Energi

31 miljarder brända - före start

KBS-3 är den svenska kärnkraftsindustrins huvudspår för slutförvaring av använt kärnbränsle. Hit har den överväldigande majoriteten av forskningspengarna gått. Grafik: Jonas Askergren. Fakta: Lars-Anders Karlberg. Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix, Curt-Robert Lindqvist
Klicka för grafik om den svenska kärnkraftsindustrins huvudspår för slutförvaring i större format. Grafik: Jonas Askergren. Fakta: Lars-Anders Karlberg.

Arbetet med att hitta en lösning för slutförvaring av kärnkraftsavfallet har hittills kostat 31 miljarder kronor. Men någon anläggning finns ännu inte.

Publicerad

<p>Onsdagen den 16 mars presenterar SKB, Svensk kärnbränslehantering, en ansökan om att få bygga en anläggning för slutförvaring och en för inkapsling. </p> <p>Ansökan är på över 1 000 sidor och lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödomstolen. </p> <p>Därefter ska ansökan granskas. SKB uppskattar att bygget "i bästa fall" kan komma i gång 2015, och börja ta emot avfallet tio år senare. </p> <p>SKB bildades redan i mitten på 1970-talet av de fyra kärnkraftsbolagen för att hitta en lösning för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. </p> <p>Den totala kostnaden för slutförvaringen baseras på 50-60 års drifttid av kärnkraftverken. Uppskattningen av totalkostnaden höjdes nyligen till 123 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär byggkostnaden för sex Öresundsbroar. </p> <p>- Totalkostnaden kan öka ytterligare. Det är svårt att uppskatta kostnader så långt fram i tiden, säger Björn Hedberg, enhetschef för finansiell kontroll på Strålsäkerhetsmyndigheten.</p> <p>Sedan 1982 har kärnkraftsbolagen årligen betalat pengar till en Kärnavfallsfond, som nu värderas till 43 miljarder kronor.</p> <p>SKB får nästan alla anslag från den fonden och har redan spenderat 31 miljarder kronor, i dagens penningvärde.

  • En tredjedel av de 31 miljarderna har gått till mellanlagringen av det farliga avfallet. Det sker i Clab i Oskarshamn.
     
  • Nästan lika mycket har spenderats för på FoU, forskning och utveckling. Den lösning som SKB förespråkar kallas KBS-3, slutförvaring i kopparkapslar. Metoden har kritiserats av KTH-forskare, vilket Ny Teknik har rapporterat om tidigare.
     
  • 12 procent, alltså 3,6 miljarder kronor, har använts för "administration och miljökonsekvensbeskrivning".

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här