Bengt Stridh svarar skeptiska solelsläsare

2012-11-08 09:13 Lars Anders Karlberg  

Glädjekalkyler, säger flera Ny Teknik-läsare om de avkastningsberäkningar för solcellsinstallationer som presenteras i veckans nummer av Ny Teknik. Men Bengt Stridh ger svar på tal.

- Om det ska bli något så när rimligt krävs nettodebitering, högre verkningsgrad och lägre priser på solcellerna, säger Ny Teknik-läsaren Christian Svärd.

Han anser att 20 års återbetalningstid är för lång tid för att det ska vara intressant. Särskilt som kalkylen bygger på att man satsar egna pengar och jämför med bankräntan.

- Vad man också förutsätter är att man nyttjar sin anläggning i dessa 20 år och därefter, samt att samtliga komponenter inte kräver underhåll och reparation under tiden. Och vad blir andrahandsvärdet på investeringen om man säljer sitt boende efter tio år?, frågar Christian Svärd.

Flera läsare uttrycker samma misstro och frågar om kalkylerna verkligen tar hänsyn till underhållskostnaden.

Den som verkligen räknat på detta är Bengt Stridh, solforskare på ABB i Västerås. Han en av auktoriteterna på det här området i Sverige.

 På sin sajt Bengts Villablogg redovisar han detaljerade beräkningar under rubriken "Produktionskostnad för solel i Sverige".

Bengt Stridh räknar med en 30-årig livslängd på solpanelerna, 0,5 procent årlig minskning av verkningsgraden, en kalkylränta på 5 procent på investerat kapital men också intäkter från elcertifikat.

För den absolut billigaste solcellsinstallationen, bara 15 000 kronor per installerad kilowatt, blir produktionskostnaden 1,25 kronor per kilowattimma utan solcellsstöd, 0,73 kronor med stöd och 0,61 kronor med stöd och elcertifikat. (Se faktarutan nedan).

Men med högre pris per installerad watt stiger produktionskostnaden per kilowattimma snabbt och och hamnar en bra bit över dagens rörliga elpris inräknat skatter och nätavgifter. Vid redan vid en kostnad på 20 000 kronor per installerad kilowatt ligger produktionspriset på 1,67 kronor per kilowattimma utan subventionerade solceller.

Men Bengt Stridh menar att det ändå är lönsamt för de flesta som har hyggliga sollägen.

- En viktig poäng är att den framräknade produktionskostnaden för solel ger ett fast pris på den producerade elen. Däremot kommer det framtida elpriset inte att vara lika som dagens elpris, säger Bengt Stridh till Ny Teknik.

Samma argument för solel anför Johan Ehrenberg, också han en veteran och auktoritet i egen el-sammanhang.

- De som hävdar att återbetalningstiden är så lång som tjugo år räknar fel. De glömmer både elprisökning och elöverföringsavgifterna. Och de anger ett alldeles för lågt elpris som start, säger han.

Så här räknar Johan Ehrenberg:

1. Varje installerad watt solceller ger minst 0,9 kilowattimmar el.

2. Den el du själv använder innebär en besparing på mellan 1.25 och 1.50 beroende på vad du betalar för din köpta el och hur hög elnätbolagets överföringsavgift är.

3. De flesta svenskar sitter inte med timmätning och spotpriser. De sitter i elavtal på över 1 krona per kilowattimme.

4. Sedan 2001 har elprisökningen vara it 7 procent i snitt i Sverige. Och ännu högre på överföringsavgifterna.

5. En kalkyl baserad på dessa uppgifter innebär att solcellerna är betalda på tio år.

6. Med solcellsbidrag är det betalda på max sju år.

- Om man tror att elpriset i Sverige aldrig kommer att stiga framöver kan man få fram en väldigt negativ kalkyl. Men hur realistiskt är det? Det är åtminstone inte en kalkyl som industribolagen tror på säger Johan Ehrenberg.

Läs också Bengt Stridhs svar på frågan: "Solceller är väl inget för Sverige?"

Bengt Strids solelskalkyl

Elproduktionskostnad (kr/kWh) vid pris

15 000 kr/kW

20 000 kr/kW

25 000 kr/kW

50 000 kr/kW

Utan stöd

1,25

1,67

2,09

4,17

Med investeringsstöd

0,73

0,97

1,21

2,43

Med investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden

0,61

0,86

1,10

2,32

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt