Full rulle när golvet rullar

2012-04-18 07:31 Hans Dahlquist  
Max Lindberg står stadigt, trots att golvet på många ställen är fullt med kulor. Foto: Mickan Palmqvist

De flesta företag hade gett upp på ett tidigt stadium. Men ABB-fabriken i Ludvika utvecklade sina egna metoder med rullande kulgolv och olika hissanordningar. Resultatet blev en lina anpassad till de stora lindningskopplarna – omöjliga att tillverka i ett löpande flöde.

Cirkulära paletter med komponenter av ansenlig storlek och vikt rullar lätt och ledigt på de runda kulorna i golvet. Därför förväntar man sig att förlora balansen när man kliver ut på det rullande golvet.

Men det sker inte. Man står stadigt. Och går stadigt.

– Golvet är konstruerat på det sättet. Avståndet mellan kulorna är så långt att man aldrig står på två samtidigt. Med en skostorlek på 52 och däröver kan det bli ostadigt, säger produktionschefen Magnus Häggmar och försöker överrösta en transistorradio som står på ett arbetsbord.

Vi är på lindningskopplarmonteringen i Ludvika – stationen där man slutmonterar och provar de 3–4 meter höga och minst trehundra kilo tunga lindningskopplarna. Det är en komponent som fungerar som ett slags växellåda och reglerar spänningen i transformatorer.

På slutmonteringen strålar tre dellinor samman. Alla dessa flöden har samma rullande kulgolv, liksom arbetsborden – där kulorna är pneumatiska så att montören själv kan aktivera eller sänka dem med en knapptryckning.

På en av dess linor tillverkar montörerna det som kallas lastkopplare, på en annan monteras väljarna och på den tredje lastkopplarhusen.

Dessa tre taktade flöden, där man jobbar parallellt, strålar samman i slutmonteringen. Där hissas delar av lindningskopplarna upp i olika torn eller stolpar vid sidan av kulgolvet. Stolparna är en Ludvikafiness som var en förutsättning för att det skulle gå att få till ett löpande flöde av en så otymplig produkt.

Vid tornet monterar man ihop en hel lindningskopplare av tre moduler. Den testas och kvalitetskontrolleras. Sedan plockas den isär, monteras ner till samma tre grundmoduler.Slutligen rullar de tre byggdelarna längs golvet till ett torn, där de packas.

De allra flesta företag hade aldrig gett sig i kast med att bygga ett flöde runt en sådan produkt. Men gänget i Ludvika gav sig inte, utan utvecklade lösningar som kulgolvet och hissanordningar.

Björn Langbeck på Monteringsforum är en av Monteringsprisets jurymedlemmar, som har utvärderat ABB-enheten i Ludvika. Han misstänker att idén till kulgolv kommer från Postens paketvågar, som förut hade rullande kulor.

Tidigare tillverkades lindningskopplarna vid fasta arbetsstationer. En enstyckstillverkning där en enda montör tillverkar en hel modul – väljare, lastkopplare eller lastkopplarhus.

Det material de jobbade med kom med truck, på vagn eller också gick de bara och hämtade materialet, som lades upp på pallar. Modulerna som de monterade fraktades med travers i taket.

Speciellt i slutmonteringen var det en vanlig syn att montörerna jobbade högt uppe på stegar medan de försökte hålla balansen.

I dag är stegarna ersatta av tre olika typer av eldrivna lyftanordningar, som dels lyfter produkten, dels montören som då ställer sig där med verktyg och allt.

Traverserna, truckarna och vagnar har bytts ut mot det rullande golvet. Den mörka, trånga, oöverskådliga och av arbetsmaterial fullbelamrade monteringen, har blivit en del av Bergslagens industrihistoria.

Sedan i somras handlar det om taktat flöde och lean production.

För ett år sedan tog det mellan sju och åtta dagar att montera en lindningskopplare, som bara tillverkas mot kundorder.

I dag är ledtiden tre–fyra dagar och börjar närmar sig två dagar. Med samma bemanning som tidigare.

Produktiviteten har ökat med 30 procent.

– Den största fördelen är ändå arbetsmiljön. Att vi fått bort de tunga lyften, de slitsamma arbetsställningarna, stegarna och traverserna och fått en öppen och ljus verkstad, säger Linda Wennberg, den produktionschef som har lett förändringsprojektet.

Det har bland annat inneburit att kvinnor sökt sig till verkstan. Den kvinnliga andelen har ökat från några få procent till 20–25 procent.

Björn Langbeck på Monteringsforum kan ha fel i sin misstanke att Ludvikaenheten fått idén till kulgolv från postens paketvågar.

– Vi har ju benchmarkat mot företag som Scania, Volvo CE och flera ABB-fabriker. Och kulgolv används hos vår närmaste granne, ABB:s brytarfabrik, säger Linda Wennberg.

ABB:s fabrik i Ludvika

ABB:s tillverkning av lindningskopplare omfattar totalt runt 200 anställda.

Exportandelen är 95 procent.

Fabriken i Ludvika ingår i affärsområdet Transformers, som i sin tur är en del av divisionen Power Products.

Vann monteringspriset 2012 för sitt arbete med att flödesorientera monteringen av lindningskopplare. Priset delas ut av Svenskt Monteringsforum, ett nätverk av personer som är verksamma med utveckling och problemlösning inom monteringsområdet. Svenskt Monteringsforum drivs av Swerea IVF.

Hans Dahlquist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt