Rea på utsläppsrätter hotar nyinvesteringar

2013-05-24 06:45 Anna Orring  
Fortum Sverige bygger ett nytt kraftvärmeverk vid Bristaverket i Märsta som ska omvandla hushållssopor till fjärrvärme. Men det låga priset på utsläppsrätter gör att nya miljöinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden, enligt Fortum. Foto: Fortum Sverige

Priset på en utsläppsrätt för ett ton koldioxid ligger på drygt 3,6 euro, en tiondel av vad det kostade från början. Följden kan bli att det inte lönar sig att investera i förnybar energi.

Varför är priset så lågt?

– Det är så många utsläppsrätter i omlopp. När tilldelningen gjordes inför handelsperioden 2008–2012 beräknades det på gamla utsläpp. Sedan blev det en lågkonjunktur, och företagen fick utsläppsrätter de inte har behövt använda, säger Anders Olsson, handläggare på Naturvårdsverket som arbetar med tillsyn av handelssystemet.

Hur påverkar det låga priset övergången till förnybar energi?

– Läget är allvarligt eftersom styrfunktionen i systemet är noll. Utsläppsmängden har inte ökat. Men de långsiktiga konsekvenserna blir allvarliga, eftersom företag lockas att investera i fel riktning, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Svenska Naturskyddsföreningen.

Avstår den tunga industrin från miljöinvesteringar?

– Nej, investeringsbeslut handlar mer om vad man tror om framtida pris och kostnad än priset i dag, säger Helén Axelsson, energi- och miljöchef på Jernkontoret.

I april röstade EU-parlamentet med knapp marginal nej till att frysa inne 900 miljoner utsläppsrätter för att minska överskottet. Delar av industrin var emot förslaget, varför?

– Vi anser inte att man ska göra ändringar i systemet under innevarande handelsperiod. Marknaden måste få göra sitt jobb, annars får man inrätta en skatt, säger Helén Axelsson.

Elindustrin däremot stödde förslaget, varför?

– Med de låga elpriser vi har i dag är det tyvärr nästan enbart kolkraft som det är lönsamt att satsa på i Europa. Priset på utsläppsrätter påverkar branschens möjligheter att investera, och det låga priset gör att de skjuts upp. Om utsläppsrätterna hade dragits in hade branschen fått en tro på att politikerna värnar om systemet, säger Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter på Fortum Sverige.

Vad händer nu?

– Nu är det interna förhandlingar. Sedan ska miljöutskottet och parlamentet rösta igen. Ett tecken på att det kan bli ett annat beslut är att elva ledamöter har ändrat sig och vill rösta ja nu, som röstade nej förut, och bara tre vill i stället rösta nej, säger Carl Schlyter (MP), ledamot i EU-parlamentet och sitter i miljöutskottet.

Ett överskott på 2 miljarder

Det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter infördes 2005, och är en del av Kyotoprotokollet. Det kallas för EU ETS, European union emission trading system.

Syftet är att sätta ett pris på koldioxid för att minska utsläpp, där företag som minskar sina utsläpp kan sälja utsläppsrätter.

Under 2013 uppskattas att det finns ett överskott på cirka två miljarder utsläppsrätter i Europa, och nivån förväntas vara densamma fram till 2020. Det är det som menas med ­uttrycket ”ett förlorat ­decennium” för miljö­investeringar. Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt