”Börsrobotarna är inte onda”

2011-09-16 11:05 Lars Anders Karlberg  
”Börsrobotarna är inte onda”, säger Claes Hemberg på Avanza om det omdebatterade börshandelssystemet. Foto: Scanpix

Nu ger sig Avanzas ansikte utåt in i striden och försvarar det omstridda handelssystemet med robothandel. <br/>- Jag är inte längre rädd för börsrobotarna. Jag träffade tre stycken i går. De är inte onda, säger Claes Hemberg på Avanza till Ny Teknik.

Claes Hemberg, som är fondbolaget Avanzas ansikte utåt, sticker i dag ut hakan i robotdebatten och ställer sig på robotarnas sida.

- Jag ser inga bevis på att de manipulerar aktiekurserna. Men de har snarlika beteende, som måste granskas. Under tiden måste vi som privatsparare skaffa oss några sekunder av tålamod och inte lockas med i börsens nya rusningar, säger Claes Hemberg.

Det han säger är som att svära i kyrkan och hans uttalande har redan fått kritik från kolleger på andra fondbolag.

- Han vill väl inte stöta sig med etablissemanget, säger Georg Norberg på Granit Fonder, en av de som i går krävde en utredning av robothandelns eventuella kursmanipulationer.

Men Claes Hemberg står på sig. Han menar att det skapats en mytbildning av den automatiserade högfrekvenshandeln eftersom robothandlarna själva hållit sig i bakgrunden och inte velat kommentera robotdebatten.

- De har varit både tysta, namn- och ansiktslösa. Det är olyckligt, eftersom det lockar sparare och finansfolk att se det som ett medgivande om skuld. Nu skyller alla på robotarna – allt från dåliga aktieaffärer till p-böter, säger Claes Hemberg.

Och robothandlarna har verkligen hållit sig osynliga. Visserligen är de medlemmar på börsen och finns på börsens medlemsförteckning, men få vet vilka de fysiska personerna i robotföretagen är.

Därför satte Claes Hemberg ut en ”kontaktannons” på sajten Finansliv.se.

”Robothandlare sökes”, skrev han.

- Jag fick napp hos tre stycken, som jag träffade i går, säger han till Affärsvärlden.   

- Och vad jag kan se är robotarna inte onda. Däremot påverkar de oss psykologiskt. Vi kan bli psykade av dem och bli stressade av flimret på datorn när de gör sina blixtnabba affärer. Men ha lite is i magen. Vänta några minuter tills det flimrat färdigt så har du antagligen fått dina aktier ändå, säger Claes Hemberg.

Det finns ett 20-tal firmor som kör robothandel på Stockholmsbörsen och har sina datorer i direkt anslutning till börsens handelsdator för att kunna tjäna mikrosekunder i handeln.

De är blixsnabba och lägger köp- och säljorder med så små variationer som fem öre på lågprisaktierna och tio öre på aktier som kostar över 100 kronor.

- Effekten blir många fler hopp mellan tioöringarna på samma tid som priserna för stod helt stilla. Om kursen i en aktie för tre år sedan stod stilla i en timme på 102-103 kronor kan den i dag hoppa fram och tillbaka mellan 102,2,102,50, 102,30 och så vidare ett otal gånger under samma tid, säger Claes Hemberg.

Han beskriver i detalj på sin blogg Spara med Hemberg hur robothandeln fungerar.

Och ha ger två grundråd till Avanzas kunder under rubriken Så möter du robotarna.

  1. Bestäm dig för ditt köp/säljpris och ha tålamod i några minuter.
  2. Dras inte med i flimret och ändra inte ditt pris. Du får oftast din affär ändå till slut.

FI utreder robothandeln

Trycket på Finansinspektionen att granska robothandeln på Stockholmsbörsen är stort och FI har nu beslutat om en snabbutredning i höst.

- Syftet är att skapa en bild av hur samtliga aktörer på marknaden påverkas av handeln och den högfrekventa handelns eventuella bidrag till ökade svängningar på börsen, säger Jan Sjödin, Finansinspektionens expert på robothandel.

Jan Sjödin har tidigare sagt att man inte kan skylla de stora kurssvängningarna på robothandeln.

Men när flera fondbolag på torsdagen anklagade robothandlarna för kursmanipulation och Stockholmsbörsen för att se mellan fingrarna blev det fart på Finansinspektionen.

- Vi har diskuterat detta med regeringen och kommit fram till att det finns behov av att skapa en enhetligare och bättre bild av högfrekvenshandelns effekter på marknaden, säger Jonatan Holst, presschef på Finansinspektionen.

Även om finansbranschen ser med oblida ögon på robothandeln finns det inga konkreta bevis för att robothandlarna manipulerar kurserna eller ägnar sig åt olaglig ”frontrunning”, det vill säga att man med lägger in och tar bort ordrar för att rigga en kurs som man själv vill ha.

Försvararna för robothandeln säger att den gjuter olja i maskineriet. Motståndarna säger att den kastar grus i maskineriet.

  • Robothandeln står i dag för hälften av omsättningen på Stockholmsbörsen.
  • Mellan 15-20 robothandlare är aktiva på Stockholmsbörsen i dag. De har sina datorer i börsens datahall för att ha så korta sladdar som möjligt och tjäna mikrosekunder på det.
  • Den dyraste investeringen för en robothandlare är själva programmeringen – att skapa en egen algoritm för automatisk högfrekvenshandel.
  • Det kan röra sig om 5-6 års programmering, alltså cirka 5 miljoner kronor i  programmeringskostnader.
  • Själva datorn behöver inte kosta mer än 100 000 kronor och medlemskapet på börsen mindre än 50 000 kronor per år.
  • Robothandeln på Stockholmsbörsen började i liten skala efter att börsen 2009 installerade större och snabbare datorer i Stockholm. Samtidigt tog man bort kravet på att bara köpa och sälja hela börsposter, alltså 100-200 aktier, och tillät hur små ordrar som helst.
  • En tredje förändring som bäddade för robothandeln var att spreaden, det vill säga skillnaden mellan köp och säljkurs sänktes till 5 öre för aktier under 100 kronor och till 10 öre för aktier över 100 kronor. Det gynnar robothandeln som blixtsnabbt kan jobba med så små prisskillnader.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt