Forskningen utmanar etiken - hur långt ska vi gå?

2001-09-12 13:00 Anders Wallerius  
Landets stamcellsforskare kommer senare i höst att få nya riktlinjer att hålla sig till i sitt arbete.
 
Vetenskapsrådets nämnd för forskningsetik inom medicin har formulerat ett förslag till etiska principer för stamcellsforskningen. De nya riktlinjerna skulle ha slagits fast av Vetenskapsrådets styrelse den 3 oktober. Men rådet vill tänka över förslaget en extra gång innan man fattar beslut:
 
- Sommarens debatt, och den internationella utvecklingen, har bidragit till att en rad viktiga aspekter kommit fram, säger
 
Per Omling som är generaldirektör i Vetenskapsrådet.
 
- Sådant som också måste beaktas när ett beslut ska tas.
 
Bland annat ska man samordna riktlinjerna med ny lagstiftning på närliggande områden, som det aktuella lagförslaget om biobanker. Men man vill också belysa de filosofisk-etiska perspektiven starkare.
 
Meningen är att de etiska principerna ska ligga till grund för alla nya forskningsprojekt på stamceller som godkänns av medicinska etikkommittéer.
 
Det nuvarande förslaget till riktlinjer bygger till stor del på de principer som "EU:s etikgrupp för forskning och nya teknologier" samt "Nordiska ministerrådets kommitté för bioetik" har kommit fram till tidigare:
 
Vuxna stamceller, som tas från vuxna personer, ska uppfattas som en vanlig organdonation. Givaren ska då informeras om vad stamcellerna ska användas till, och därefter gå med på att cellerna används för forskning.
 
Stamceller från navelsträngsblod får sparas och användas för forskning enbart om modern informeras om användningen, och samtycker till den.
 
Stamceller från foster, som aborterats före den fjortonde veckan, får endast användas för mycket speciell forskning. Såväl modern som Socialstyrelsen måste ge sitt tillstånd till användning av sådana stamceller. Det är inte tillåtet att framkalla en abort bara för att få tillgång till stamcellerna från fostret.
 
Stamceller från embryon som blivit över vid provrörsbefruktning får användas för forskning, om föräldrarna går med på det. Cellerna måste dock utvinnas, och embryot förstöras, innan embryot hunnit bli fjorton dagar gammalt.
 
Det är däremot förbjudet att provrörsbefrukta ägg, enbart i syfte att skapa embryon för forskning.
 
Riktlinjerna förbjuder vidare kloning av embryon enbart för att få fram stamceller. Kloning innebär att ett obefruktat ägg förses med arvsmassa från vuxna celler, och därmed bildar ett embryo. Möjligen kan sådan "terapeutisk kloning" komma att tillåtas i framtiden.
 
Eftersom området är oprövat så ska försiktighetsprincipen gälla all forskning på stamceller. Det innebär bland annat att även patienter, som får stamceller injicerade i sig, måste godkänna transplantationen.
 
Försiktighetsprincipen medför också att de banker med stamceller som byggs upp måste kompletteras med uppgifter om de personer som givit och tagit emot celler och arvsmassa. Spårbarheten krävs ifall det inträffar allvarliga biverkningar, exempelvis smitta eller utveckling av cancer. Ett sådant personregister kommer att innehålla känsliga uppgifter, vilket ställer höga krav på anonymitet och sekretess.
 
För att garantera säkerheten, och minska risken för att ekonomiska vinstintressen styr, föreslås att verksamheten ska stå under samhällets kontroll och bedrivas med full offentlig insyn. Det gäller såväl hanteringen av embryon och stamceller, som forskningen på dem.
 
 
VUXNA STAMCELLER
 
En vuxen människa har stamceller som är mer specialiserade än embryonala stamceller men ändå tillräckligt omogna för att kunna ge upphov till flera olika slags celler. Stamceller från till exempel hud kan fås att bilda nerv-, fett- och muskelceller.
 
+ Inte så knepig etik - patienten blir sin egen donator och risken för avstötning är mycket liten.
 
- De vuxna stamcellerna har inte samma potential som embryonala och är svårodlade - och det är därför svårt att få fram tillräckliga mängder.
 
STAMCELLER FRÅN ABORTERADE FOSTER
 
Stamceller från aborterade foster är ett mellanting mellan Ospecialiserade embryonala stamceller och mer specialiserade
vuxna stamceller. Tillåtet i Sverige, efter OK från kvinnan.
 
+ Det går att utvinna förstadiet till olika slags nervceller från ett foster och de skulle kunna användas för att behandla ryggmärgs-skadade och Parkinson-patienter.
 
- Metoden förutsätter aborter, vilket gör den moraliskt tveksam för en del människor.
 
EMBRYONALA STAMCELLER
 
Vid en provrörs-befruktning (ger 2-16 ägg) kan forskarna med parets tillstånd få använda överblivna embryon för att utvinna stamceller. I Sverige måste embryot förstöras när det är 14 dagar gammalt men stamcellerna kan leva vidare i cellkulturer under lång tid.
 
+ Dessa stamceller kan inte ge en helt ny individ men kan bilda alla olika slags celler som finns i en vuxen människa. Ett embryo ger stora mängder stamceller.
 
- Kritiken gäller även här att man laborerar med mänskligt liv. Risk för avstötning när stamceller från en individ används som reservdel till en annan.
 
TERAPEUTISK KLONING
 
Kan ge en sjuk människa tillgång till kroppsegna celler som kan bota en skada eller sjukdom. Genom att sätta in arvsmassan från patienten i en äggcell skapar man en embryonal klon till patienten. Embryot förstörs, men dess stamceller kan när de utvecklats injiceras in i det sjuka organet. Metoden är tillåten i Storbritannien.
 
+ Liten risk för avstötning. Eftersom stamcellerna tas från ett embryo har de kvar förmågan att bilda alla kroppens olika celler.
 
- Metoden är inte tillräckligt utvecklad för att vara säker och kontroversiell för att den går att använda för att klona fram en hel människa.
 
KLONING AV MÄNNISKA
 
Stamcellsforskningen tangerar här ett tabu. I höst börjar gynekologen Severino Antinori sina försök att klona en människa för att hjälpa sterila män att föra sina gener vidare till en ny generation. Barnet som föds blir en kopia av sin far. Storbritannien har förbjudit kloning i lag, samma sak är på väg i USA.
 
+ Ett barnlöst par slipper vara beroende av en okänd donator.
 
- Motståndet mot kloning handlar om såväl respekt för individens helighet som vetenskapsetik. Minst 95 procent av alla djurförsök misslyckas - många foster aborteras sent eller dör nyfödda.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt