Metoderna som ersätter kremering

2013-02-14 11:39 Anna Orring  
Teknikval för sista vilan. Grafik: Anders Vikhult/Jonas Askergren, Fakta: Anna Orring. Foto: Colourbox

GRAFIK. Det är inte så lätt för en människokropp att bli jord igen, om det också ska förenas med en värdig behandling. Men nya tekniker kan bli ett alternativ till kremering som metod att hantera kroppen efter döden.

I dag kremeras nästan åtta av tio av alla avlidna i Sverige. Det andra alternativet är jordbegravning. Men i framtiden kan det finnas fler metoder att ta ställning till: Vill du att din kropp ska brännas, frystorkas, upplösas av kaliumhydroxid eller grävas ned?

Överantikvarie Knut Weibull, Riksantikvarieämbetet, ska på regeringens uppdrag utreda hur nya metoder ska godkännas. Utredningen skulle egentligen vara klar i juli, men har blivit försenad till hösten.

Nya metoder ska innebära en värdig behandling av den döda, och uppfylla etiska, miljömässiga och ekonomiska krav, enligt direktiven till utredningen. Vad det konkret kan betyda är långt ifrån självklart.

– Det kan vara kontroversiella och etiskt komplicerade frågor. Det finns potential för det, säger Knut Weibull.

Innan kremering infördes i Sverige på 1800-talet var det länge ett stort motstånd mot metoden. Ett teknikskifte kan innebära konflikter.

– Det här är ett område där saker händer långsamt, säger Knut Weibull.

Redan för tiotalet år sedan presenterade biologen Susanne Wiigh-Mäsak utanför Stenungsund sin patentskyddade frystorkningsmetod kallad promession. Utgångspunkten är att den döda kroppen hanteras så att resterna ska kunna brytas ned av naturen, och att näringsämnen ska komma jorden till del.

– Det är påtagligt hur vi kan vara en del av kretsloppet. Det blir ingen förorening, ingen deponi, säger Susanne Wiigh-Mäsak.

Hon är kritisk mot dagens metoder av flera skäl. Kremering kräver stora mängder fossila bränslen, ger upphov till utsläpp av bland annat kvicksilver, och resterna måste malas ner innan de kan bli något som liknar aska. Jordbegravning sker på ett sådant djup att kroppen förruttnar, inte förmultnar.

Kritiker har efterlyst dokumenterade tester som visar att promessionsmetoden fungerar, framför allt momentet där kroppen skakas sönder efter nedfrysningen, men Susanne Wiigh-Mäsak har inte velat presentera några tester på grund av att hon vill skydda sin metod.

Andra har ställt sig bakom metoden i så hög grad att de önskat promession efter sin död, och i dag finns tio avlidna personer runt om i landet som legat nedfrysta i flera år i väntan på att metoden ska bli tillåten.

Vad skulle vara ett kriterium för att avgöra om en metod är etisk?

– Man ska kunna följa processen hela vägen utan att bli illa berörd. Vi skulle kunna göra en promator med glasvägg, och ingen skulle må illa av att se vad som händer med kroppen, säger Susanne Wiigh-Mäsak.

I Nordamerika används sedan ett par år en metod kallad resomation, där kroppen läggs i kaliumhydroxid. Den är godkänd i sju delstater, samt i en provins i Kanada.

I Skumparp utanför Malmö driver Robert Klein en begravningsbyrå för husdjur. Han har lämnat in en ansökan till miljöförvaltningen i Malmö om att få starta en anläggning för resomation av husdjur. Men på sikt tänker sig Robert Klein även en verksamhet i Sverige för att ta hand om avlidna människor.

– Med kremering går för mycket energi till spillo. Resomation har ingen miljöpåverkan och är mer energieffektivt än kremation, säger Robert Klein.

Branschorganisationen Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKFF) har i yttranden ställt sig bakom att nya så kallade begängelsemetoder som alternativ till kremering kan godkännas.

Men en etisk bedömning är central, menar kanslichef Jan Olov Andersson, och låter det komma fram att han är skeptisk till om delar av promessionsprocessen verkligen fungerar.

– Det är viktigt hur kroppen hanteras, hur den sönderdelas, hur mycket kraft som behövs för att kroppen ska sönderfalla och vad som sker med det som ska gravsättas, säger Jan Olov Andersson.

Finns det behov av nya metoder, tycker du?

– Vi är positiva till nya metoder, men de måste leva upp till alla de etiska, miljömässiga och ekonomiska krav som dagens metoder gör.

Vad betyder orden?

Resomation, promession, kremering. Begreppen som används för att beskriva hur kroppen hanteras efter döden skymmer ofta själva tekniken.

Begängelse. Ett gammalt svenskt ord som tidigare har använts både för kremering (eldbegängelse, likbegängelse), och för själva begravningen. I den statliga begravningsutredningen från 2009 föreslås att ordet ska användas för att kunna fånga in även nya tekniker som alternativ till kremering, man talar då om andra begängelsemetoder.

Kremering. Från latinets cremare, att bränna. Anläggningen heter krematorium. Efter processen har kroppen blivit kremerad.

Promession. Ordet har bildats av företaget som har utvecklat metoden. Företaget heter Promessa, efter det italienska ordet för löfte. Processen kallar de promession. Tekniskt handlar det om frystorkning. Från promessa har företaget bildat ordet promator för att beskriva en anläggning där promession sker. Orden promerad och promerat har använts för att beskriva en kropp som har hanterats i en promator. Företaget har varumärkesskyddat flera av orden.

Resomation. Ordet har bildats av det brittiska företaget med samma namn som har utvecklat metoden. Det uppges komma från ett ord på klassisk grekiska som ska betyda återfödelse av kroppen. Men ordet är snarare en sammansättning av det latinska prefixet re-, som betyder åter, och det klassiskt grekiska ordet för kropp, soma. En behållare eller anläggning där resomation sker kallas resomator.

Påminner om det engelska ordet resume, som har en annan etymologisk bakgrund, och som betyder att återuppta eller att börja igen.

Stoft. Kroppen av en avliden person.

Stoftrester. Det som blir kvar efter hantering med en annan begängelsemetod än kremering.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt