Ny kortlek för alla utvecklare

2011-04-19 23:00 Niklas Dahlin  

Tre forskare behövde en enkel styrenhet för datoriserade konstprojekt. De skapade Arduino, som döptes efter en favoritbar. Det blev en internationell braksuccé bland hobbyister och industrins prototypmakare.

<p>David Cuartielles och Massimo Banzi möttes 2005 på en designskola </p> <p>i Ivrea i Italien. De såg behovet av ett enkelt verktyg för designstudenter som ville arbeta med konstprojekt som inkluderade teknik. Det behövde vara möjligt att använda även med små kunskaper om programmering och elektronik. Det behövde vara lätt att ansluta sensorer, lampor, skärmar och annan kringutrustning.</p> <p>Resultatet blev Arduino. Det är en styrenhet, en mikrocontroller, som till skillnad från det mesta på marknaden är öppen hårdvara, alltså open source, på samma sätt som Linux och många datorprogram.</p> <p>Gensvaret blev sensationellt. I februari 2011 hade 250 000 officiella Arduino-kort sålts. Medräknat kompatibla kort från andra leverantörer, och kloner, blir siffran 350 000. Tusentals entusiaster bygger allt från dörrklockor till cnc-fräsar med de många varianter av Arduino som finns i dag. Ett system med tilläggskort, så kallade shields, gör det lätt att lägga till trådlöst nätverk eller motorstyrning.</p> <p>Alla ritningar publiceras i formatet Eagle Cad under licensen Creative Commons Attribution Share-Alike, vilket innebär att det är fritt att ändra kretsarna och tillverka egna varianter. Källkoden till den javabaserade programmeringsmiljön är också öppen källkod.</p> <p>Företaget Arduino är baserat i USA, men har kontor i Italien. Det tillverkar kort, och har reserverat själva namnet Arduino, men en rad andra företag gör tillbehör och varianter som är mer eller mindre kompatibla med originalet. Enligt licensvillkoren måste de sedan publicera sina ritningar under samma villkor.</p> <p>Framgången beror inte på att Arduino är ett särskilt högpresterande styrkort. Det använder en relativt enkel 8-bitars Atmel AVR-styrenhet. </p> <p>Andra prototypkort som använ-</p> <p>der öppen hårdvara, </p> <p>till exempel Beagleboard från Texas Instruments, har betydligt större kapacitet. Men det är på bekostnad av enkelheten. </p> <p>Arduinos framgång kommer av principen att göra vägen från idé till prototyp så kort som möjligt.</p>

Tävla med Ny Teknik och vinn Arduinopaket 

5 skäl att välja kortet

Öppet. Arduinokorten kan fritt modifieras, tillverkas och säljas. Programvaran är öppen­ källkod. Öppenheten har gett upphov till en stor mängd tilläggs­kort för olika ändamål som motorstyrning, radiokommunikation, elektronisk couture och flyg.

Snabba prototyper. Förprogrammerade exempel, sketches, gör det lätt att komma igång även för personer med begränsade programmeringskunskaper.

Enkelt. Arduinos simpla arkitektur och lågpresterande processorer gör bygget överblickbart. Standardiserade kontakter för extra­ kort, sensorer och utgångar gör det enkelt att bygga ut projektet.

Dokumentation. Runt projektet finns en stor och livaktig grupp entusiaster. Projektkod kan återanvändas och modifieras fritt. Tredjepartstillverkare av kort, som Adafruit, Sparkfun och Liquidware, bidrar också med instruktioner och dokumentation.

Billigt. Startkostnaden ligger under 500 kronor. Att bygga egna kort från lösa komponenter kan bli ännu billigare. Högpresterande kort som Beagleboard kan kosta uppåt 2 000 kronor.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt