Smart kamera i vården

2004-06-11 11:38 Charlotta von Schultz  
Carina Rasmusson, larmansvarig.

Papegojelyckans äldreboende i Lund använder en ny sängsensor för vårdtagare som behöver extra tillsyn. Sensorn utnyttjar en avancerad bildbehandlingskrets, samma krets som används i Anotos kända läspennor.

Enligt Carina Rasmusson,
larmansvarig på Papegoj-
lyckan i Lund, har ännu
ingen av vårdtagarna
ännu lyckats överlista
sensorn.
Foto: Pontus Tideman
Enbart i april gick larmet 4 311 gånger från de dementa på Papegojelyckans äldreboende i Lund. Vid varje larm ska personalen undersöka vad som hänt. Någon av de 27 dementa kan ha fallit, förirrat sig från sängen, behöva hjälp att dricka eller gå på toaletten.

- Utan vårt nya larmsystem skulle vi ha haft ännu fler larm. Nu slipper vi många falsklarm, säger Carina Rasmusson, larmansvarig och vårdadministratör på Papegojelyckan.

Hon har jobbat med dementa i
I sensorn finns samma
avancerade bildbehand-
lingskrets, Argus, som i
Anotos berömda läspenna.
mer än 20 år och har hunnit testa de flesta typer av larm på marknaden. Hon talar engagerat om det nya larmet som äldreboendet har använt sedan i höstas, en sängsensor för vårdtagare som kan skada sig själva eller inredningen när de är ensamma i sina rum.

- Vi är jättenöjda. Den är enkel att använda, svår att lura och falsklarmen är färre.

Sju dementa vårdtagare har fått varsin sensor över sängen. I den diskreta dosan döljer sig en bildbehandlingskrets, samma krets som används i Anotos kända läspennor. Sensorn har utvecklats av Anotos intressebolag Wespot, som specialiserat sig på bildanalys. Avancerade algoritmer analyserar och känner igen vårdtagarens rörelser för att kunna sända larm vid farliga situationer.

Anpassas till individen

En viktig finess är att varje sensor anpassas till personen som ska övervakas. Om en dam exempelvis klarar att gå på toaletten själv, så går larmet om hon inte har återvänt till sängen inom en viss tidsrymd. Om hon däremot riskerar att skada sig så fort hon kliver ur sängen så går larmet redan när hon sitter på sängkanten. Då får personalen brått när det piper i deras mobiltelefonliknande mottagare.

- Det kan hända mycket på kort tid på en demensavdelning, säger Carina Rasmusson, som varit med om att vårdtagare vänt upp och ner på sina rum "på tio röda sekunder".

Hon visar hur enkelt det är att montera sensorn bland tavlor och minnestallrikar på väggen. Vårdtagarna har varsin liten etta, inredd med egna möbler och prydnadssaker. Sängen på hjul och det låsta medicinskåpet på väggen skvallrar om att det är ett äldreboende.

"Man är inte dum för att man är dement"

Hittills har ingen av vårdtagarna på Papegojelyckan lyckats överlista sängsensorn, vilket varit ett problem med andra typer av larm som äldreboendet använt.

- Man är inte dum för att man är dement, säger Carina Rasmusson.

Vissa dementa lurar såväl trampmattor och sängmattor som ir-detektorer när de inte vill att personalen ska dyka upp. De har till exempel tagit små skutt för att undvika trampmattor som ligger vid sidan av sängen. Andra har klättrat över sänggavlar. Med en medelålder på 90 år är sådana akrobatiska övningar inte att rekommendera.

Papegojelyckan har dessutom haft problem med att trampmattor och sängmattor inte fungerar när de blivit våta. Efter tvätt blir de sladdriga och antihalkmaterialet försvinner. Sladdarna ställer också till bekymmer. Vårdtagarna trasslar in sig och det blir glapp. Att ligga på en sängmatta är dessutom obekvämt om man har trycksår.

Ir-detektorerna då? Nej, Carina Rasmusson är inte nöjd med dem heller.

- Minsta rörelse ger larm. Vi kan få fler än 300 larm per dag och person med ir-detektorerna, säger hon.

Hon hävdar att såväl vårdtagare som anhöriga är trygga och nöjda med den nya sängsensorn. Helst skulle hon vilja ha en sängsensor i varje rum på de tre demensavdelningarna. Problemet är kostnaden. En sängsensor kostar 5 000-6 000 kronor, en stor summa föräldreboenden med begränsad budget. Andra larm är billigare i inköp, en ir-sensor kostar exempelvis cirka 2 500. Fast sängsensorn håller längre och kräver mindre underhåll än säng- och trampmattor.

Samarbete om utvecklingen

Papegojelyckan är en av de första användarna av sängsensorn, och Wespot har vidareutvecklat sensorn efter Carina Rasmussons önskemål om snabbare larm, placeringen av sensorn och estetiska detaljer. Hon har ytterligare några förbättringsförslag innan hon är helt nöjd, bland annat med hur sensorn ska återaktiveras efter ett larm.

Wespot har under våren fått distribution via tre stora försäljare av larmsystem för äldre och handikappade i Sverige, samt med fyra distributörer utanför Sverige.

Nu handlar den största utmaning rör finansieringen. Lundaföretaget lever på riskkapital, och de pengar man hittills dragit in räcker inte tills man uppnår positivt kassaflöde. Kassan sinar redan till sommaren. Företaget förhandlar nu om ny finansiering eller en annan ägarstruktur.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt