Drönare värvas till klimatkriget

2012-05-01 23:00 Monica Kleja  

UAV:er har använts för militära insatser bland annat i kriget i Afghanistan.Men obemannade flygplan kan också ge forskarna en tydligare bild av klimat­förändringarna. Statliga Rymdbolaget undersöker därför möjligheterna att skaffa sig drönare.

Intresset för att ta hjälp av obemannade flygplan för att göra olika slags mätningar i atmosfären växer starkt bland världens klimatforskare.

Så kallade drönare eller UAV (unmanned aerial vehicle), som samlar klimatdata, används bland annat vid Nord- och Sydpolen, men också vid flygningar över Stilla havet och Indiska oceanen.

Fördelarna är många jämfört med bemannade plan.

– De är oftast mindre, kan operera utan riktiga flygfält, stanna uppe långa perioder och flygas in i områden där man inte vill riskera människoliv eller flyga väldigt lågt för att få mätningar, säger ­Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms uni­versitet.

Han anser att UAV:er kan bli ett viktigt inslag i klimatforskningen framöver, fast mest som komplement till satellitövervakningen.

I augusti ska också ett obemannat väderplan flyga från raketbasen Esrange, som ägs av Rymdbolaget.

– Sedan 2001 har vi diskuterat att skaffa egen UAV-kapacitet för att stötta forskningen. När nu efterfrågan på sådana tjänster växer i omvärlden ökar möjligheten att vi köper egna plan, säger Mattias Abrahamsson, projektledare på företaget.

I dag tillhandahåller Rymdbolaget stora stratosfärballonger och höghöjdsraketer, som används för mätningar på olika höjder. Ballonger används upp till cirka 45 kilometer och raketer uppåt 80 kilometer.

Flygningen i sommar görs av IRF, Institutet för rymdfysik, i Kiruna.

– Vi vill se hur användbar UAV:en är, säger Sheila Kirkwood, professor i atmosfärfysik på IRF.

Det lilla planet liknar ett modellflygplan och är utvecklat i USA. Det ska flyga över raketbasen på uppåt tre kilometers höjd med sensorer som mäter temperatur, lufttryck, fukt, vind och ozon.

– Om allt fungerar i augusti är tanken att vi ska använda planet vid mätningar i Antarktis framöver, säger Sheila Kirkwood.

Flygningar med bemannade forskningsplan upptäckte nyligen stora läckage av växthusgasen metan vid havsytan uppe i Arktiska oceanen.

– Det bekräftar resultaten från en rysk-svensk studie för två år sedan, att det släpps ut metan från någon källa i det arktiska havet ut till atmosfären i mycket större utsträckning än i något annat hav, säger Örjan Gustafsson på Stockholms universitet till Ekot.

Forskningsinstitutet Norut på norska Tromsö har använt förarlösa plan i klimatstudier sedan 2007.

– Vi har använt dem på Svalbard, Grönland och i Antarktis bland annat för att mäta förekomst ?av sotpartiklar, som ökar absorptionen av solstrålar och höjer temperaturen, säger klimatforskaren Rune Storvold på Norut.

Norut använder plan som heter Cryowing, som man har utvecklat tillsammans med ET-Air i Sandnes.

Men det finns också utmaningar med att flyga med autonoma plan. De behöver flygtillstånd och över exempelvis Nordpolen bestämmer USA, Danmark, Norge, Ryssland och Kanada var för sig flygreglerna inom sina respektive territorier. Exempelvis får bara amerikanska forskare flyga UAV i den amerikanskt kontrollerade delen, enligt Rune Storvold.

– Målet är att få göra överflygningar i alla zoner för att få en god bild av hur snabbt klimatförändringarna sker ?på Nordpolen, säger Rune Storvold.

Flyghindren hoppas han ska kunna lösas via förhandlingar i Arktiska rådet framöver.

Uppdrag för obemannat

Obemannade plan kan ha många olika uppdrag, och ha olika sensorer med sig.

Övervaka klimatet.

Mäta växthusgaser, ozon, aerosoler och föroreningar.

Övervaka djurliv.

Mäta algblomning i haven.

Mäta klorfyll i oceanerna.

Upptäcka oljespill.

Kontrollera kraftledningar.

Söka längs magnetfält, exempelvis leta diamanter.

Mäta glaciärers massa.

Mäta biomassa i skogar.

Undersöka lägen för vindkraft.

Havsisen på Nordpolen smälter dramatiskt

Förändringarna av isförhållandena i Arktis går snabbare än beräknat. Nästa alla frusna områden i Nordpolen påverkas. För ett år sedan konstaterade forskare som jobbar för Arktiska rådets miljöorgan Amap att de genomsnittliga höst–vinter-temperaturerna i Arktis befaras att runt 2080 stiga 3–7 grader mer än tidigare beräknat.

Därmed minskar havsisens utbredning snabbare, snösmältningen blir än mer omfattande och områdena med permafrost minskar mer än väntat, vilket kan leda till stora utsläpp av växthusgaser.

Glaciärerna bedöms minska sin massa med 10–30 procent runt år 2100. Beräkningarna visar också att Grönlandsisen smälter i kanterna i så stor omfattning att den globala havsnivån väntas stiga med 0,9–1,6 meter.

Nasas plan flyger runt halva klotet

Global Hawk är världens största väderplan. Amerikanska rymd­styrelsen Nasa flög för första gången en vetenskaplig flygning med Global Hawk över Stilla havet den 8 april 2010.

Planet, som är ungefär lika stort som en Boeing 737 mellan vingspetsarna, användes för att bland annat mäta förekomsten av växthusgaser, aerosoler och ozon. Det kan flyga dubbelt så högt som ett vanligt trafikflygplan och så långt som runt halva jordklotet (runt 20 000 kilometer) under en flygning och vara i luften i 30 timmar.

Flygningen den 8 april 2010 pågick i 14 timmar och var den ­första av fem i ett program kallat Glopac, som är ett samarbetsprojekt mellan amerikanska forskningsorganisationerna National Oceanic och Atmospheric Administration, eller NOAA. I USA används i stor utsträckning också mindre obemannade väderplan.

Enligt Michael Tjernström har man spekulerat i att skicka upp den på hög höjd för att släppa så kallade droppsonder, instrument som faller ned och mäter vindar, tryck, fuktighet och temperatur.

Nackdelen med små UAV:er kontra större som Global Hawk konstaterar han är att de ännu inte kan ta så avancerad mätutrustning, eftersom det blir kostsamt om de försvinner.

Global Hawk

Spännvidd: 35,4 m

Längd: 13,5 m

Vikt:  11,6 ton

Lastförmåga:  900 kg

Flyghöjd:  ca 19?000 m

Maxhastighet:  800 km/h

Motor: Rolls-Royce  AE3007H

Dragkraft: 31,4 kN

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

vill du synas här? annonsera

Debatt