Vi hoppas i alla fall att vi kan påverka den med vårt beteende: vi kan fimpa, vi kan jogga och vi kan välja mat som minskar riskerna för vissa typer av sjukdomar.

Arvet och slumpen lär vi oss att leva med. Den självklara frågan blir då givetvis hur mycket vi egentligen vill veta om de hemligheter som ryms i vår egen genetiska ryggsäck. Om vi nu skulle få chansen att sticka ner huvudet och ta en titt.

Ny Tekniks reporter Marie Alpman fick erbjudandet att titta på sin egen arvsmassa. Och hade modet att tacka ja.

Ett skrapprov och 6 000 kronor var allt som behövdes. Isländska Decode Genetics levererade svaret på tre veckor. Nu ligger Marie Alpmans egen genetiska kod på hårddisken i datorn.

En blandning av nyfikenhet och oro drev henne att utforska sitt eget dna. Även om hon känner sig fullt frisk och tror att släkten är förskonad från allvarliga sjukdomar så var det givetvis inget lätt beslut att ta. Vad skulle hon upptäcka? Och ville hon verkligen veta det här om sig själv?

Detta och liknade tester som nu börjar säljas väcker massor av svåra etiska frågor om rätten till den egna genetiska informationen. Hur ska vi som lekmän tolka informationen vi får? Och hur ska vi agera när vi väl har den här kunskapen? Den kan självklart innehålla både goda och dåliga nyheter. För dig själv och dina närmaste släktingar.

Nobelpristagaren och en av upptäckarna av dna-spiralen, James Watson, har kartlagt sin egen arvsmassa. Men han vågade inte titta på den del som avslöjar risken att få Alzheimers. Watson ville helt enkelt inte veta.

Trots att den här typen av gentester för privatpersoner är ett helt nytt fenomen så är kritiken redan mycket hård från svenska forskare och experter. Resultaten är svårtolkade och inte särskilt användbara, menar de flesta. Och flera läkare varnar i Ny Teknik för att testerna kan skapa onödig oro och helt i onödan öka trycket på sjukvården.

Men slumpen då? Vår egen superforskare Mathias Uhlén, professor på KTH, tycker att just den faktorn ofta glöms bort i det här sammanhanget.

Vi får varje dag mer än en miljon mutationer. En av dessa kan bli en cancercell. Det beror inte på arvet. Inte på miljön. Det är helt enkelt slumpen som avgör. Vi har otur.

***

God nyhet 1: Verkstadsbjässarna SKF och Sandvik rapporterade en fortsatt stark efterfrågan i förra veckan.

***

God nyhet 2: Svanberg drar inte ner på FoU-utgifterna när Ericsson lägger sitt sparpaket.