Google mot Kina. Världens två nya supermakter hamnade i förra veckan på kollisionskurs.

Sökmotorföretaget hotar att lämna Kina i protest mot censurerade sökmotorresultat och minskad yttrandefrihet på nätet. Det som utlöste denna ”Kuba-kris” är en hacker-attack mot Googles e-posttjänst. Google säger att intrången i datorsystemen var mycket avancerade och väl organiserade. Hackarna var ute efter källkod.

Utan att säga det rent ut, antyder Google att den här typen av attacker inte går att genomföra utan kännedom från myndigheter. Men några konkreta bevis på inblandning från Peking har Google hittills inte presenterat.

I propagandakriget är det 1-0 till Google, så här långt. En våg av sympati har sköljt över internetvärlden: äntligen står Google upp för yttrandefriheten.

Kina har i?stället drabbats av ännu ett politiskt bakslag. Efter mötet i Köpenhamn är bilden att kinesiska ledare aktivt saboterade försöken till en global lösning av klimatfrågan. Och kinesiska ledare är mycket känsliga för bilden av Kina. Hur Kinas ekonomiska och politiska ambitioner uppfattas runt om i världen står högt upp på agendan.

Även ledarskiktet på Google är känsligt för hur företaget uppfattas. Valet av paroll, ”Don’t be evil”, var från början en markering mot Bill Gates och hans Microsoft. Men i takt med att it-världens underdog har växt, har kritiken också växt.

Många ler i?dag snett åt Googles Pippi Långstrump-filosofi, ”den som är stark måste också vara snäll”, och pratar i?stället om ett företag som aktivt söker världsherravälde. Allt handlar om att flytta ut informationsflödena på internet. Ta kontrollen över dessa och tjäna pengar på transaktionerna.

Därför är det många företag inom traditionella branscher som it, telekom och media som känner sig hotade när Google hela tiden lanserar nya tjänster och produkter. Vi vanliga internetanvändare bjuds på gratistjänster mot att Google får kunskap om oss som användare och konsumenter.

Kunskap är makt, också för Google. Att vara, eller bli en googlad vara, är i?dag en fråga för många internetanvändare.

Så här långt har propagandakriget med Kina varit en rejäl framgång för Google: goodwillkontot i balansräkningen har ökat och aktiekursen har inte påverkats negativt. Gör sökmotorjätten allvar av sitt hot och lämnar Kina lär det påverka företagets resultat positivt. Google är nummer två och har stora kostnader och små intäkter. Ettan, regeringstrogna Baidu, har 60 procent av marknaden.

På kort sikt betyder ett uttåg av google.cn ur Kina att den kinesiska brandväggen blir högre.

På lång sikt gäller den gamla hippieparollen även Kina: ”Information wants to be free”.