Här ligger landets farligaste dammar

2013-11-19 14:43 Linda Nohrstedt  
Anna-Karin Hatt.

För ungefär 25 av landets dammanläggningar skulle ett haveri kunna leda till en nationell kris. För att höja säkerheten kring dammar föreslår regeringen att dammar ska delas in i olika klasser efter hur stora konsekvenser ett haveri kan få.

Enligt regeringens förslag ska dammar klassas som A, B eller C beroende på om ett haveri skulle leda till nationella, regionala eller lokala konsekvenser och störningar.

Klass A motsvarar den allvarligaste formen av konsekvenser och innebär att ett haveri alltid innebär risk för förlust av människoliv, förstörelse av många människors hem och egendom, samt allvarliga störningar på landets elförsörjning och transporter.

- I dag saknas det en samlad reglering av dammsäkerheten i Sverige. Samtidigt vet vi att redan mindre dammbrott kan få stora och mycket allvarliga konsekvenser, för människor, miljö, egendom och samhället som helhet. Därför föreslår regeringen nu en skärpt och samlad lagstiftning för att höja dammsäkerheten, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt i ett pressmeddelande.

Regeringen bedömer att cirka 25 dammar i landet kommer att klassas i klass A. Det handlar mestadels om vattenkraftdammar i den övre delen av de tio stora kraftverksälvarna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Dalarnas, Värmlands och Västra Götalands län. Ett haveri i dessa skulle leda till haverier även i dammar nedströms, längs hela älvdalen.

Men det är bara omkring 500 dammar i landet som kommer att beröras av regeringens nya klassificeringssystem. De övriga cirka 9 500 dammarna berörs inte av lagförslaget därför att konsekvenserna av ett haveri i någon av dessa bedöms som av ”liten betydelse” och risken för förlust av människoliv som ”försumbar”.

Liksom tidigare ska tillsynen av dammarna utövas av länsstyrelser, men de får i förslaget en utökad möjlighet att meddela förelägganden och förbud om det behövs för att åtgärda brister i dammarnas säkerhet.

Damminnehavare blir skyldiga att upprätta en konsekvensutredning med en bedömning av de konsekvenser som ett haveri kan innebära. Utredningen ska ges till länsstyrelsen som utifrån den beslutar om dammsäkerhetsklass.

Damminnehavarna ska utföra egen kontroll och vart tionde år ska damminnehavare göra en helhetsbedömning av dammens säkerhet.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Antal dammar

  • I Sverige finns ungefär 10 000 dammar av olika storlek och ålder. Flera av dessa används inte för någon form av vattenutnyttjande men kan ha stort kulturhistoriskt värde.
  • Cirka 190 dammar är vattenkraftdammar, som betecknas som höga dammar eftersom de är 15 meter eller högre.
  • Cirka 15 gruvdammar i Sverige betecknas också som höga dammar.
  • De flesta höga dammar i Sverige är mellan 15 och 30 meter höga. Ett fåtal är mer än 30 meter höga och endast tre stycken är högre än 100 meter.

Här är dammar i riskzonen

  • Suorva, i Luleälven, reglerar vattenflödet till Porjus vattenkraftverk. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Porjus, i Luleälven, är 25 meter hög och belägen i tätorten med samma namn. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Messaure, i Luleälven, är en av Sveriges högsta dammar, 101 meter hög. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Seitevare, i Luleälven, är näst högsta dammen i Sverige, 106 meter hög. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Parki, i Luleälven, kallas Seitevares lillebror eftersom den är mindre och ligger längre söderut. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Akkats, i Luleälven, ligger norr om Jokkmokk. Ägs av Vattenfall Vattenkraft
  • Lertsi, i Luleälven, i tätorten Vuollerim. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Sädvajaure, i Skellefteälven. Ägs av Skellefteälvens Vattenregleringsföretag.
  • Rebnisjaure, i Skellefteälven. Ägs av Skellefteälvens Vattenregleringsföretag.
  • Bastusel, i Skellefteälven. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Grytfors, i Skellefteälven. Ägs av Skellefteå Kraft.
  • Gallejaur, i Skellefteälven. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Vargfors, i Skellefteälven, är en valvdamm byggd av betong. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Ajaure, i Umeälven. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.
  • Borga, i Ångermanälven. Ägs av Statkraft Sverige.
  • Dabbsjö, i Ångermanälven. Ägs av Statkraft Sverige.
  • Hällby, i Ångermanälven. Ägs av Eon Vattenkraft.
  • Flåsjön, i Ljungan. Ägs av Ljungans Vattenregleringsföretag.
  • Lossen, i Ljunsnan. Ägs av Ljusnans Vattenregleringsföretag.
  • Grundsjöarna,  i Ljunsnan. Ägs av Ljusnans Vattenregleringsföretag.
  • Svegssjön, i Ljusnan. Ägs av Fortum Generation.
  • Trängslet, i Dalälven, är Sveriges högsta damm, 125 meter hög. Ägs av Fortum Generation.
  • Höljes, i Klarälven. Ägs av Fortum Generation.
  • Vargön, i Göta älv, är en damm med betongmur. Ägs av Vattenfall Vattenkraft.

    Källa: Svenskt Kraftnät/aftonbladet.se

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt