Här är största svenska mikroplastbovarna

2016-03-08 11:42 Linda Nohrstedt  
Slitage av bildäck och partiklar från konstgräsplaner är största svenska källorna till mikroplaster i miljön. Foto: Alamy

Mikroplasten i miljön kommer främst från slitage av vägar av däck. Partiklar från konstgräsplaner rankas som den näst största källan. Det framgår av en ny studie av IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det här är den största kartläggningen av källor och spridningsvägar för mikroplast som gjorts i Sverige. Det är ett viktigt underlag för att förstå hur vi bäst kan minska uppkomst och utsläpp av mikroplast, säger Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid IVL, i ett pressmeddelande.

Studien har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket för att ta reda på vilka källor och spridningsvägar som finns i Sverige för mikroplast i havet.

Mängden mikroplastpartiklar från trafiken uppskattas till 13 500 ton per år och är därmed den största källan. Granulat från konstgräsplaner rankas som näst största källa med utsläpp om cirka 2 300- 2 200 ton per år. En annan källa är industriell produktion och hantering av plast, som ger upphov till ungefär 300-550 ton mikroplast per år.

Det är dock osäkert hur stor del av dessa utsläpp som når havet. Det finns nämligen ingen information om hur mycket mikroplast som finns i dagvatten från vägar. Därför går det inte att avgöra hur stor andel som når havet, eller andra vattendrag, och hur mycket som deponeras i marken nära utsläppspunkten.

När det gäller utsläpp från svenska hushåll finns det däremot information både från utsläppskällor och transportvägar till havet. Hygienartiklar som innehåller mikroplaster beräknas stå för cirka 66 ton per år och syntetfibrer från tvättmaskiner ger uppskattningsvis cirka 200-2 200 ton per år. Men huvuddelen av dessa utsläpp fångas upp av avloppsreningsverken så att endast 4-30 ton per år når havet.

– Vi vet att till exempel vägtrafiken ger upphov till stora mängder mikroplastpartiklar men vi vet inte med säkerhet hur långt dessa partiklar sprids och hur mycket som hamnar i havsmiljön. För kosmetika och syntetiska fibrer från tvättvatten är spridningsvägen till havet rakare eftersom det spolas ut med avloppsvattnet och vi har mätningar som visar hur bra mikroskräp avskiljs i reningsverken, säger Kerstin Magnusson.

Resultaten liknar dem som redovisades i en dansk studie strax före jul. Även där rankades bildäck som den största källan till mikroplast. De svenska utsläppssiffrorna är dock betydligt högre än de danska.

Mikroplasten i havet kan ha olika ursprung. Den kan komma från större skräpbitar men de kan också utgöras av mikroplastpellets som används som råvara i plastindustrin eller som ingredienser i hygienprodukter. Plastpartiklarna når havet genom avloppsreningsverk, dagvatten, snötippning och via atmosfären.

– Eftersom plastpartiklarna bryts ner långsamt kommer halterna i miljön oundvikligen att öka så länge tillförseln via avloppsreningsverk och andra transportvägar fortsätter. Därför är det viktigt att mängden plastpartiklar i avloppsvattnet som lämnar hushåll och industrier minskar, säger Kerstin Magnusson.

Forskarna poängterar att det finns stora kunskapsluckor kring flera av de källor som kan bidra till mikroplast i havet. Till exempel har utsläpp från avfallshantering och nedskräpning inte kunnat kvantifieras.

Mikroplast har definierats som plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter.  En del av plastfragmenten kan tas upp av vattenlevande djur som musslor och plankton som filtrerar vatten för att få i sig föda.

   

    

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev om miljö!

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt