Kärnavfallsrådet litar inte på kopparkapslarna

2011-02-14 13:12 Lars Anders Karlberg  
KBS-3-metoden går ut på att slutförvara det använda kärnbränslet 500 meter ned i urberget, i bentonitinbäddade kopparkapslar som ska stå emot tidens tand i hundra tusen år. Foto: SKB

I dag måndag lämnade statens kärnavfallsråd över en kritisk rapport till miljöminister Andreas Carlgren. Budskapet i rapporten är att kopparkapslarna och bentoniten i slutförvaret måste utredas mera.

- Vi vill se mer forskning om kopparkorrosion, bentonit, krypning i kopparkapseln, hydrogeologi och samhällsvetenskapliga perspektiv på frågan, säger Kärnavfallsrådet i sin rapport.

I Kärnavfallsrådet sitter tolv experter med olika sakkunskaper och deras uppgift är att se kritiskt på kärnkraftsbolagens egen forskning och ge goda råd till miljöministern.

Kärnkraftsindustrins gemensamma bolag SKB kommer den 16 mars att lägga fram sin ansökan om att få bygga ett slutförvar av använt kärnbränsle i anslutning till kärnkraftverket i Forsmark.

Den metod som SKB ansöker om att få praktisera går under namnet KBS-3 och bygger på tre skyddande barriärer – urberget, kopparkapslarna och bentonitleran.

I den rapport som rådets ordförande Torsten Carlsson och rådets kanslichef Holmfridur Bjarnadottir lämnade över till Andreas Carlgren på måndagen säger man att kärnkraftsindustrin tagit för lätt på kritiken mot KBS-3-metoden.

Kopparkapseln, som innehåller kärnbränsle, och bentonitleran som ska omsluta den, är garanter för slutförvarets långsiktiga säkerhet enligt KBS-3.

- Om kopparkapseln  är kungen som inte får sättas i matt, är bentonitbufferten drottningen som måste skydda kungen, till och med om hon får offra sig själv, säger Willis Forsling, professor emeritus i oorganisk kemi.

Kärnavfallsrådet anser att det fortfarande finns osäkerheter om dessa tekniska barriärers hållfasthet och att det är viktigt att forskningen fortsätter.

- Om KBS-3-metoden ska få gehör måste SKB visa att den metoden är överlägsen andra metoder och då måste vi få se redovisning kring alternativen, säger rådets ordförande Torsten Carlsson.

Ett alternativ som Kärnavfallsrådet vill att SKB utreder mera är så kallade djupa borrhål, det vill säga kilometerdjupa borrhål där vattenomsättningen är begränsad och där det skulle ta lång tid för grundvattnet att transportera radioaktiva ämnen till biosfären om ett läckage skulle uppstå.

Ett annat alternativ som bör utredas mera är att minska avfallets mängd genom så kallad separation och transmutation, det vill säga en form av upparbetning för att ta vara på en del av den stora mängd energi som fortfarande finns i de urankutsar som nu anses vara kärnavfall.

I det det andra alternativet kommer ingenjören Ivar Sagerfors uppfinning WP Cave att kunna aktualiseras.

WP Cave är ett mellanlager i berget där kärnavfallet kan ligga i flera hundra år i väntan på rätt teknik för att ta vara på den energi som finns kvar.

WP Cave kan sedan förvandlas till ett slutförvar.

Ny Teknik har tidigare skrivit om de tre metoderna - KBS-3, Djupa borrhål och WP Cave. Läs om det här.

Läs Kärnavfallsrådets nyhetsblad om rapporten här.

Läs här vad Kärnavfallsrådet gör.

Här är alla ledamöterna i Kärnavfallsrådet.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt