Försvarets skjutfält stoppar 150 vindkraftverk

2010-09-06 08:52  
Mästocka skjutfält. Illustration: Jonas Askergren.

Det är inte bara militära flygplatser som sätter stopp för vindkraften. Nu säger försvaret också nej till vindkraftverk vid två skjutfält, erfar Ny Teknik.

Vindkraftsbolagen Statkraft Södra Vindkraft, Stena Renewable och Arise Windpower har sökt och fått tillstånd att bygga upp till 150 vindkraftverk på flera ställen runt Mästocka skjutfält i Halland.

- Vi har satsat ett antal miljoner kronor på detta – och så ändrar sig plötsligt försvaret och säger nej, säger Göran Danielsson, vd på Stena Renewables.

Skjutfältet är på cirka 5 000 hektar. Runt det finns en säkerhetszon på 23 000 hektar. Nu vill försvaret utöka zonen till 76 000 hektar, en yta som innebär att säkerhetszonen skulle omfatta halva Markaryds kommun och delar av Halmstad och Laholm.

- I Mästocka övar vi med flera flygplan samtidigt som bogserar luftvärnsmål. Det handlar om att skjuta upp luftvärnsrobotar från marken mot flygande mål. Därför behövs den extra säkerhetszonen, säger Anders Järn, chef för infrastrukturavdelningen vid Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm.

Ett slutgiltigt beslut kan dröja två-tre år.

- Det pågår en skjutfältsutredning som blir klar i slutet av året, därefter måste det till politiska beslut om skjutfälten, säger Anders Järn.

För vindkraftsbolagen innebär det nuvarande läget att åtta projekt på upp till 150 vindkraftverk kan stoppas eller försenas kraftigt.

- Försvaret vill ha maximal handlingsfrihet och om ingen pekar med hela handen kör de bara på och gör som de vill, säger Gustav Tibblin, vd för skogsbolaget Södras och norska energibolaget Statkrafts gemensamma bolag Södra Statkraft Vindkraftutveckling.

I Dalarna i området kring Älvdalens skjutfält, som är Sveriges största militära övningsområde och 540 kvadratkilometer stort, vill Högkvarteret stoppa det pågående byggandet av fem vindkraftsverk.

- De har överklagat byggloven, säger Lars Norin, handläggare i Älvdalens kommun.

I brev till entreprenören O2Vindkompaniet i december 2009 har försvaret inget att erinra mot etableringarna av de fem verken. Men i mars 2010 ändrar man sig plötsligt.

Omsvängningen blev häftig för bolaget, som år 2004 fick bygglov för sju verk, efter att försvaret sagt ja till vindsnurrorna 2003. 2007 fick företaget  klartecken från regeringen. 2008 fick man sedan ett nytt kommunalt bygglov för fem mer kraftfulla vindkraftsverk. 

- Det är rätt att vi först sa ja i december 2009 och sedan nej 2010, säger Anders Järn. Enligt honom har Högkvarterets flygsäkerhetsbedömningar ändrats under den korta tiden.

En källa säger att försvaret hänvisar till att markförband måste kunna öva med lågflygande Gripen-plan som understöd men att de övningarna pågått länge.

Vindkompaniet bygger nu färdigt fundamenten till de fem verken.

 

Jonas Hållén

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt