Plottertekniken stabiliseras

1999-10-07 13:50 Peter Bergqvist  

De tidigare tekniska lösningarna för att plotta ut CAD-filer har idag totalt
ersatts med bläck- laser- och lysdiod(LED)-skrivare. Ökad hastighet har
gjort att antalet sålda storformatsskrivare står stilla. Däremot ökar omsättningen
i takt med att allt fler dyra, snabba skrivare säljs.
Utvecklingen inom plotters har gått med enorm hastighet de senaste åren.
Tekniken har utvecklas och produkterna har blivit snabbare, allt för att
anpassas till dagens moderna samhälle.
Medan gårdagens CAD-konstruktör satt vid sitt ritbord och konstruerade med
penna och papper sitter nu dagens CAD-konstruktörer vid sin dator och konstruerar
med hjälp av något av dagens CAD-program.
När man tidigare skulle producera kopior av sina ritningar använde man kopieringsmaskiner
för stora format. Vanligast var då diazo, ljuskopiering. Många minns detta
på grund av att man fick stå ut med en stark lukt av ammoniak.
Genom CAD-teknikens ankomst dök också plotters upp på marknaden. Det fanns
flera olika grundtekniker för att framställa ritningar direkt från datorsystemen.
Pennplottrar, elektrostatiska och termiska plottrar och InkJet plottrar
var de dominerande. Med dessa kunde man skriva ut ritningar med flera olika
färger på linjer. Detta var ett svar på önskemål från en del CAD-användare
som var vana att ge olika färger till olika branscher så att de lättare
kunde identifiera sin ritning, till exempel blå för VVS.
Nackdelen med de flesta av dessa tekniker var att den var långsam samt i
många fall förde med sig höga kostnader för bland annat papper.
I början av 1980-talet lanserades den första plotter som kunde skriva ut
på vanligt papper (PPC-tekniken), precis som småformatsskrivare hade kunnat
en längre tid.
Tekniken som användes var att via laser eller LED överföra texten till pappret
samt framkalla med torr toner och till slut fixera toner på papperet med
hjälp av värme.
PPC-plottrar gav i jämförelse med exempelvis pennplottrar en högre investeringskostnad
men var betydligt billigare i drift. En nackdel var att PPC-tekniken inte
klarade utskrifter i färg.
Inkjet är fortfarande den plottertyp som säljs i störst antal, runt 1000
stycken per år i Sverige.
Det finns många olika modeller av storformatsskrivare att välja bland, den
största skillnaden mellan produkterna är hastigheten samt antal rullar med
material man kan välja från automatiskt och priset förstås.
Idag finns PPC-plotter med 1 rulle och hastigheten är 2 stycken A0 per minut
och ett pris från 95 000 kronor upp till höghastighetsplotters med 4-6
rullar och med en hastighet på 7 stycken A0 per minut pris från cirka 500
000 kronor.
Vilken teknik man ska välja, InkJet eller PPC (Laser, LED) avgörs av vilket
utskriftsbehov man har, hur man ska distribuera informationen, var utskrifterna
ska ske (centralt eller decentraliserat), hastighet, svart/vitt eller i
färg.
Den med mindre behov av utskriftshastighet och den som vill ha färgutskrifter
väljer en bläckstråleskrivare som kostar från 20 000 kronor. Där är Hewlett-Packard
dominerande med mer än 80 procent av den svenska försäljningen och företaget
är på offensiven. HP har dessutom lyckats höja hastigheten för sina bläckstråle-plottrar
så att en standard A0-ritning kan skrivas ut på mindre än en minut.
Dessa stora bläckstråleskrivare har en mera avancerad teknik än sina mindre
släktingar för A4-format. Plottern är gjord för obemannad drift. En rulle
med 90 meter papper kan sättas i och fyra nya fyllda bläckpatroner räcker
för i genomsnitt 90 ritningar.
När det gäller utskrifter av solidmodeller, alltså en CAD-version som ska
se ut som ett foto av den kommande produkten, råder viss begreppsförvirring.
Det är viktigt att förstå att begreppet dpi , det vill säga dot per inch
bara utgör en av många faktorer som bidrar till bildkvalitet och prestanda,
och att alla dessa faktorer måste vara i balans för att resultatet ska bli
bra.
Det slutgiltiga resultatet beror bland annat på storlek, form och placering
av det utskrivna bläcket, bläckets färg och densitet, antalet droppar per
bildpunkt, antalet utskrivbara färger per bildpunkt, bildens kornighet,
färgblödning, bildbehandlingsalgoritmer och många andra faktorer som kombineras
i ett system. Man måste alltså själv se och bedöma det fysiska resultatet.
Inom bläckstråle-tekniken finns det två konkurrerande falanger; piezo-bläckstråleskrivare
och termiska bläckstråleskrivare. Varje teknisk lösning har sina fördelar
och båda lösningarna är under utveckling med häpnadsväckande stora pengar
i utvecklingsbudget. Det anses att bläckstråletekniken i framtiden ska kunna
ge ett resultat som ligger närmare verkligheten än ett foto.

Peter Bergqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt