Barockorgel på export

2005-04-18 07:15 Hans Dahlquist  
Barockt ljud i piporna

Ett forskningsprojekt på Chalmers och Göteborgs universitet, om att kombinera modern datateknik med orgelbyggarnas hantverksmetoder från 1600- och 1700-talen, har blivit en unik svensk exportindustri.

Orgelbyggaren Munetaka Yokota finjusterar en av piporna innan orgeln ska skickas till Sydkorea.
Foto Joel Speerstra

En nybyggd orgel från 1700-talet står just nu uppställd i det gamla högspänningslaboratoriet "Kopparbunken" på Chalmers. Färdig att packas ihop och levereras till Sydkorea.

Bara några pipor återstår att intonera innan orgeln är klar att installeras i konsertsalen på Korean National University of Arts i huvudstaden Seoul.

Det har tagit tre år att bygga den, till en kostnad av elva miljoner kronor. Bara att plocka isär och förpacka den är ett projekt i sig.

Efterföljare till 40-miljonersorgel
Instrumentet har byggts med hantverksmetoder från 1600- och 1700-talet, och är en direkt efterföljare till den smått berömda 40-miljonersorgeln i Örgryte nya kyrka som installerades år 2000. Den nya orgeln är av samma typ som Örgryteorgeln, fast mindre.

- Vi har numera en liten orgelindustri och forskning i Göteborg som saknar motsvarighet i världen, säger holländaren Paul Peeters, föreståndare på Goart, Göteborg Organ Art Center.

Goart sysselsätter ett 20-tal orgelbyggare, akustiker, forskare och andra yrkeskategorier. Centrumet är numera en avdelning av den konstnärliga fakulteten på Musikhögskolan - som i sin tur sorterar under Göteborgs universitet.

Denna lilla exportindustri startade som ett forskningsprojekt mellan Chalmers och Göteborgs universitet 1996-97.

Örgryte nya kyrka skulle ha en ny och speciell orgel - exakt likadan som de som byggdes av tysken Arp Schnitger (1648-1719). Schnitgerorglar i hela norra Europa analyserades och dokumenterades, liksom metoderna med vilka de byggdes.

Vetenskap i artisteriets tjänst
På Chalmers utvecklades simuleringsmetoder och datorprogram. Material- och akustikforskare deltog. Man byggde ett laboratorium på Chalmers där det forskades i de gamla orglarnas hemligheter - deras luftkanaler, bälgar, väderlådor och ventiler. Det utvecklades algoritmer som stoppades in i datorer och blev simuleringsprogram.

- Så långt det är möjligt utnyttjar vi vetenskapen i artisteriets tjänst, sade den dåvarande projektledaren Hans Davidsson när Ny Teknik besökte projektet 1997.

På orgelverkstan göt man uppemot 4 000 orgelpipor av samma material, med likadana verktyg och med samma metoder som Schnitger använde i slutet av 1600-talet.

Piporna göts på en bädd av sand - uppblandat med mjöl och en speciell vätska - från sjön Vättern. Träet hämtades från en särskild gammal ekskog i Schweiz. Den nya orgeln som ska till Sydkorea har byggts med samma metoder.

USA-universitet har beställt Schnitgerorgel
Orgelverkstaden och andra enheter i projektet lever kvar, men på kommersiell, externfinansierad, grund.

Förutom orgeln som ska till Sydkoreajobbar man med att analysera och dokumentera en välbevarad Casparini-orgel från 1700-talet i den litauiska huvudstaden Vilnius.

Goart har dessutom fått en order på en ny orgel av Vilniustyp från världsberömda Eastman School of Music i Rochester, New York. På den skolan har den förre projektledaren Hans Davidsson en gästprofessur - med uppdrag att bland annat restaurera och förnya skolans orglar.

Ett annat universitet i samma delstat, Cornell University i Ithaca, har däremot beställt en ny Schnitgerorgel.

- Vi tar inte på oss vilka orgelbyggen som helst. Vi vare sig får eller vill konkurrera med andra orgelbyggare. Uppdragen måste innehålla forskning, säger Paul Peeters.

Hans Dahlquist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt