FOI: Nordkoreas bomb större än befarat

2013-02-12 12:19 Niklas Dahlin  

FOI beräknar att Nordkoreas senaste kärnvapentest hade mycket högre sprängverkan än vad tidigare bedömare trott. Samtidigt finns många frågetecken, och det kan vara svårt att få fram de mätdata som behövs för att få reda på mer om bomben. I dag saknas säkra uppgifter om allt från storlek till typ av bomb.

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, höjer bedömningen av sprängkraften hos Koreas tredje kärnvapenprov till mellan 10 och 20 kiloton. De första uppskattningarna efter provet den 12 februari visade på en sprängkraft på omkring 7 kiloton.

Bomben över Hiroshima anses i dag ha legat omkring 15 kiloton.

Nordkoreas tidigare test hade betydligt mycket mindre sprängkraft. Bedömningarna från olika organisationer runt om i världen skiljer sig mycket åt, och det beror bland annat på att det krävs kunskap om bergrunden och geologiska förhållanden på testplatsen för att översätta seismiska data till sprängkraft. De storskaliga testplatserna från kalla kriget, till exempel Semipalatinsk i dåvarande Sovjetunionen, hade väl kända egenskaper. Nordkoreas testplats i Kilju i landets östra del vet man mindre om.

-Det går däremot att göra jämförelser med stor säkerhet i förhållande till tidigare prov. Det här var tre gånger större än det senaste testet, vad det nu säger om deras förmåga, säger Martin Goliath, enhetschef på FOI.

En av frågorna är vilken typ av bombkonstruktion som testats. De två tidigare försöken var plutoniumbaserade bomber, men det finns en möjlighet att Nordkorea strävat mot att utveckla uranbaserade laddningar. Det skulle ge möjlighet att tillverka fler bomber. Nordkoreas plutoniumförråd, som skapats i en numera nedlagd reaktor i Yongbyon, kan räcka till omkring sex bomber. Med en fungerande konstruktion för uranbomber får landet tillgång till mer bombmaterial som lättare kan anrikas i hemlighet.

Det som krävs för att avgöra frågan är att jämföra fördelningen av isotoper av Xenon som släpps ut från det underjordiska provet.

-Det är väldigt svårt att skilja uranladdningar från plutoniumladdningar. 2006 släpptes det ut ädelgaser, men inte 2009, kanske beroende på att de hade en bättre inneslutning, säger Martin Goliath.

Den första provsprängningen 2006 var så svag att många trodde att Nordkorea försökt lura omvärlden med en laddning av konventionella sprängmedel. FOI lyckades bekräfta att det var en kärnexplosion genom att detektera Xenon med utrustning på plats i Sydkorea. I dag använder FOI och andra organisationer data från 270 stationer runt om i världen som drivs av Comprehensive Test Ban Treaty Organization.

Testet tros ha gjorts i en tunnel på 1000 meters djup, och med en fungerande inneslutning kan det hända att inga användbara prover kan samlas in.

Det finns fler frågor än svar kring var Nordkoreas kärnvapenprogram i dag.

-Man kan konstatera att de gjort prover och att de gjort robottester, men det säger inte så mycket.

För att skapa ett fungerande vapen krävs att bomben kan miniatyriseras så att den får plats i en stridsspets eller bomb. Den måste också göras så robust att den klarar att skjutas upp eller transporteras.

-Vad de har för förmåga, huruvida de kan bygga ett fungerande vapen, är inte alls klart. Men de har ändå någon form av kärnvapenavskräckning, även om den bygger på ganska lite fakta.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt