Doldis från Linköping byggde första webben

2006-08-14 15:36 Lars Anders Karlberg  
Per Hedbor, svensk webbserverkung.Foto: Peter Lindgren.

För femton år sedan öppnades Internet för allmänheten och knappt två år senare introducerades World Wide Webb, www. Då var också Linköpingsstudenten Per Hedbor klar med Sveriges första webbsajt - världens sjätte i ordningen.

"Det verkar vara en intressant teknik, men det finns inte mycket att läsa", sa en av de svenska webbpionjärerna när dataföreningens Lysators webbprojekt www.lysator.liu.se sjösattes våren 1993.

En mängd Linköpingsstudenter var inblandade i webbutvecklingen, men alla intygar att det var Per Hedbor som var eldsjälen i projektet. Per Hedbor gjorde lumpen under den tiden, men skrev då, liksom nu, kod på nätter och helger.

Per Hedbor är i dag 33 år och programutvecklare för det norska programvaruföretaget Operas mobilwebbläsare Opera Mini. Just nu är han på semester och Ny Teknik har inte kunnat nå honom över telefon eller mejl utan får berätta den svenska www-historien utan honom.

World Wide Web revolutionerar världen
Den 6 augusti 1991 räknas som internets födelsedag. Då skickade Cernforskaren Tim Berners-Lee ut sitt nu berömda mejl från sitt bås på Cern i Geneve till en diskussionsgrupp på internet och introducerade den nya datorkoden som börjar med http://.

Från den dagen var internet öppet för allmänheten. Vem som helst kunde skaffa sig en internetadress och skicka mejl över hela världen.

Fram till dess hade internet varit ett rent forskarprojekt som knöt samman världens alla universitet. Det svenska universitetsdatanätet Sunet eteblerades 1980.

Men det var först 1993 som det som vi i dag känner som "webben" utvecklades.

Det amerikanska superdatorinstitutet NSCA lanserade då standarden för webbtjänsten www och världens första webbserver - NSCA Mosaic Web Browser.

Byggde egna webbservrar
Dataföreningen Lysator vid Linköpings universitet högg direkt på nyheten och utvecklade en egen webbserver på dataspråket Pike, en föregångare till dagens flexibla Javaspråk.

Den webbservern fick namnet Spinner. Den utvecklades senare vidare och bytte namn till Roxen, en internationellt prisbelönt webbserver som är basen i det svenska företaget Roxen Internet Software.

Lysators sajt blev den första webbsajten i Sverige och den sjätte i världen. Det kunde man lätt se eftersom alla beställde webbservrarna från NSCA som samtidigt gav ut en uppdaterad länklista över alla webbsajter som var igång.

Hade läst alla sajter i hela världen
Lysatorpionjärerna kunde skryta med att de läst alla webbsajter i hela världen - de hade ju bara fem andra att kolla in.

Under 1993 registrerades sedan över 200 www-servrar i världen.

I dag finns det mer än 92 miljoner aktiva webbplatser, en miljard Internetanvändare och långt över 300 miljoner Internetanslutna datorer.

Webben var en mindre del av internet
Per Hedbors yngre kollega på Opera Mini, Martin Nilsson, säger till Nyteknik.se att han har ett par bestående minnen av sin första kontakt med webben.

Det var ett s.k. "sommarhack" arrangerat av Lysator där gymnasieungdomar fick besöka datainstitutionen på Linköpings Universitet under en vecka.

Martin Nilsson tror att de var 1994 eller 1995.

- Det som fastnat i minnet är att det på www.sunet.se fanns en karta över Sverige med en röd prick för varje webbserver. För Stockholmsområdet var man dock tvungen att zooma in, för där fanns 10-20 servrar.

- Webben sågs då som en mindre del av internet, där framförallt news var den stora informationskällan. Det tog mig ungefär ett dygn att surfa igenom alla webbsajter på internet. Sedan hittade jag inga fler sajter och gick över till att läsa news istället, berättar Martin Nilsson.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt