Debatt: Vassare mjukvara ödesfråga för Sverige

Svenskar är bra på att använda it, men vi blir bara sämre och sämre på att utveckla it. Industrins investeringar i programvara hamnar utomlands. En oroande utveckling tycker veckans debattörer.

Annons

Sverige ser sig gärna som en framstående IT-nation, men en närmare granskning av siffrorna i olika rankningar avslöjar att det Sverige och svenskarna framför allt är duktiga på är att använda IT. Vad gäller utvecklandet av IT-produkter och -tjänster är situationen dystrare. I den senaste undersökningen av den globala IT-industrin från The Economist Intelligence Unit (Benchmarking IT-industri Competitiveness 2009) halkar Sverige ned från plats 4 till plats 9 när det gäller FoU och från plats 12 till plats 16 på listan över kompetensutveckling inom IT.

Det är en oroväckande utveckling med tanke på den växande andelen mjukvara i svenska industriprodukter. En färsk studie från Swedsoft om mjukvaruutvecklingen i FoU-intensiva företag som exempelvis Ericsson, Saab och ABB visar häpnadsväckande fakta:

• I Sveriges mest FoU-intensiva storföretag utgör mjukvara 60 procent av de totala investeringarna i produktutveckling.

• De totala mjukvaruinvesteringarna i svensk industri beräknas till 60 miljarder kronor årligen.

• Nästan alla företag anger att mjukvaruinnehållet i produkterna har ”ökat väsentligt” de senaste fem åren.

• Hela 55 procent av företagens mjukvaruinvesteringar läggs idag i Sverige.

Den stora utmaningen i att förstå omfattningen av programvara i vår vardag är att den i huvudsak är dold ”under skalet” på avancerad utrustning och är en kritisk komponent i stort sett alla mer komplicerade industriprodukter, från mobiltelefoner till personbilar.

Ur detta perspektiv är det alarmerande att många svenska industriföretag lägger allt fler avancerade uppgifter utomlands. Idag, när företagen inte bara säljer globalt utan även stora delar av ägarna, styrelsen och ledningsgruppen är utländsk, är det långt ifrån självklart att avancerade uppgifter som mjukvaruutveckling ska utföras i Sverige.

Konkurrensen om stora utvecklingsprojekt är redan hård. Och den kommer att hårdna ytterligare. Länder som för bara ett par decennier sedan associerades med underutvecklade jordbruk, är idag potentiella FoU-center för svenska högteknologiska företag.

Att ledande svenska industriföretag fortsätter att lägga en väsentlig del av mjukvaruutvecklingen i Sverige bör mot denna bakgrund inte bara vara ett viktigt mål för nationell FoU-politik, det är även viktigt för Sveriges framtid som kunskapsnation.

För att Sverige inte ska tappa sin fortfarande starka position inom mjukvaruutveckling krävs följande:

• Vinnova och statliga forskningsstiftelser måste anslå pengar som är riktade till forskning och kunskapsöverföring kring storskalig mjukvaruutveckling för att stödja svenskt näringsliv. Svenskt spjutspetskunnande i mjukvaruutveckling måste ses som ett mål i sig, idag ses mjukvaruutveckling nästan alltid som ett medel för att uppnå andra mål.

• Näringsminister Maud Olofsson bör initiera ett nationellt program med målet att göra svensk mjukvaruutveckling minst tio gånger så effektiv som idag. I viktiga konkurrentländer inom mjukvaruutveckling, som Indien och Kina, koordineras insatser mellan olika företag och mellan universitet och näringsliv, med målet att lyfta hela landets kompetens inom området. Sverige måste skaffa sig mekanismer som skapar incitament för företag att stödja och nyttiggöra mjukvaruforskning. Ett nationellt program för mjukvaruutveckling skulle betala sig snabbt.

• Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz bör ge universitet och högskolor incitament att samverka mer sinsemellan och med näringslivet inom mjukvaruforskningen. Om högskolorna i högre utsträckning än idag samverkar med näringslivet regionalt och får förutsättningar för samverkan i nationella nätverk genom t.ex. forskarskolor kan mjukvarukompetensen i Sverige som helhet stärkas.

Christer Bengtsson

Director Swedsoft

Anne-Marie Fransson

Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen

Anders Narvinger

VD Teknikföretagen

Ulf Bengtsson

Förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Peter Bergh

VD Föreningen Svensk Programvaruindustri

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Startsidan
Sväva fritt i vindtunnel

Sväva fritt i vindtunnel

Flygtekniska försöksanstaltens första vindtunnel från 1940 får nya gäster. De som gillar fritt fall kan hänga här.

Sämsta däckvalet 
på sommarvägen

Sämsta däckvalet på sommarvägen

Ny forskning pekar ut nordiska alternativ. 29 kommentarer

Drönare från jagare blir slutet för hangarfartygen

Drönare från jagare blir slutet för hangarfartygen

Hangarfartyg med flygplan är sårbara mål. I framtiden kan de ersättas av jagare med små däck för drönare. 4 kommentarer

Betongen lagar sig själv – med bakterier

Betongen lagar sig själv – med bakterier

Kalkproducerande bakterier aktiveras först när sprickor uppstår. 2 kommentarer

Solcellspark

”Inte på min bakgård”

LÄSARKOMMENTARER. Sveriges största solcellspark stoppas av grannarna. Ny Tekniks artikel om proteststormen väckte debattlust. 2 kommentarer

Vill du ha en solcellspark som granne?

Se resultatet
  • Ja 67%
  • Nej 33%
Rösta
Ny väg för Scania efter VW-chefens fall

Ny väg för Scania efter VW-chefens fall

Volkswagens ordförande Ferdinand Piëch förlorade till slut maktkampen. Det kan även påverka Scania. 2 kommentarer

Annons
Jas 39 Gripen

Två Gripenplan nära att krocka

Två Jas 39 Gripen var ytterst nära att krocka med varandra förra året. 8 kommentarer

Lättare hitta försvunna plan

Audi gör diesel av vatten

Teknik utvecklad för att göra syntetisk diesel av grön el, vatten och koldioxid.

Minidrönare lyfter 
med öppen källkod

Minidrönare lyfter med öppen källkod

Ingenjörer i Malmö gör succé med drönaren som sålts i mer än 10 000 exemplar. 7 kommentarer

Motig tioårsdag för superjumbon A380

Motig tioårsdag för superjumbon A380

Premiärflygningen för Airbus superjumbo A380 den 27 april 2005 sågs som ett genombrott. Men försäljningen går trögt.

Nepal

Okontrollerat byggande förvärrar katastrofen

Helgens jordbävning drabbar Nepal särskilt hårt på grund av landets svaga byggregler och snabba urbanisering.

FN-uppdraget: Skicka svenska ingenjörer till Nepal

Byggnadsingenjörer och it-specialister skickas till landet.

Här fångar kamerorna jordbävningen

Här fångar kamerorna jordbävningen

Svensk hjälpinsats på väg till Katmandu.

SENASTE TEKNIKNYTT
Apple

Därför är Apple besatt av guld

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 3 kommentarer

Metoden som gav 
miljoner tvålar

Metoden som gav miljoner tvålar

TEKNIKHISTORIA. Nicolas Leblanc löste ett av sin tids största industriella problem med en process för att tillverka natriumkarbonat. Tidningen Teknikhistoria har porträtterat tvålhjälten. 3 kommentarer

Undervattensdrönare Remus 600

Attackubåtar i USA får undervattensdrönare

Amerikanska attackubåtar ska senare i år börja använda undervattensdrönare, som utför uppdrag på egen hand. 43 kommentarer

Här lufttankar de drönaren

Här lufttankar de drönaren

Den första lufttankningen med en obemannad flygfarkost gjordes i veckan.

Litiumbatteri

Varför slocknar litiumbatteriet?

TEKNIKFRÅGAN. Varför dör mitt dyra litiumbatteri före alkalinbatteriet? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 14 kommentarer

Vilken vinflaska är förgiftad?

Veckans gåta: Hitta
det förgiftade vinet

Hur ska kungen hitta flaskan med dödligt gift?

Vattenfall

Riksrevisionen: Vattenfall satsar för lite på forskning

Kritik mot den statliga energijätten på flera punkter i en färsk granskning. 19 kommentarer

solceller

Fem största hindren för mer svensk solenergi

Gamla prislistor, fula solceller och höghus som skuggar. Här är hindren för mer solenergi i Sverige. 92 kommentarer

Solcell

Skattesmäll för solceller

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. 179 kommentarer

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på solcellerna

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel. 20 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb207 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Diesel från vatten och koldioxid

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se