Här testas betongen inför miljöbygget

2016-09-23 06:00 Linda Nohrstedt  

En ny, mer miljövänlig betong utgör stommen i Riksbyggens prestigebygge Viva, som kallas Sveriges mest innovativa bostadsprojekt. Men det nya materialet skapar utmaningar i Kynningsruds betongfabrik.

”Den är jävligt bra.” Förman Janne Gabrielsson har oroat sig över att betongblandningen inte skulle duga för Ny Tekniks fotografering. Men när smeten hälls ut i gjutformen rapporterar han i walkie-talkie att han är nöjd:

– Blandningen rör sig, stenarna följer med ända ut, och den är inte för tjock och inte för tunn.

Betongsmeten består av vatten, sten och bindemedlet cement. Cementen består i sin tur av 65 procent klinker (mald och bränd kalksten och lermineral), 30 procent flygaska och 5 procent kalksten.

Det är en betydligt mindre mängd klinker än vad som vanligtvis används i Sverige. Andelar på 95 procent förekommer vid prefabtillverkning.

Problemet med klinker är att det ger upphov till stora koldioxidutsläpp vid tillverkning. Kan mängden klinker minskas i cement kan alltså stora miljövinster göras.

Men nackdelen är då att betongen härdar långsammare. Om gjutformen töms för tidigt riskerar betongen att gå sönder. Då får fabriken svårt att klara ekonomin i sin leverans.

För att ta reda på exakt hur snabbt gjutformarna kan tömmas har Kynningsrud provgjutit betongkuber och belastat dem i tryckpress efter 1,7 och 16 dygns härdning.

Håvard Nyman Foto: Sören Håkanlind

Joakim Olsson, Kynningsruds driftchef för betong, visar hur det går till. Han stoppar in en liten betongkub i pressen, som lägger på tryck på ovansidan. Vid 58,62 megapascal slutar maskinen att surra. Kuben har spruckit.

Provtryckningarna visar att den nya betongen stelnar tillräckligt på 9–10 timmar så att gjutformen kan tömmas. Därmed ser Kynningsrud ut att klara kalkylen.

– Vi måste klara att gjuta på ett dygn, säger Håvard Nyman, produktionsutvecklare på Kynningsrud.

I upphandlingen till Viva-projektet är andelen klinker fastlagd. Kynningsrud kan alltså inte mixtra med cementreceptet för att snabba på härdningen. Däremot kan företaget använda varmvatten när betongen blandas och värma gjutformen med hjälp av vattenslingor för att skynda på processen.

– Det har vi inte behövt göra än, för det har varit så varmt, men det kanske behövs i vinter, berättar Håvard Nyman.

Läs mer: Batterier från bussar får nytt liv

Stommarna till Viva-husen ska börja tillverkas i februari och monteras i Göteborg i maj. Viva-projektet är Riksbyggens prestigebygge, sprunget ur en vilja att gå i bräschen för hållbart byggande.

Anders C Johansson Foto: Sören Håkanlind

Det nya cementreceptet till stommarna togs fram i samarbete med Cementa för att minska byggets miljöpåverkan. Liknande recept har tidigare använts utomlands.

Riksbyggen räknar med att den nya betongen ska minska koldioxidutsläppen med 30 procent. Om så blir fallet i verkligheten ska SP Sveriges tekniska forskningsinstitut beräkna i efterhand.

Ambitionen är att Viva-projektet ska vara hållbart ur flera olika aspekter. Därmed är inte bara materialfrågan i fokus. Byggnaderna ska bli så kallade plusenergihus, som genererar mer energi än de använder. Med sju huskroppar och 132 lägenheter blir det sannolikt Sveriges största plusenergibygge.

Husen ska få solceller på taken och extra tjock isolering i väggarna. För att i framtiden kunna välja den billigaste och miljövänligaste uppvärmningsformen förses byggnaderna med både bergvärme och fjärrvärme.

– I dag ligger fjärrvärme bra till, det finns utbyggt i staden och man eldar sopor. Men om vi slänger mindre sopor i framtiden och fler mikroproducenter levererar el kanske vi hamnar i ett annat läge, säger Anders C Johansson, Riksbyggens projektchef för bygget.

Bostäderna byggs utan parkeringsplatser. I stället blir det ett stort cykelgarage, och en fordonspool ska bildas där de boende kan hyra elbilar, lastcyklar eller vanliga cyklar.

Charlotta Szczepanowski Foto: Sören Håkanlind

För att hjälpa ungdomar in på bostadsmarknaden är sex av lägenheterna öronmärkta för ungdomar i den kommunala bostadskön. De får köpa lägenheterna till ett lägre pris men kan sedan inte heller sälja dem dyrare än motsvarande uppräkning enligt konsumentprisindex.

– De lägenheterna blir bostadsrätter med särskilda föreskrifter i stadgarna, det var jätteknöligt att få till juridiskt, berättar Charlotta Szczepanowski, Riksbyggens hållbarhetschef.

Riksbyggen kallar Viva för Sveriges mest innovativa bostadsprojekt.

– Innovation handlar om att tänka nytt. Det skulle jag säga att vi verkligen gör i det här projektet, säger Charlotta Szczepanowski.

Resultatet av forskning

Formellt sett heter byggprojektet Brf Viva.

Det är resultatet av forsknings- och ut–vecklingsprojektet Positive Footprint Housing, som involverar bland andra Göteborgs stad, Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet och Göteborg Energi.

Byggstart är planerad att ske i början av oktober.

Målet: ett klimatneutralt Sverige till år 2045

Miljömålsberedningen föreslog i början på sommaren att Sverige ska vara klimatneutralt senast år 2045. Det innebär inga nettoutsläpp av växthusgaser.

I sitt slutbetänkande påtalar beredningen vikten av att miljöpåverkan från nya byggnader och anläggningar bör utvärderas ur ett livscykelperspektiv.

Dessutom föreslås ett nationellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande och livscykelanalys.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt