Visst går det att tävla i teknik

1714 instiftade det brittiska parlamentet ett pris till den som på ett enkelt sätt kunde lösa problemet med att fastställa longituden. Snickaren John Harrison konstruerade en avancerad kronometer som klarade det tuffa marina livet.

1829 vann The Rocket, George Stephensons berömda ånglokomotiv, Novelty, byggt av John Ericsson, de berömda Rainhill Trials. Vinnaren fick en order på fem lok för järnvägen Manchester-Liverpool.

1927 kunde svenskättlingen Charles Lindbergh kvittera ut 25?000 dollar efter sin ensamflygning över Atlanten.

Orteig-priset, som Lindbergh vann, är inspirationskälla för de så kallade X-prisen. Första priset lanserades 1996. Finansiärerna av den här nya vågen av teknikpris är en samling it- och telekommiljardärer. Alla har blivit förmögna på teknikutveckling och drömmer om att driva fram ny spektakulär teknik med donerade prismiljoner. De blandar skickligt filantropi och teknikförtjusning med lite glamour. Visionerna är lika storslagna som ett Hollywoodmanus och det är ingen slump att Avatar-regissören James Cameron finns med i det här gänget.

Visst är det lätt att vara en tråkmåns och ifrågasätta syftet med de här tävlingarna. Borde inte Google-killarna satsa sina prispengar på 200 miljoner kronor till något vettigare än att skicka en robot till månen? Typ rädda klimatet här på jorden?

Det finns andra tekniktävlingar, lite svenskt kommunalgrå, som faktiskt gör skillnad. I början på 1990-talet arrangerade Nutek teknikupphandlingar där priset till vinnaren var en stororder. Och det togs då stora teknikkliv i tvättstugan och köket. Tvättmaskiner, frysar och kylskåp blev rejält mycket energisnålare när vitvarubjässarna tävlade mot varandra.

Målen var tydliga och det gick snabbt från FoU till produktion. Och det är kanske den modellens stora krav och stora beställningar som ger de stora teknikkliven. Väl värt att pröva på området elbilar, till exempel. Men glöm staten som beställare.

Det här utesluter inte X-pris. Teknikvärlden behöver mer glamour och strålkastare. Inte mindre.

En politiker som vaknat upp, apropå förra veckans ledare om Astra Zenecas nedläggning i Lund, är Jan Björklund. Han öppnade det liberala riksmötet i Västerås i helgen med att lansera ett förslag för att stödja svensk forskning, kallat "Spjutspetslandet Sverige". Bra. Fler partiledare borde inför valet tala om för väljarna var de står i den viktiga frågan om välstånd: hur blir Sverige mer innovativt?