Miljardsatsar på vindkraft – utanför Sverige

2016-05-18 06:00 Tommy Harnesk  

Under de närmaste fem åren satsar Vattenfall närmare 10 miljarder kronor per år på nya vindkraftverk. Men nästan allt hamnar utanför Sverige – den svenska marknaden ses som alltför riskabel.

De senaste tio åren har Vattenfall investerat omkring 50 miljarder kronor i ny vindkraft. Nu dubblar den statliga energijätten investeringstakten och satsar ytterligare nästan 50 miljarder under fem år mellan 2016 och 2020.

– I Sverige färdigställer vi just nu 140 megawatt fördelat på tre parker i Sydsverige och en i Norrland, vilka ska hälftenägas tillsammans med Skandia när de står klara, säger Peter Tornberg, utvecklingsansvarig på Vattenfalls Business Area Wind.

Men de fyra nya vindparkerna  i Sverige hänförs till ett investeringsbeslut som togs 2014. I princip alla företagets nya vindkraftssatsningar förläggs till andra länder. Vattenfalls största, just  nu pågående byggen är den landbaserade vindparken Pen y Cymoedd i Storbritannien, som ska få 228 megawatt installerad kapacitet, och den havsbaserade 288-megawattsparken Sandbank i Tyskland.

Därtill har man precis färdigställt Dan Tysk, som också är en havsbaserad vindpark på 288 megawatt i Tyskland.

Såväl Storbritannien som Tyskland har övergått till auktionsbaserade system, där den som vinner garanteras ett visst minimipris för den el vindkraftverken producerar. I Tyskland finns dessutom ett räntebidrag, som innebär att vindkraftsinvesterare kan få lån i statliga banker till en ränta som ligger cirka två procent under marknadsnivån.

Läs mer: Analytiker: Överskatta inte stödets inflytande

Även Danmark, där Vattenfalls offshorepark Horns Rev 3 ska  stå klar senast 2020 och leverera 400 megawatt, praktiserar ett auktionsbaserat stödsystem.

– Numera rör sig i stort sett alla länder mot ett förfarande där man auktionerar ut viss mängd kapacitet till lägstbjudande. På det sättet pressar man ner priserna och får ett flexiblare system, säger Peter Tornberg.

Litar ni på stabiliteten i stödsystemen trots förändringarna?

– Absolut. Det viktigaste för en investerare är ju att man har tilltro till sin motpart, och vi är inte rädda för konkurrensen i ett auktionsförfarande. Men i det svenska systemet upplever vi betydligt högre risk, vilket är mycket olyckligt.

Oviljan att bygga vindkraft i Sverige är inte unik för Vattenfall. Under fjolåret sjönk de totala nyinvesteringarna i landet med cirka 40 procent från året före, enligt statistik från branschorganisationen Svensk Vindenergi, som anger de låga elpriserna och ”brister i stödsystemet” som främsta orsaker.

– Det är framför allt avsaknaden av långsiktig politik som avskräcker investerarna. Det finns en vision fram till 2020, men längre fram än så är det svårt att förutse utvecklingen, säger Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger.

Peter Tornberg tycker att Sverige borde ta efter Tyskland och de andra länderna med auktionssystem.

– Här håller vi fast vid elcertifikatsystemet, som ska vara negativt korrelerat till elpriset. Det vill säga, om elpriset går ner så ska du räddas av att elcertifikaten stiger  i pris. Men i realiteten har båda gått ner eftersom marknaden inte fungerar, säger Peter Tornberg.

En orsak till detta är, enligt Peter Tornberg, att kvotplikten satts utifrån antagandet att elförbrukningen i Sverige skulle öka över tid.

– Men i själva verket har den varit stabil eller till och med sjunkande, vilket lett till ett överutbud av elcertifikat. Och då sjunker priset enligt principen om tillgång och efterfrågan.

Läs mer: Ledare: Ett högt pris för att bli förnybara Vattenfall

Samtidigt har det blivit billigare att bygga. I dag kostar det Vattenfall cirka 50 öre per kilowattimme att bygga landbaserad vindkraft  i Sverige, mot 80 öre per kilowattimme 2010. Men totalintäkten, inklusive spotpriset på elcertifikat, landar runt 30 öre per kilowattimme.

– Så kalkylen blir ändå inte särskilt bra. Vill vi ha ytterligare vindkraftsutbyggnad i Sverige efter 2020, då bör nog vi också gå över till ett auktionsbaserat system.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

För dyrt att äga kraftverk själv

Vattenfalls vd Magnus Hall har gått ut med att ”Vattenfall måste inte längre vara den som äger 100 procent av alla kraftverk”.

Peter Tornberg, utvecklingsansvarig på Vattenfalls Business Area Wind, förklarar:

– Med dagens elpriser har vi helt enkelt inte råd med så här stora investeringar själva. Samtidigt är det nödvändigt med en viss volym för att få driftsekonomi, och då är försäkringsbolag, pensionsfonder och liknande en logisk partner. De jobbar långsiktigt och har tillgång till billigt kapital, säger han.

Vattenfall och vindkraften

I dag omfattar Vattenfalls vindkraftsbestånd 2 200 MW installerad kapacitet, och står för 3,2 procent av bolagets totala elproduktion. Målet är att den siffran ska ligga runt 5 procent 2020.

I Sverige stod vindkraften för 1,4 procent av elförsäljningen 2015. 53,7 procent kom från vattenkraft och 44,9 procent från kärnkraft.

Vattenfalls totala elproduktion 2015 uppgick till 173 TWh.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS