Så ska dina samtal, <br></br>sms och mejl sparas

2007-11-07 10:43 Monica Kleja  
Ekobrottsmyndighetens chef Gudrun Antemar, presenterade idag hur alla uppgifter om vem du ringer, sms:ar och mejlar ska sparas.

I dag presenterade Ekobrottsmyndighetens chef Gudrun Antemar utredningen om hur alla uppgifter om vem du ringer, sms:ar och mejlar ska sparas. Hon föreslår en lagringstid på ett år med start den 1 januari 2009. Prislapp: 200 miljoner plus 20 miljoner per år.

I dag fick justitieminister Beatrice Ask utredningsförslaget om hur svenskarnas kommunikationsuppgifter ska sparas på sitt bord.

Bakgrunden är det EU-direktiv som kom till i kölvattnet efter bombdåden i Madrid 2004 och som syftar till att harmonisera lagringen av uppgifter om hur medborgarna kommunicerar inom EU. Målet är att bättre komma åt "allvarlig brottslighet".

Chatt och surfning sparas inte
Meningen är att bara uppgifter om till vem och hur man ringer, sms:ar och mejlar ska sparas. Innehållet i sig får inte sparas eller lämnas ut till polisen.

- Chatt, nedladdning av filer och surfning ska inte omfattas, berättade Gudrun Antemar vid presskonferensen på Rosenbad i dag.

Däremot ska internetoperatörerna också spara den hemsida du kopplar upp dig till varje gång du börjar surfa och den hemsida du befinner dig på när du slutar att surfa. Det kallas för internetåtkomst.

Kostar 200 miljoner
Prislappen för den enorma lagringen som landets 227 operatörer av allmäna nät får betala beräknas till runt 200 miljoner kronor i ett första skede.

Operatörerna måste investera i och anpassa sina nät och lagringsmöjligheter.

Polis och åklagare och andra myndigheter ska stå för operatörerna kostnaden att lämna ut uppgifter i enskilda ärenden. Detta beräknas kosta cirka 20 miljoner per år.

Strängare än EU-direktivet
Gudrun Antemar föreslår i två fall att svensk lag på området ska bli strängare än EU-direktivet.

- Direktivet medger att man lagrar uppgifter om var mobilsamtal på börjas, men vi vill att operatörerna också ska spara var samtalet avslutas, säger hon.

Dessutom, berättar hon, ska misslyckade försök att kontakta någon ska lagras. Alltså även då ingen svarar i andra änden.

- Det är viktigt ur brottsbekämpande synpunkt för polisen att få reda på vem som försökt kontakta vem, resonerar Gudrun Antemar.

Direktivet medger lagring i sex månader. Men det har hon bedömt vara en för kort tid - och skulle skapa för stor "tidspress" på polis och åklagare.

PTS övervakar
Post- och telestyrelse, PTS, får i uppgift att se till att lagringen går rätt till och att den blir säker.

Myndigheten kan också ge små operatörer undantag från lagringsskyldigheten, förutsatt att polisen medger det. Men det kommer att ske väldigt sällan, enligt utredaren.

- Jag bedömer att det inte kommer att ske särskilt frekvent, säger Gudrun Antemar.

Trafikuppgifter kommer operatörerna i de flesta av fallen att lämna ut till polisen i enlighet med antingen lagen om elektronisk kommunikation, Lek.

Då behöver polisen inte ha någon skäligen misstänkt person utan det som krävs är att förundersökningen omfattar brott som kan ge minst två års fängelse.

Här krävs inget domstolsbeslut.

Rättegångsbalken
I det andra fallet gäller rättegångsbalkens regler. Det betyder att polisen måste misstänka en särskild person för ett brott som kan ge minst sex månaders fängelse, samt anstiftan och medhjälp till brott.

Men brotten kan också gälla dataintrång och barnpornografibrott som inte är ringa, liksom narkotikabrott och drogsmuggling. När dessa regler används måste domstol ge tillstånd för att polisen ska få uppgifterna.

Kritik från Datainspektionen
Datarådet Hans-Olof Lindblom är kritisk till utredningen om hur samtals- och mejluppgifter ska sparas. Enligt förslaget ska regeringen och inte riksdagen kunna bestämma och ändra i villkoren exempelvis för vad som ska sparas och hur länge.

Hans-Olof Lindblom, jurist på Datainspektionen, har suttit med som sakkunnig i Gudrun Antemars utredning om lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning.

Han anser i ett särskilt yttrande att själva lagringsskyldigheten och "väsentliga" ändringar i denna bör bestämmas av riksdagen - och inte som i Gudrun Antemars betänkande - av regeringen via föreskrifter.

Han citerar Artikel 29-gruppen - som består av datainspektörer från EUs medlemsstater och som anser att EU-beslutet att lagra kommunikationsuppgifter "är en extraordinär åtgärd av aldrig tidigare skådat slag med historiska dimensioner. Det inkräktar på medborgarnas dagliga liv och kan riskera de grundläggande värden och friheter som alla europeiska medborgare har och åtnjuter."

"Att riksdagens beslut ska krävas för sådana ingrepp framstår som helt givet", skriver Hans-Olof Lindblom beskt.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt