Hitta översvämningen - innan du blir blöt

2015-10-29 12:49 Monica Kleja  

Översvämningsprognoser måste ta mer hänsyn till ny forskning kring vattenflöden. Det anser forskare på KTH.

Den globala uppvärmningen ökar risken för översvämningar i Sverige liksom i andra länder. Höga vattennivåer kan drabba låglänta villor, vägar, avlopp och elförsörjning.

Orsaken kan inte bara förklaras med rikliga regn och snöfall, utan det handlar också till stor del om att vattentransporten i landskapet förändrats sedan senare delen av 1800-talet.

När jordbruksarealen och tillgången på mat behövde öka tog man till åtgärder som utdikningar och uträtningar av slingrande vattendrag - för att få torrlagda våtmarker och sänkta sjönivåer – och det har lett till snabbare och högre vattenflöden i dag.

Enligt forskarna inverkar också annat som exempelvis nya skogsbruksmetoder, ökad urbanisering och upptining av permafrost. Anna Åkesson tillhör forskargruppen vid Vattendragsteknik på KTH i Stockholm och studerar vattenprocesser. Hon har nyligen presenterat en avhandling om att man bättre kan förutse översvämningsriskerna om man inkluderar kunskap kring vattenflödesprognoserna.

– Modellerna för att beräkna flöden bygger generellt på antagandet att markområdena beter sig likadant nu som historiskt. Kalibreringen gentemot historisk data måste då alltså ta hänsyn till de förändringar i landskapet som skett under den tidsperiod som SMHI mätt och registrerat flöden., anser Anna Åkesson.

– Nederbördsmönstret har i princip inte ändrats under de senaste 100 åren, det har däremot flödet. Rinner vattnet snabbt eller långsamt, vart tar det vägen? Hur lång tid tar det innan ett flöde skadar infrastruktur och hur höga flöden kan förväntas? Det vi ser nu är att åtgärder som människor gjort i landskapet påverkar vattenflöden mer än förändringar i nederbörd, säger hon.

Höga vattenflöden uppstår inte oftare nu än tidigare, enligt Åkesson. Men när de inträffar är de högre än tidigare och konsekvenserna kan därmed bli avsevärt svårare.

– Betydelsen av klimatförändringar måste kompletteras med diskussioner kring förändring av markanvändning och förändring av vattendrag. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram att människors förändringar av landskap har så stor betydelse i den här frågan; mycket större än man tidigare trott. Prognoserna måste ta hänsyn till det förändrade landskapet. Först då kan vi göra säkrare riskbedömningar för översvämningar, anser Anna Åkesson.

Anna Åkessons avhandling heter "Peakflow response of stream networks. Implications of physical descriptions of streams and temporal change". Här kan du läsa pressmeddelandet om den.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt