Ingenjören. Suger. Inte.

Eller snarare är det den bild av ingenjören som just nu förmedlas till landets 15-åringar.

I vägvalsbibeln Gymnasieguiden, som i 125 000 exemplar distribueras hem i brevlådan, presenteras olika program på gymnasiet, karriärvägar och även ett test för rådvilla tonåringar.

Det är i det här testet schablonbilden av "ingenjören" ännu en gång tonar fram: en smart person, men en ensamvarg som hellre håller sig på sin kammare än umgås med kompisar. Sport och musik, nej tack.

Herregud, ska man skratta eller gråta?

Hur sugen blir en femtonåring på att bli ingenjör efter att ha läst det här?

Att det år efter år ändå finns sökande till landets tekniska högskolor är väl närmast att betrakta som ett mirakel. Enda förklaringen måste vara att unga människor är betydligt smartare än författarna till det här 230 sidor tjocka häftet. Unga har lärt sig hämta in viktig kunskap från annat håll.

I grunden handlar ingenjörsbilden om två sakar: fördomar och förebilder. Det finns gott om fördomar om ingenjören och det råder en kronisk brist på förebilder.

Så här har det sett ut sedan början på 1970-talet. Idén om den svenska ingenjören som hjälte och välfärdsbyggare dog i slutet på 1960-talet.

Och ingenjörsbilden hänger intimt samman med bilden av industrin. Unga människor vet inte vad svensk industri sysslar med.

Min egen tolvåring har till exempel ingen aning om att det sitter duktiga ingenjörsteam i Lund och utvecklar nya funktioner till hennes älskade Sony Ericsson mobil.

Här har industrin ett stort ansvar. Leif Johansson och andra svenska företagsledare måste bli bättre på att berätta för unga människor vad industrin sysslar med.

Och jag tror att krönikören Linda Skugge har helt rätt när hon hävdar att svensk industri i åratal skickligt lyckats dölja vad man faktiskt sysslar med.

Det räcker inte med att varna för brist på ingenjörer för att locka elever till naturvetenskap och teknik.

Unga människor drömmer om status och uppskattning. Och visst är snabba karriärvägar, jobb utomlands och bra lön viktigt.

Men viktigast av allt är känslan av att göra något viktigt. Yrkesval har med identitet och attityd att göra.

Teknisk utveckling är ingen lyx. Det är teknik som kan rädda världen när växthuseffekten hotar och jordens resurser utarmas. Här finns en uppgift för en ny generation av unga välståndsbyggare. Och en ny identitet för nya ingenjörshjältar: rädda jorden.