Vinden drar industrin

2010-10-12 23:00  
Drygt 40 000 försäljningar av småhus inom fem kilometers radie från 120 nya vindkraftsanläggningar har synats i granskningen för att se om snurrorna påverkar huspriserna. Foto: Scanpix samt Colourbox

Vindkraftsbranschen har skapat en högkonjunktur för delar av den svenska industrin, visar Ny Tekniks undersökning. Flera företag som nyss knappt gick runt, har i dag överfyllda orderböcker.

<p>Sverige har i dag ingen stor tillverkare av vindkraftverk, och i grannlandet Danmark har branschjätten Vestas problem. Ändå märker många svenska företag av en stark global efterfrågan på ny vindkraft, visar den rundringning som Ny Teknik Automation gjort till företag och branschorganisationer. </p> <p>Hos ståltillverkaren Ovako i Hofors har man i år startat ännu en linje för smidda och valsade ringar till stora rullningslager, som i sin tur till stor del används i vindturbiner.</p> <p>- Det gäller framför allt för ringar med diameter på 700-800 millimeter och uppåt, säger Anders Johansson, produktionsansvarig i Hofors.</p> <p>- Vi tror att den här trenden kommer att fortsätta ett bra tag framåt. Våra kunder talar om projekt som sträcker sig både sex, sju och åtta år framåt i tiden. </p> <p>Ovakos ringar går till SKF, som i dag har samtliga de 15 största tillverkarna av vindkraft som kunder. Branschen står för cirka 5 procent av SKFs omsättning, eller cirka 3 miljarder kronor av den totala omsättningen på 60 miljarder. </p> <p>Stefan Karlsson, som ansvarar för segmentet förnyelsebar energi hos SKF, räknar med att tillväxten fortsätter i ett eller par decennier framåt. Då handlar det om den globala marknaden, den svenska delen är försvinnande liten i sammanhanget.</p> <p>- Vindkraftsbranschen har fullkomligt exploderat globalt de senaste 5-6 åren, med tillväxttal på 20-30 procent per år, säger han</p> <p>- Det är ganska intressant, för det här är en bransch som för 10 år sedan var närmast obetydlig.</p> <p>Även gjuterier som Heavy Cast i Karlstad märker att efterfrågan från vindkraftsbranschen ökar, liksom finska Rukki, som säljer höghållfast plåt till torntillverkare.</p> <p>Samma sak är det i andra led av förädlingskedjan. Så har till exempel Kockumsvarvet i Karlskrona nyss sjösatt ett specialfartyg för underhåll av havsbaserad vindkraft. ABB har haft flera stora order för att bygga infrastruktur för överföring och lagring av vindgenererad el.</p> <p>Ett annat exempel är slipmaskinstillverkaren KMT Precision Grinding i Lidköping som säljer utrustning för tillverkning av rullningslager. För fem år sedan trodde företaget att den stora tillväxten skulle bli maskiner för mycket små precisionslager. </p> <p>Sedan kom vindkraftsboomen. I dag har KMT gjort helt om och utvecklat en slipmaskin som klarar lager med en diameter upp till 4 meter. De första exemplaren har sålts till Kina, Tyskland och Indien. Nu hoppas KMTs Sverigechef Thomas Karlsson på fler order.</p> <p>- Vindkraften är drivande just nu och vi levererar maskiner för flera olika lager i vindkraftverken, säger han.</p> <p>Även KMT Robotic Solutions i Ronneby fick nyligen en första beställning på en robotanläggning från en europeisk vindkraftstillverkare. Roboten ska såga, slipa och borra axiella och radiella hål i bladroten på rotorbladen.</p> <p>Samtidigt har många svenska underleverantörer inte märkt av eller planerat för att hänga på vindkraftsboomen. Ett skäl kan till exempel vara att man normalt arbetar med komponenter i helt andra dimensioner än vad vindkraftsindustrin behöver:</p> <p> - Det finns absolut en möjlighet som underleverantör, men man ska veta att det här är en minst lika slipad marknad som andra med höga krav och pressade priser. Dessutom rör det sig många gånger om bearbetning av väldigt stora delar som kräver maskiner som kanske inte finns i Sverige, säger Sören Forsberg hos Mattsongruppen.</p> <p>Och hos maskinleverantörernas branschorganisation SVMF är vd Matts Spångberg försiktig i sin bedömning:</p> <p>- Det pågår mycket tankearbete om hur och vad man skulle kunna göra, men vi har inte sett någon stark utveckling där man börjar köpa utrustning. </p></p> <p><p>---</p> <p>

Högkonjunktur för finsk drasut

När vindkraftverken blir högre behövs rejält långarmade arbetsplattformar för att klara av installation och service. Längst av alla når finska Bronto Skylift, som lanserat en modell som kan sträcka sig 112 meter upp. För att klara påfrestningarna och samtidigt hålla nere vikten är kranarmen konstruerad av två olika sorters höghållfast stål. Priset på en värstingskylift beror på utrustningen, men ligger runt 3 miljoner euro.

Bronto tillverkar en rad modeller med extrem hög räckvidd. De används till exempel för räddningstjänst, underhållsarbeten och för att putsa fönster på höga hus.

Men det som i dag verkligen driver efterfrågan på stora skyliftar är vindkraftsmarknaden, uppger man hos det finska företaget.

Växer med orkanstyrka

  • Enligt senaste rapporten från den danska konsultfirman BTM Consult installerades 23 000 nya vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 38 GW i 51 länder under förra året - en ökning på 35 procent.
  • Kina toppar med 13 750 MW ny vindkraft, Europa är tvåa med 10 738 MW och USA trea med nästan 10 000 MW.
  • Vestas leder nu världens vindkraftsliga, några futtiga megawatt före GE Wind. På tredje plats ligger kinesiska Sinovel efter en snabb tillväxt under 2009.
  • Ett framtidscenario från EU-kommissionen förutspår att vindkraften kommer att stå för drygt 40 procent av alla investeringar i ny el-energiproduktion i unionen fram till 2030.

Erik Mellgren

Julius Lidar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt