Ny metod ska rena landets mest förorenade vatten

2014-06-24 05:30  

Sverige går i bräschen inom rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. En testanläggning från KTH ska hitta den mest kostnadseffektiva lösningen. Nu har den installerats vid ett av landets mest förorenade vattendrag.

Cirka 50 ton av läkemedlet karbamazepin skvalpar i dag runt i Östersjön. Ämnet används i mediciner mot epilepsi, alkoholabstinens och adhd och har även hittats långt ut till havs. Läkemedlet är ett av ett tjugotal läkemedel som har hittats i Östersjön.

I sjöar och vattendrag är koncentrationen högre, och antalet läkemedel är fler. Problemet är att de tas upp av fiskar och andra vattenlevande organismer som oftast reagerar på dem på samma sätt som vi människor.

– Abborrar som simmar i vatten med rester av antidepressiva läkemedel blir till exempel lugnare och mindre försiktiga. Det gör att de löper högre risk att bli uppätna av gäddor, säger Jerker Fick, miljökemist vid Umeå universitet.

Någon effekt av karbamazepin på fisk har han däremot inte kunna se.

Fyrisån i Uppsala tillhör de mest förorenade vattendragen i Sverige när det gäller läkemedels­rester. Här har Jerker Fick och hans kolleger tidigare hittat 23 olika mediciner i vildfångade abborrar. Fem av dem var anti­depressiva läkemedel. Vattendraget tar emot avloppsvatten som renats i Kungsängsverket. Precis som andra svenska reningsverk är det inte byggt för att rena bort läke­medelsrester som följer med i urin och fekalier.

Kungsängsverket är ett av tre reningsverk som deltar i utformningen av ett nytt kostnadseffektivt reningssteg för avloppsvatten. Utvecklingen sker inom det svenska forskningsprojektet Mistra­pharma och drivs av Berndt Björlenius vid KTH Bioprocessteknik.

För att testa vilken metod som passar svenska vatten bäst har Berndt Björlenius och hans kolleger byggt ett mobilt reningssteg i en container. Efter att ha testats på Käppala reningsverk utanför Stockholm har den nu installerats i Uppsala.

I dagsläget verkar en kombination av ozonering och aktivt kol vara det bästa. Men det gäller att hitta de optimala doserna och den bästa kol­sorten.

– För mycket ozon kan ge biprodukter i vattnet som skadar fiskar, kräftor och alger. Vi har också sett att det är stor skillnad i effektivitet mellan olika kolsorter, säger Berndt Björlenius.

Vattnet från de olika körningarna utvärderas därför av miljö­kemister i Umeå. Även ekotoxikologer i Uppsala och Stockholm deltar i projektet.

Tre kubikmeter vatten i timmen klarar den tio ton tunga anläggningen av att rena. När den optimala reningsmetoden är fram­tagen gäller det att skala upp anläggningen till full skala. I Kungsängsverket handlar det i snitt om 2 200 kubikmeter i timmen.

– Målet är att ta fram en designmanual åt kommuner som vill installera ett extra reningssteg, säger Berndt Björlenius.

Vad kommer ett extra reningssteg att kosta?

– För hela Sverige mellan 1,6 och 6 miljarder per år. Det motsvarar 225–750 kronor per person och år. Vi kommer att kunna precisera det mer när försöken är klara.

Men något generellt krav på ett extra reningssteg finns ännu inte i pipen, enligt Robert Ljunggren på Naturvårdsverket.

– Det handlar om stora investeringar. Men många större reningsverk är intresserade och tittar på frågan. Dit hör Henriksdalsverket i Stockholm och Himmelstadsverket i Södertälje, säger han.

Knivsta kommun kan bli först ut. Berndt Björlenius har i dagarna ansökt om pengar från Havs- och vattenmyndigheten för ett fullskaleprojekt där allt vatten från kommunens invånare ska renas från läkemedels­rester.

Sett ur ett europeiskt perspektiv ligger Sverige och Schweiz i frontlinjen. Schweiz är också det enda land som har beslutat om reningssteg för läkemedelsrester.

Läkemedel finns överallt i Östersjön

  • Vattenprover från 13 platser i Östersjön samlades in förra sommaren. Syftet var att se om det gick att detektera läkemedel även till havs. I samtliga prov fanns läkemedlet karbamazepin. Allergimedicinen Orfenadrin fanns i 69 procent av proverna, och hjärtmedicinen Flekainid i 39 procent.

Jonas Askergren

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt