Polisen ska få signalspana trots tung kritik

2012-06-18 13:13 Monica Kleja  

Trots kritik från tunga instanser föreslår nu regeringen att Säkerhetspolisen och Rikskriminalen ska få rätt att inrikta FRA:s signalspaning från och med nyår.

I samband med den politiskt brännheta diskussionen kring den nya signalspaningslagen, förlorade flera myndigheter, däribland polisen, vintern 2009 möjlighet att inrikta signalspaning som bedrivs av FRA, Försvarets radioanstalt, den svenska civila signalspaningsmyndigheten.

Nu föreslår regeringen att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska få tillbaka den rätten från och med januari 2013 eftersom man bedömer att metoden tillför myndigheterna mer ifråga om underrättelser, än den kostar i integritetsavseende.

I Säpos fall ska syftet vara att kartlägga "till exempel strategiska förhållanden avseende internationell terrorism eller främmande underättelseverksamhet mot svenska intressen".

Rikskriminalen föreslås få möjlighet att inrikta FRA.s signalspaning i syfte att kartlägga "grov gränsöverskridande brottslighet" som likaså kan hota viktiga svenska intressen.

Men kritiken har inte uteblivit mot tidigare utredningar och promemorior i ämnet.

I dagsläget är det bara regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten som kan beställa inriktningen på FRA:s signalspaning i eter- och kabeltrafik.

Sveriges advokatsamfund, Lunds universitet och Justitiekanslern har ifrågasatt Rikskriminalpolisens behov att själva få inrikta signalspaningen. De menar att Rikskrim kan få viktig underrättelseinformation vidarebefordrad av andra myndigheter.

"Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen" avstyrker hela förslaget och anser att det strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, eftersom man menar att det saknar rättsäkerhetsgarantier för enskilda.

Datainspektionen och Uppsala universitet hyser farhågor om att fler svenskar eller personer som har anknytning till Sverige ska avlyssnas, att fler sökbegrepp kommer vara kopplade till personer och att en större andel inhemsk trafik ska inhämtas. FRA har i dag bara rätt att följa och lyssna på samtal, mejl och andra meddelanden som passerar svenska gränser.

Även Säpo är kritisk till den lösning som regeringen valt. Man vill tvärtom ha mer långtgående regler.

R regeringsförslaget som lagrådets ledamöter nu får granska ur författningssynpunkt, innebär att Säpo och Rikskrim inte får använda information om hot eller brott i förundersökningar eller brottsutredningar, utan den får endast användas i strategiskt syfte.

Frågan är vad detta betyder mer exakt och i praktiken.

Ny Teknik har i dag frågat Helena Swenzén, departementsråd på justitiedepartementet, vad som händer om Säpo, via signalspaning, får information om att ett terrordåd ska ske.

Kan den informationen då inte användas i en rättegång? Samtidigt råder det enligt rättegångsbalken fri bevisföring i Sverige, vilket innebär att vad som helst kan användas som bevis i en domstol.

Och ska FRA sluta avlyssna terrorister om misstankarna om brott växer sig så starka att polisen bör inleda förundersökning?

Helena Swenzén säger kortfattat att "det är något som får lösa sig efterhand" och lovar samtidigt att departementet ska återkomma med tydligare svar senare i eftermiddag.

Läs förslaget i sin helhet här:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/52/00/49154b1d.pdf

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt