Målet: Dammsugare skakar liv i Östersjön

2014-10-08 05:30 Ulla Karlsson-Ottosson  

Går det att rädda Östersjön genom att dammsuga syrefria bottnar? Och bekosta hela kalaset genom att göra biogas och handelsgödsel av det borttagna sedimentet? I veckan startar test av en ny tekniklösning på 113 meters djup utanför Oxelösund.

Dammsugarmunstycken som sveper över syrefria bottnar och suger upp det översta sedimentlagret, sorterar det i en trekammarbrunn och lagrar det i stora säckar i väntan på fartyg som hämtar upp materialet. Så ser en ny ingenjörslösning på Östersjöns problem ut. Bakom den nya tekniken ligger miljöteknikföretaget Teknikmarknad.

– Organiska material som bryts ner på så kallade ackumulationsbottnar förbrukar syre och då får man syrefria bottnar. Genom att ta bort det översta lagret ökar vi förutsättningarna för att syrehalterna ökar, säger Bengt Simonsson på Teknikmarknad.

Dessutom kan man enligt företaget också plocka upp en stor del av den fosfor som i dag ligger bundet i botten och som riskerar att frigöras när syret försvinner.

Det bortsugna materialet är perfekt för att använda till att göra biogas, menar Bengt Simonsson. Och rötresterna kan fungera som bas för handelsgödsel. Företaget är inte ensamt om att tro på idén, och med sig på banan har de Havs- och vattenmyndigheten, Statens lantbruksuniversitet, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund.

I veckan ska tekniken testas på 113 meters djup utanför Oxelösund. Tester på grunt vatten är redan avklarade. För att inte sjunka ner i dyn står dammsugarmunstyckena på sex meter långa flytkraftskompenserade skidor. Kopplad till en dragflotte datorstyrs enheten längs en förprogrammerad bana. Framdrivningen sker med hjälp av vajrar.

– Vi har blivit kontaktade av u-båtsdelen av Saab som föreslår att en annan drivning. Men just nu testar vi den här, säger Bengt Simonsson.

Vid nyår ska projektet vara avslutat. Fungerar det som tänkt blir nästa steg dels en permanent anläggning till havs, dels en anläggning på land där sedimentet ska förvandlas till inkomstbringande biogas och handelsgödsel.

– I dag importerar vid 10 000 ton fosfor om året i form av handelsgödsel. Det borde vi kunna slippa om vi tar hand om fosfor som finns på Österjöns botten.

Visionen är att bottnar med hög ackumulation ska dammsugas två gånger om året. Och att miljöarbetet ska bekostas av intäkter från råvaran man får upp.

Fredrik Wulff, professor i marin systemekologi vid Stockholms universitet, har inte hört talas om den nya tekniken.

– Det som spontant gör mig orolig är ifall de börjar röra runt miljögifter som i dag ligger stilla på botten.

Finns det miljörisker med tekniken?

– Det är risker med allt man gör i miljön, det påverkar alltid någonting. Vi har gjort bedömningen att man måste våga släppa fram den här tekniken för test, säger Thomas Johansson, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.

Han poängterar att tekniken vid tidigare tester sugit upp sediment utan att ämnen sprids i vattenmiljön i övrigt.

– Vi hade aldrig satsat pengar i traditionell muddring eller grävning i de här sedimenten.

Enorma mängder fosfor

  • Botten av Östersjön är full av gamla synder. Havsvattnet innehåller mellan 300 000 och 400 000 ton fosfor. Ytterligare runt 100 000 ton är bundet i botten. Orsaken är det fosforrika handelsgödsel som började användas efter andra världskriget. I dag tar reningsverk hand om 98 procent av all fosfor som följer med vattnet.
  • I Östersjön frigörs varje år tre gånger mer fosfor från bottnarna än vad som tillförs från samhället. Fosforn släpps loss när syret som binder det vid botten går åt till att bryta ner organiskt material. Fosfor tillsammans med kväve är huvudorsaken till övergödningen av det känsliga innanhavet.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt