”Extremt mycket” svaveldioxid från Bardarbunga

2014-11-14 13:29 Linda Nohrstedt  

Stora mängder svaveldioxid har släppts ut till luften under det två månader långa vulkanutbrottet vid Bardarbunga på Island. Forskare från Chalmers har flera optiska instrument på plats för att mäta gasmängderna.

Forskare från Chalmers deltar i det stora EU-projektet Futurevolc, som handlar om att använda Island som ett stort naturligt laboratorium.

- 26 forskargrupper från framför allt Europa har satt upp en massa mätinstrument på Island under de senaste två åren. De var färdiga och stod i princip bara och väntade på att det skulle hända något, säger Bo Galle, professor i optisk fjärranalys vid Chalmers.

Därför kunde forskarvärlden tidigt upptäcka tecknen på ett förestående utbrott från Bardarbunga. När utbrottet sedan startade i slutet av augusti var Chalmersforskarna snabbt på plats med sin utrustning för att mäta mängden svaveldioxid som släpps ut.

Instrumenten använder absorptionsspektroskopi för att mäta färgsammansättningen i himmelsljuset. Svaveldioxid absorberar vissa våglängder och genom att mäta frånvaron av dessa kan apparaterna säga hur mycket gas som finns i luften.

Genom att använda två instrument kan även höjden på gasmolnet avgöras med hjälp av triangulering. Den informationen är viktig för de meteorologer som försöker förutsäga vart gasmolnet tar vägen.

Svaveldioxid kan vara hälsofarligt i höga koncentrationer och mätningarna från Chalmers utrustning har legat till grund för de varningar som har skickats ut till Islands befolkning under de senaste två månaderna.

Men cirka två veckor efter Bardarbungas utbrott blev ett av Chalmerinstrumenten omringat av lava. Då kunde inte batteriet bytas ut och instrumentet levererade inte längre data.

- Det gjordes flera försök att komma dit med helikopter, men det gick inte på grund av värme och turbulens från lavafältet, berättar Bo Galle.

Till helgen åker han därför tillbaka till Island för att sätta ut ett annat instrument. Syftet är att kunna täcka in fler vindriktningar och kunna göra höjdmätningar.

Det lavaomringade instrumentet räknar han med kommer att kunna räddas i vår.

- Det står på en liten kulle mitt i alltihopa, så det ser ut att klara sig. Men det kanske dröjer till maj innan vi kan hämta den, säger han.

Bo Galle har varit drivande vid utvecklingen av mätmetoden sedan 2002. Genombrottet kom 2005.

- En automatisk mätning var femte minut som mäter svavelutsläppet, det fick vulkanologer att säga wow. Gasen är fundamentalt viktig för vulkanologer för att förstå vad som händer, säger Bo Galle.

I dagsläget finns 65 sådana instrument utplacerade på 25 olika vulkaner världen över. Men seismiska mätningar är fortfarande den primära metoden för att förutsäga utbrott hos vulkaner.

- Men vårt instrument har seglat upp till att bli instrument nummer två. Om man bara har pengar till två typer av instrument tror jag man väljer seismiskt och gas, säger han.

På Island kommer eventuellt också ett annat slags mätinstrument att placeras ut under nästa vecka, för att kunna mäta förekomst av väteklorid och vätefluorid i gasmolnet. Men instrumentet är beroende av solljus och Bo Galle vill helst rigga upp det om det mot förmodan inträffar en solig dag, så att han kan se att det fungerar som det ska innan han måste åka hem.

Hittills visar mätningarna att cirka 50 000 ton svaveldioxid släpps ut från Bardarbunga per dygn.

- Det är extremt mycket. Det är ungefär tre gånger mer än vad Europas samlade skorstenar släpper ut per dygn, säger Bo Galle.

Gasmolnet har befunnit sig på 3-5 kilometers höjd och sedan drivit bort från Island ut över havet. Men enligt Bo Galle har Islands befolkning ändå känt av problem.

- Plymen touchar marken ibland. Periodvis uppmäter vi höga halter i kuststäderna på Island. I slutet av oktober uppmättes 21 000 mikrogram per kubikmeter i Höfn, och WHO:s gränsvärde för tio minuter är 500 mikrogram, säger han.

Det är främst andningssvårigheter man kan drabbas av om man utsätts för höga koncentrationer av svaveldioxid. Men Bo Galle, som själv har känt av höga halter under sitt arbete på vulkaner, vittnar om flera hälsoeffekter.

- Det är väldigt obehagligt att utsättas för det. Det är inte bara lungor och ögon som drabbas, utan det sticker i skinnet om det är riktigt höga halter, säger han.

Utbrottet från Bardarbunga har inträffat ungefär fyra mil från själva vulkanen, i en cirka 700 meter lång spricka i marken. Vulkanologer anser att utvecklingen framöver kan ta tre olika riktningar: antingen stannar utbrottet av, eller så öppnar sprickan sig mer, eller så får själva vulkanen ett utbrott.

Skräckscenariot är att sprickan öppnar sig hela vägen längs de fyra milen till Bardarbunga. Då får utbrottet stora likheter med utbrottet vid Laki på Island 1783, då en stor del av Islands befolkning dog, men även omkring 20 000 engelsmän omkom på grund av gaserna från utbrottet.

- Skulle Laki hända igen på Island skulle det få helt andra konsekvenser för Europa än det här, säger Bo Galle.

 

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Civilingenjör som satsade på forskning

  • Bo Galle är civilingenjör med inriktning mot teknisk fysik, en utbildning han läste på Chalmers. Direkt efter examen 1976 påbörjade han en avhandling om optiska mättekniker med laser.
  • När hans handledare flyttade till Lund valde Bo Galle av familjeskäl att inte följa med utan hoppade av doktorandutbildningen. I stället började han jobba på IVL Svenska miljöinstitutet, där han blev kvar i 20 år och ägnade sig åt optiska tekniker för att mäta gaser för att lösa olika miljöproblem.
  • På grund av svårigheter att matcha EU-pengar med motsvarande mängd svenska pengar valde han att vända tillbaka till Chalmers för att fortsätta forska där.
  • Då var han tvungen att avsluta sin avhandling, som summerade hans verksamhet på IVL. ”Universitetsvärlden är fortfarande ett skråväsende. Där finns uppfattningen att har du inte doktorerat så kan du inte forska,” kommenterar Bo Galle.
  • I dag är han professor i optisk fjärranalys.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt