Hej, jag är ditt nya sällskap på shoppingturen

2012-02-23 08:58 Stefan Nordberg  
Roboten Kompai har fått lära sig att vara shoppingsällskap och att servera.

De kan servera mat, eller leda besökare i klädbutiken rätt. Framtidens robotar klarar en rad uppgifter, tack vare förmågan att inhämta ny kunskap. En färsk avhandling behandlar läraktiga robotar.

Redan i dag är det vanligt med specialiserade robotar inom industrin. Nu börjar dock allt fler robotar att hitta in i människors vardag. Utmaningen för dessa robotar är att kunna hantera de vitt skilda situationer som kan uppstå i ett hem, och även kunna utföra olika uppgifter.

– Det är svårt att förutse situationerna de kommer att hamna i. De ska även kunna känna igen olika miljöer. Vad är ett kök och vad är en hall? Det är inget som på förhand kan finnas inprogrammerat. Därför krävs det en successiv uppbyggnad av kunskap, säger datavetaren Erik Billing, som precis har lagt fram sin avhandling om läraktiga robotar på Umeå universitet.

I sina försök har Erik Billing använt roboten Kompai, en modell med huvud och fyra hjul.

– Vi har jobbat med ett scenario dät Kompai är en restaurangrobot. Vi har fått roboten att röra på sig till specifika bord och servera, utan att gå in i andra bord eller hinder, säger Erik Billing.

Utmaningen är att få roboten att känna igen ett beteende, som den redan har lärt sig. Det är nämligen skillnad på att kunna utföra en specifik sak och känna igen andra som gör samma sak.

– Ta dammsugarrobotar. De är duktiga på att dammsuga, men kan inte känna igen andra som gör det. Det kan vår robot, säger han.

Erik Billing har arbetat med att robotar ska kunna lära sig beteenden från demonstrationer och sedan ta efter dessa beteenden. Men på vägen finns en rad svårigheter. En sådan enkel sak som att ta upp en kaffekopp från ett bord kan vara en stor utmaning.

– Koppen kan befinna sig på olika ställen och innehålla olika mycket kaffe. Och det kan vara olika saker på bordet varje gång. Då gäller det att roboten anpassar sina rörelser till detta. Det bygger på att den lär sig, säger Erik Billing.

I sitt arbete med robotar har Erik Billing också studerat biologi och den mänskliga hjärnan.

– Även om jag bara fokuserat på roboten som en maskin har jag fått inspiration från biologin. Hur löser en hjärna olika problem? För mig har det varit viktigt att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar. Roboten befinner sig här i ett spännande gränsland, säger han.

Du pratar om spegelneuroner, alltså nervceller som tros vara viktiga komponenter i hur vi tolkar andras handlingar. Hur har du byggt in dessa?

– Spegelneuroner är en benämning på observationer som man gjort genom till exempel djurförsök. Men man vet egentligen inte hur det hela går till. Jag har baserat min forskning på matematiska beskrivningar. Vad tror vi att hjärnan gör, rent matematiskt? Delar i datorn och roboten beter sig sedan som spegelneuroner.

Hur långt bort i tid ligger vi från dessa vardagliga robotar?

– I någon mån finns tekniken redan inom industrin. Nästa revolution för vanliga människor handlar nog om autonoma bilar och om servicerobotar på gallerior. De kan finnas där och visa vägen till toaletterna eller olika produkter, utan att åka in i människor.

Missad tenta vändning för robotforskaren

Namn: Erik Billing.

Ålder: 30 år.

Bor: Lägenhet

i Umeå.

Familj: Sambon Mena.

Yrke: Var forskande datavetare vid Umeå universitet. Driver också företaget Kunskapsstruktur. Har precis ­börjat en ny tjänst vid forskningslabbet Umit.

Bakgrund: Kommer från Hammarön utanför Karlstad och började sina studier i kognitionsvetenskap vid Umeå universitet år 2000. Kuggades i en ­tentamen i intelligent robotik 2005 och blev då i?stället erbjuden att göra ett projektarbete, som ledde till en ­doktorandtjänst.

Aktuell: Lägger vid Umeå ­universitet fram avhandlingen Robot­övningar – igenkänning och återgivande av demonstrerat beteende, som handlar om läraktiga robotar.

Stefan Nordberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

vill du synas här? annonsera

Debatt