Minnesjätte låter kol utmana flash

2008-12-16 15:58 Alexander Kristofersson  

Mikroskopiska rör av kolatomer ska göra minnen många gånger mindre och snabbare när flashtekniken når sina fysiska begränsningar. Det hävdar tyska minnesjätten Qimonda.

Det är vid den pågående konferensen International Electron Devices Meeting i San Francisco, IEDM, som Qimonda presenterar sin kolbaserade teknik för framtidens motsvarighet till flashminnen.

Medan traditionell teknik inte tillåter att minnescellerna blir mindre än 30 till 40 nanometer, så kan kolmolekylerna användas i dimensioner ned till två eller tre nanometer, enligt Qimondas Franz Kreupl och hans forskarlag.

Tekniken öppnar i så fall för radikalt mindre och snabbare minneskretsar, med kraftigt förstorad kapacitet. Eller med andra ord: den snabba prestandaförbättring som pågått för minnen i decennier kommer att kunna fortsätta ytterligare ett bra tag in i framtiden.

Liksom med flash handlar det om så kallade icke-volatila minnen, det vill säga sådana som behåller sin lagrade information även när strömmen inte är på. Det skiljer sig från så kallade ram-minnen, som användas som arbetsminne i datorer.

Blyertsstift och diamanter är exempel på hur rent kol kan anta väldigt skilda egenskaper, kopplade bland annat till vilka elektronband som kolets elektroner rör sig i. I de föreslagna minnena är det ett par andra så kallade allotroper, det vill säga former av rent kol, som används. Med ström kan molekylformen och det elektriska motståndet i ett kolrör ändras, och därmed kan kolröret användas som minne.

Figuren överst visar hur kolet byter skepnad. Utgångsläget framgår av bilden längst till vänster. Vartefter ström släpps på förändras tillståndet, och vid en tillräckligt stark ström lägger det sig i raka linjer som i bilden längst till höger. Men över ytterligare en viss gräns smäller det till och kolet återgår till utgångsläget.

Enligt forskarna har demonstrationer bevisat att materialet kan användas för snabba växlingar, och för programmering i flera lager.

Figuren underst visar en stor modell av hur kolröret ser ut, och fästs. Kolatomerna är korsningspunkterna i det nät som röret ser ut att bestå av.

Alexander Kristofersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt