Sista ronden om patent på programvara

2005-06-23 07:06 Christer Åkerman  
Mårten Mickos emot - Håkan Eriksson för

Mårten Mickos, vd på databasföretaget MySQL är motståndare till patent på programvara. Håkan Eriksson, FoU-chef på Ericsson, är för programpatent. Ny Teknik låter dem gå en slutrond inför EU-beslutet om några veckor.

I början av juli ska EU-parlamentet säga sitt om det omstridda patentdirektivet för datorrelaterade uppfinningar. Direktivet ska styra vilket patentskydd datorprogram (mjukvarupatent) kan få i EU.

Inför slutbataljen har Ny Teknik ställt företrädare för två mycket olika framgångsföretag mot varandra: Mårten Mickos vd för databasföretaget MySQL mot telekomjätten Ericssons forskningschef Håkan Eriksson.

- 90 procent av det vi gör är mjukvara, så för oss är det en överlevnadsfråga, säger Håkan Eriksson.

Med sig har han stora delar av den etablerade europeiska industrin. Många av dem har redan patent av det slag striden gäller, patent som bygger på programvara som enda ingrediens. De gör allt för att försvara dem och har från första början haft EU-kommissionen och medlemsstaternas regeringar på sin sida.

Mårten Mickos representerar motsatt uppfattning.

- Patent på mjukvara leder till monopol och stryper innovation och kreativitet.

Han är en bland hundratusentals programutvecklare i och utanför open-source-rörelsen som enats i protest mot mjukvarupatenten. De har inte haft samma gehör hos den styrande, politiska makten utan varit hänvisade till klassiska vapen för revolutionära rörelser, agitation och upplysning.

 

Många lobbyister inblandade

För två år sedan, när direktivet första gången var på bordet i EU-parlamentet, lyckades de få med sig en majoritet av parlamentarikerna på hårda begränsningar för mjukvarupatent. Nu kan den situationen upprepas.

Ministerrådet som senast varit inne och rumsterat i direktivet har till parlamentets andra behandling återställt ordningen för att rädda industrins mjukvarupatent.

Båda läger har sedan länge lobbyister i Bryssel för att värva parlamentarikerna. Det senaste året har bjudit på frekventa utspel. Ena dagen från mäktiga telekomdirektörer som varnat för industrins undergång om mjukvarupatenten försvinner. Nästa dag har motsidan viftat med prestigetunga ekonomers analys av läget i USA, där mjukvarupatenthysterin bara lett till stagnation.

Den 21 juni ska parlamentets rättsliga utskott ha ett ändringsförslag som parlamentet två veckor senare ska ta ställning till. Blir det blankt nej till ministrarnas förslag återstår bara en medlingsrunda med rådet och parlamentet.

Men landar parlamentsomröstningen nästa månad i samma radikala ändringar som förra gången är chanserna små för en överenskommelse.

 

Strid om definition

Den egentliga striden står kring själva definitionen av en uppfinning. I den europeiska patentkonventionen EPC, som är grunddokumentet i sammanhanget, sägs att "datorprogram som sådana" inte kan patenteras.

Det har tolkats som att det inte finns ett absolut förbud mot patent på uppfinningar som innehåller datorprogram, fastän programmen sedan länge har sitt egentliga skydd i upphovsrätten. För patent krävs dock att programmet har en teknisk effekt, men vad det i praktiken innebär råder det delade meningar om.

Praxis hos europeiska patentmyndigheten EPO har blivit allt fler mjukvarupatent i takt med att datatekniken flyttat in i moderna, avancerade produkter som mobiler, bilar, hushållsmaskiner och så vidare.

 

Upplagt för hårda strider

Flera av ändringsförslagen från EU-parlamentarikerna inför den stundande behandlingen skjuter in sig på frågan. De vill att direktivet klart och entydigt undantar datorprogram från patent. Och databehandling ska inte vara ett teknikområde där patent kan beviljas.

Det är alltså upplagt för hårda motsättningar mellan rådet och parlamentet in i det sista. Opinionen svajar åt båda håll för närvarande. Patentanhängarna är dock flest bland konservativa och socialdemokrater.

Den gröna gruppen är den enda som tagit kollektiv ställning mot mjukvarupatent. Men skiljelinjerna skär inte bara mellan partigrupperna utan även mellan nationerna. Bland EU-parlamentariker från länder som Polen, Holland och Danmark är många beredda att gå emot sina regeringar.

Snart är det upp till bevis. Blir det ja som Håkan Eriksson vill?

- Möjligheterna till patent får inte minska, för då vågar ingen investera och utvecklingen stannar av.

Eller nej som Mårten Mickos vill?

- Politikerna måste dra en klar gräns för patent och mjukvaruindustrin ska lämnas utanför.

 

OM PROGRAMPATENT

 

Mårten Mickos:

"Patent fungerar inte på mjukvara som bara är matematik och matematik kan inte patenteras. Patenten stryper innovation och kreativitet som vi ser i USA där fler och fler företag bara äger patent och inte utvecklar själva. Utveckling av mjukvara är dessutom ganska billigt och en 20-åring som på nätterna gör ett genialt program kan inte betala 100 000 kronor för att skydda sig. Och även om det går att få ett felaktigt patent ogiltigförklarat, är det för dyrt. I USA kan det kosta tre miljoner dollar."

 

Håkan Eriksson:

"Vi måste få patent på uppfinningar som kostar oss mycket. Det kan vara hur en mobil ska hitta en basstation, eller hur signaleringen ska höja kapaciteten i systemet. Sådant går säkert även att göra med kugghjul och motvikter men blir väldigt otympligt. Därför gör vi det i mjukvara och det vore konstigt om vi då inte fick patent."

 

OM UPPHOVSRÄTT

 

Mårten Mickos

"Upphovsrätten är fullt tillräcklig som skydd för mjukvara. Fördelen är att du inte kan bryta mot den av misstag eftersom ingen kan plagiera utan att veta om det. Men med patent är det så att en idé du kommer på kan vara patenterad av någon annan och du har inte en chans att ta reda på det när det finns tiotusentals mjukvarupatent i världen."

 

Håkan Eriksson

"Upphovsrätt är till för att skydda en text. Patent ska skydda tekniska uppfinningar. Att skapa en radiosignal med ett visst utseende kan göras på olika sätt med programkod. Men det som kostar är att utveckla idén, så det är den uppfinningen vi vill skydda. Tanken med patent är att uppmuntra till investeringar i utveckling. Det innebär inget monopol eftersom vi sedan licensierar ut idén."

 

OM GRÄNSDRAGNING

 

Mårten Mickos

"Om Scania lägger massor av pengar på ett nytt system och krockar lastbilar och gör andra dyra tester finns ett rättmätigt krav på ett patent. Likaså om Ericsson satsat sina bästa krafter på att utveckla avancerad radioteknik och vill ha ett patent som även omfattar programvaran. Men om produkterna till exempel innehåller en bestämd indexeringsteknik eller minneshanteringsalgoritm så skall den delen inte gå att patentera separat. "

 

Håkan Eriksson

"Att ikonerna i Sony-Ericssons telefoner lyser upp när de är aktiva är en funktion som är för trivial för ett patent. Men inte om vi hittar på ett sätt att spara ström med ett program som styr pixlarna på skärmen så att det mänskliga ögat uppfattar dem som tända hela tiden, och det har kostat oss experter och två årslöner till en programmerare för att genomföra idén. Det går att hålla isär vad som är implementering och vad som är en teknisk lösning."

 

OM UTVECKLING

 

Mårten Mickos

"I musiken är det fritt att låna noter och takter, men om patent tillåts går det inte att göra samma sak med mjukvara. Det blir ett minfält för andra när ett programsystem kan täckas av 300 patent. De skrivningar som nu föreslås hindrar innovation. Om tio år kommer storföretagen att undra varför det inte finns några nykomlingar eller framgångshistorier längre eftersom småföretagen tvingas lägga pengarna på att försvara sig."

 

Håkan Eriksson

"En uppfinning som bygger på ett generellt program som kan användas i många andra sammanhang ska inte kunna få patent eftersom idén inte är ny. Blir det rättegång om giltigheten förlorar du. Att det finns många patent som inte borde ha godkänts betyder inte att tanken med patent är fel. Men om någon vill höja uppfinningströskeln, så gärna för mig."

Christer Åkerman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt