB har nu svarat i en elvasidig lång redogörelse som mynnar ut i att den svenska slutförvarsmodellen håller.

– De svar vi nu lämnat till Strålsäkerhetsmyndigheten ändrar inte på slutsatserna i vår ansökan, det vill säga att vi kan bygga ett kärnbränsleförvar som lever upp till de säkerhetskrav som myndigheterna satt upp, säger SKB:s talesperson Saida Laârouchi Engström.

SKB skriver på sin hemsida att man relativt enkelt har kunnat svara på de flesta av SSM:s frågor men att en fråga måste utredas ytterligare innan man kan ge ett uttömmande svar.

– Det gäller vad som händer om korrosionsprocessen finns i kombination med att dels bufferten försvunnit – något som eventuellt kan hända ett fåtal kapslar efter hundratusentals år – och dels med att mikrober därefter satt sig på kapselns yta och påskyndar korrosionen genom att förbruka den vätgas som bildas, säger Allan Hedin, ansvarig för säkerhetsanalyser på SKB, i en filmad intervju på SKB:s hemsida.

På Ångströmlaboratoriet i Uppsala pågår ett vetenskapligt försök att upprepa de försök som Hultquist och Szakalos tidigare gjort.

- Det tycks inte råda något tvivel om att små mängde vätgas verkligen bildas i de här experimenten. Den intressanta frågan är i stället var den kommer ifrån. Är det från kopparkorrosion eller från något annat. Den frågan har ännu inte svar, säger Allan Hedin.

Därifrån kan man gå vidare och ta reda på om orsaken till vätgasbildningen har någon betydelse för kopparkapslarna i ett slutförvar, menar SKB.

- I säkerhetsanalysen SR-Site räknade vi på ett fall där vi antog att processen finns. Den beräkningen  visade att inverkan på kopparkapslarnas livsländ i förvaret blir försumbar, säger Allan Hedin i intervjun.

Under nästa år kommer SKB att lämna en uppdaterad redovisning av kunskapsläget för korrosion i rent syrgasfritt vatten till SSM.

SBK:s syn på kopparkorrosion i slutförvaret

Fakta om korrosion i Kärnbränsleförvaret

1. I kärnbränsleförvaret är det använda bränslet inkapslat i kopparbehållare. Kapslarna är i sin tur omgivna av en buffert som består av tät lera.

2. Korrosionen av kapseln begränsas av i vilken takt transporten av skadliga ämnen genom bufferten går. Den transporten är oerhört långsam så länge bufferten finns kvar, vilket den normalt förväntas göra i över en miljon år.

3. Sulfidkorrosion är den absolut viktigaste korrosionsprocessen i Kärnbränsleförvaret.

4. I normalfallet, det vill säga när bufferten finns kvar, korroderar ungefär fem millimeter av det 50 millimeter tjocka kopparhöljet bort på en miljon år.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt