Här är huset som kan komposteras

2017-01-13 08:31 Linda Nohrstedt  

Halm och tång testas som byggmaterial i ett projekt i Danmark. Ungefär 90 procent av huset ska kunna komposteras.

Intill en stor åker i Middelfart, ungefär mitt i Danmark, står det nya huset. Det består av tre sammansatta huskroppar i brun träpanel.

Här ska flera aktörer undersöka vilka restprodukter från lantbruket som kan användas som byggmaterial.

– Vi har försökt att använda så mycket biobaserat material som möjligt för att hålla miljöpåverkan nere. Det finns ingen betong i huset och knappt någon metall, säger Nicholas Bjørndal, arkitekt på Een til Een, som leder projektet.

Stommen består av laminerat trä samt kassetter byggda av plattor av pressad halm. Kassetterna är fyllda med träfiberull som isolering. Huset är det första i världen där sådana halmplattor bär last, enligt Nicholas Bjørndal.

-– Det var en utmaning att lära oss hur materialet fungerar, men vi insåg att det kan användas ungefär som plywood. Halm är ett fantastiskt ersättningsmaterial för byggindustrin eftersom det är en avfallsprodukt från livsmedelsproduktion och lagrar enorma mängder koldioxid, säger han.

Nicholas Bjørndal Foto: Een til Een

I några delar av huset ska även torkad tång testas som isolering. Dess egenskaper ska sedan jämföras med träfiberullen.

Utsidans träpanel har impregnerats med en sockerbaserad alkohol som ska skydda mot röta i minst 30 år.

– Impregneringen kommer att klara sig längre, men företaget som levererar alkoholen garanterar 30 år. Och du behöver inte måla var femte år som med gran, säger Nicholas Bjørndal.

Taket täcks av en takfolie tillverkad av vegetabilisk olja. På insidan har gipsplattorna belagts med en yta av keratin som har tillverkats från fårull.

Avloppsvattnet renas via en biologisk reningsanläggning i trädgården. Solceller på taket ska ge elektricitet som kan lagras i batterier i huset.

Batterierna är så kallade AHI-batterier från Aquion Energy och består av saltvattenelektrolyt, en separator av syntetisk bomull, katod av manganoxid och anod av koltitanfosfatkomposit. http://aquionenergy.com/technology/deep-cycle-battery/

I stället för betongplatta står huset på skruvformade plintar av stål. Delar av huset är designade för att kunna monteras ner och byggas upp igen som en tillbyggnad någon annanstans.

– Hela huset består av moduler som hålls samman av skruvar och mekaniska fogar. Det finns inget lim, säger Nicholas Bjørndal.

Tanken är att det ska vara enklare att sälja delar av huset om behovet av boyta minskar.

– I dag blir det en stor extra kostnad att riva huset om man tycker att det har blivit för stort, men kan man sälja en del och få en peng kommer fler att göra det, säger Jens Thamdrup, sektionschef på NCC i Danmark.

Jens Thamdrup Foto: Joakim Kröger / NCC

NCC är ett av företagen som deltar i projektet och har bistått med råd om intressanta material att utvärdera.

– Biologiska byggmaterial är idealiska i små projekt, men vi vill undersöka hur materialen presterar för storskaligt byggande. Vi kan inte experimentera så att det riskerar att gå ut över kunderna, säger Jens Thamdrup.

Träfiberullen och halmplattorna tycker han är mest lovande.

– Men vi får se hur huset presterar om tolv månader. Det är för tidigt att säga om det är ett riktigt sätt att bygga på, säger han.

Nicholas Bjørndal uppskattar att 80-90 procent av husets material är komposterbart.

– Det finns en del standardutrustning som till exempel elkablar, som inte kan komposteras, men merparten av konstruktionen kan gå tillbaka till naturen, säger han.

Allmänheten kommer att ha tillträde till det nya huset eftersom det ska hysa ett forsknings- och utställningscentrum om hållbart byggande.

– Jag hoppas att vi kan få framtida husbyggare att se möjligheterna med biologiska byggnadsmaterial, som har samma prestanda som vanliga material men med ett bättre klimatavtryck, säger Nicholas Bjørndal.

Utvecklingsprojektet

Ett 40-tal aktörer deltar i projektet Det biologiske hus, som i huvudsak finansieras av den danska staten via motsvarigheten till Naturvårdsverket.

I övrigt ingår arkitektbyrån GXN, forskningsstiftelsen Teknologisk Institut, NCC och Deloitte, samt flera leverantörer, till exempel ABB, Danfoss, Fermacell och NKT.

Kostnaden för hela projektet uppgår till 6,5 miljoner danska kronor, vilket motsvarar ungefär 8,3 miljoner svenska kronor.

Det biologiska huset färdigställdes strax före jul. Nu ska materialens egenskaper utvärderas under två år.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt