Kraftverk stod stilla i fem dagar

2014-01-23 05:30 Olle Nygårds  

Kylan och fukten som dragit in över Sverige slår nu mot vindkraftsproduktionen. <br/> Men frågan om isbildning är känslig för både el-producenter och kraftverkstillverkare.

– Det har blåst något mindre än beräknat hittills och det förekommer även isbildning som leder till viss minskad produktion. Men det har gått för kort tid på året för att ge några siffror, säger Hans Sollenberg, vd på O2 Kraft.

Sollenberg är en av få aktörer på den svenska vindkraftsmarknaden som medger att det nu förekommer produktionsförluster till följd av nedisning. Andra, börsbolaget Arise Windpower och den statliga energijätten Vattenfall, säger till Ny Teknik att de inte har några isproblem för tillfället.

Och så kan det förstås vara. Men klart är, enligt flera aktörer Ny Teknik talat med, att frågan om is på vindkraftverk är känslig. Både för elproducenter och kraftverkstillverkare. Anledningen är att ett kraftigt nedisat vindkraftverk i värsta fall kan tvingas stänga helt. Men redan vid mindre beläggning sänks elproduktionen eftersom rotorbladens aerodynamik försämras.

Ett annat problem är att is som släpper från rotorbladen kan slungas iväg och, i värsta fall, träffa och skada en människa. Vid sidan av det leder is på rotorbladen till att ljudnivån i anslutning till kraftverken höjs, vilket kan göra att tillåtna gränsvärden överskrids.

Istillväxt på  vindkraftverkens rotorblad sker vid speciella kombinationer av luftfuktighet och temperatur, från nollgradigt och ned till cirka minus 25 grader. Under vintern 2013 rapporterade Ny Teknik om stora problem med nedisning i vindkraftsparken Sjisjka i Gällivare kommun. Där ska det även nu förekomma isbildning som hämmar produktionen. Detsamma gäller i Bliekevare i Dorotea. Men just dessa parker, som drivs av O2, är inte extra utsatta jämfört med andra, enligt Hans Sollenberg.

I sammanhanget påpekar Sollenberg att produktionsförluster till följd av nedisning är något som bolaget kalkylerar med innan en vindkraftspark byggs. Några exakta siffror för hur just O2 har räknat på detta vid respektive anläggning vill han inte gå in på. Generellt säger han att produktionsbortfallet till följd av isbildning, för vindkraft som byggs i norra Sverige, ligger på cirka 5 procent och något däröver.

Men här finns  också andra siffror.

– Min uppfattning är att produktionsbortfallet av isbildning kan vara 10 till 15 procent i vissa områden, säger Göran Ronsten, vindkraftskonsult i det egna bolaget Windren och en av experterna i Energimyndighetens programråd för projektet Vindkraft i kallt klimat.

Ronsten är också driftansvarig för Sveriges Vindkraftkooperativ som är en förening för dem som producerar egen el. I det sammanhanget berättar han att ett vindkraftverk av typen Enercon E-82 med ett varmluftsbaserat avisningssystem (samma princip som Vestas lanserat under hösten 2013) som är placerat på Kommerberget i Bergs kommun, under förra veckan stod still i drygt fem dygn på grund av isbildning.

För Vattenfall  är det vindkraftsparken i Fredrika som stundtals har problem med is.

– Det förekommer i samband med att nordostliga vindar drar in fuktig luft från Bottenhavet innan isen lagt sig, säger Ulf Andersson, kommunikationsansvarig för Vattenfalls vindkraft.

Just parken i Fredrika består av 40 kraftverk av typen Vestas V 90 som helt saknar avisningssystem. För närvarande finns det huvudsakligen tre sätt att reducera isbildning. Antingen kan bladen värmas upp med hjälp av elektricitet eller varmluft, eller så kan de behandlas med ett vattenavvisande material som gör att vattendropparna inte fastnar.

– Hittills har tillverkarna inte tagit de här problemen på riktigt allvar och det är osäkert hur effektiva de tekniker som nu kommer är vid de låga temperaturer som förekommer i Sverige, säger Göran Ronsten.

Men frågan är om det är på väg att ändras. I vidstående artikel visas att frågan nu är på väg upp på hög ekonomisk beslutsnivå när det gäller vindkraftsinvesteringar. Ett aktuellt exempel är också att Vestas nyligen sålt ett av sina nya avisningssystem till en kund i Österrike för planerad installation under 2014.

Så får tillverkarna bort den förrädiska isen

  • Vestas avisningsteknik består av ett detektionssystem som, när det känner att kraftproduktionen går ned, påbörjar avisning av vindkraftverket. Det sker genom att varmluft leds in i rotorbladen vilket ska göra att isen släpper. Systemet är utformat för att avisa hela den yttre tredjedelen av rotorbladet. I nästföljande tredjedel av bladet, från rotorspetsen räknat, avisas endast den främre rotorbladskanten. Vestas introducerade systemet på marknaden hösten 2013. De första anläggningarna har sålts till en kund i Österrike för installation i år.
  • Siemens avisningssystem bygger också på detektion av is, följt av avisning. Här sker detta med hjälp av elektricitet som leds genom inbyggda skikt på rotorbladens framkant. Den första generationen av Siemens avisningssystem har installerats och testas sedan 2011 vid två vindkraftsanläggningar i Sverige. Prestandan redovisas – enligt Siemens något vaga beskrivning – som ”beroende på omgivningstemperatur och vindhastighet kan rotorbladet avisas på mindre än en timme”.


Källa: Vestas/Siemens.

Olle Nygårds

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt