Stärk matematiken och naturvetenskapen i nya gymnasiet

Jag tror du har rätt i sak. Ingenjörers uppgifter skiljer sig ofta mycket från tidigare generationers, och hjälpmedlen är helt andra. Vi har också en differentierad ingenjörsutbildning med olika grad av akademisk karaktär. Men den som klarar sig med bara de fyra räknesätten är inte den som utvecklar ny vetenskap och teknik, och inte heller den som begriper den gamla. Newtons mekanik faller t.ex. utanför, och all grundläggande naturvetenskap därefter. Det låter inte så lovande...

Det är en möjlighet. Det betyder att högskolorna isåfall trotsar regeringens klara direktiv att inriktningarna skall ge rätt behörighet. Jag vet inte om vi kommer att få lov till det, och jag bedömer inte att många högskolor skulle ha det modet även om det var formellt möjligt.



Mitt svar på din första fråga är precis det du ger: poängen skall tas från det valfria utrymmet, absolut inte från andra viktiga ämnen. Gymnasiet, och inte minst naturvetenskapsprogrammet, skall förstås vara en plats för bred bildning, även humanistisk.

Bildning i Gymnasiet är nonsens. Bildning erövrar man inte i skolan.

Sluta dalta med de i matematik och naturvetenskap obegåvade.

Jag reagerar lite grand på din "även hiumanistisk". Alla människor kan ibnte bli naturvetare och de behöver inte sp mycket matematik, men humankunskaperna är nödvändiga för var och en. I Sverige har ni spårat ur med er Mattedyrkan och det märks hur den intellektuella nivån sjunkit under de 45 åren som jag bott i Sverige. Det kan vara bra att ha "även naturvetenskaolig bildning" men humanistisk bikdning är "oäven".

Läs det här istället – utan stavfel :



Jag reagerar lite grand på din ”även humanistisk”. Alla människor kan inte bli naturvetare och de behöver inte så mycket matematik, men humankunskaperna är nödvändiga för var och en. I Sverige har ni spårat ur med er Mattedyrkan och det märks hur den intellektuella nivån sjunkit under de 45 åren som jag bott i Sverige. Det kan vara bra att ha ”även naturvetenskaplig bildning” men humanistisk bildning är ”oäven”

Lars, nästa generations betydelsefulla naturvetare utbildas just nu i Kina. De kommer så småningom till Sverige som turister (lämnar Volvon hemma) och då blir det gott om jobb i turistnäringen. Inte ens krav på att kunna plussa o gånga. Ett bra grepp om svabben räcker.

Det skulle vara bra om ni, som pratar så mycket om Mattes betydelse och om att eleverna är allt sämre i Matte, kunde någon gång konkret förklara vad som är så bra med Matte och vad det är som är allt sämre hos ungdomarna. Ni kör bara med generaliseringar och floskler, Vad menar ni? Att man måste behärska aritmetik, kunna räkna och göra vardagliga kalkyler är OK, men vad menar ni med matematisk kunskap i större bemärkelse. Ska alla lära sig logaritmer och dylikt? Jag råkade ha en grundskolelärare som var förtjust i matte och jag lärde mig massor med finesser som jag sedan inte haft det minsta användning av och glömt bort. Somliga vill göra gällande att matte är bra för att lära sig att tänka rätt. Där vill jag säge ”Akta er”. Matematisk logik har inte med normal logik att göra. Det är bara en logik son kan användas i en begränsad del av kunskapen. På 70-talet införde man mängdläran i skolan. En nymodighet från USA. Man blev tvungna att ta bort denna idioti. (”Gräset grönt / sant – Gräset röd – falskt”). Man höll på att robottisera eleverna och göra dem till digitala maskiner. Matematiskt tänkande enbart är bra för fascistiskt tänkande. Den logiken som vi behöver är av bredare karaktär, inte av antingen-eller-slag. Busch använde sig av sådant matematik. Allting är A eller icke A, men icke-A kan bara B, C, D … Det finns en väg mellan det sanna och det falska. Och när signalen blir grön i övergångsstället betyder inte att man är tvungen att gå över. Matematisk logik handlar om det säkra. Hälften av språket hamnar utanför. Mellan ja och Nej finns ett Kanske. Matte är enögt. Om A är B och B är C, då är A C. Alltså: ”Om alla hundar är vegetarianer och alla vegetarianer är psykopater – då är alla hundar psykopater”. Så låter matematisk logik som inte behöver ta hänsyn till några fakta, bara till härledningen. ”Och om min mormor hade pedaler, så var hon en cykel” säger vi i Madrid, i stället för det fula ”Kyss mig därbak”. Matte ska hållas på sin gräns och ägnas åt de uppgifter den kan användas till: den materiella världens forskning. Samhällsvetenskaperna kan bara använda matte för at luras, som med alla dessa statistiska ( ”sadistiska”) påståenden. Det är illa nog att nationalekonomin fallit i matematikens fälla.

I Sverige försöker vi skydda barnen mot så många faror som möjligt. Det har tom. diskuterats om cykling utan hjälm skulle förbjudas. Jag bodde en gång på ett hotell i norra Thailand. Rummet var av hygglig klass, med bla. balkong, vilket jag uppskattade. Jag fann att på balkongen hängde det ett antal koppartrådar, som jag först uppfattade som tvättlinor. Jag såg sedan att koppartrådarna, som var helt inom räckhåll även för barn, var fästade i porslinsknoppar. Min farhåga om att det var fråga om spänningförande elledningar bekräftades. Så vill vi inte ha det i Sverige. Vi rankar såväl trafiksäkerhet som elsäkerhet mycket högt i vårt land. Men, av någon anledning tycks vi också vilja skydda svenska barn från matematik; moment som bara för några år sedan ingick i grundskolekursen har numera hänförts till gymnasiet och mycket som utgått ur gymnasiekursen måste tränas under ”repetitionskurser” och ”introduktionskurser” för teknologer som påbörjat sina ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar.



Detta faktum är tämligen obegripligt. Antagligen har man aningslöst velat göra tillvaron så bekväm och kravlös som möjligt för barn och ungdomar. Vad man därmed missat är de år då människan är som mest formbar och finner sina intressen. Det är ytterst sällsynt att någon i de övre tonåren börjar intressera sig för helt nya saker. I varje fall kan ju ingen bli intresserad av sådant man inte vet om eller ens har hört talas om. Tyvärr saknar skolan numera värdiga företrädare för matematiken (och antagligen även andra ämnen). Vad matematik egentligen är, är förstås inte lätt att säga, men inom skolväsendet finns numera ytterst få lärare som ens kan ge en antydan. Istället för att erkänna sina misstag får man nu, från ansvarigt håll, höra att matematiken egentligen alltid har varit överskattad och att tom. blivande civilingenjörer tvingas lära sig onödigt mycket matematik. Så låter det alltså när de ansvariga dömer sig själva!



Läs fö. "Sista Ordet" på sida70 i tidningem "Medlemsutskicket".

http://www.swe-math-soc.se/utskick/utskick1002.pdf

Det handlar inte bara om matematik utan allmänt om naturvetenskap. Lars Philpisson LTH (inte med oss längre) skrev i Dagens Forskning om hur även de med höga betyg från gymnasiet resonerade i naturvetenskap som man gjort i samhällsämnen. "Var och en kan ha sin sanning"

Det handlar om att de som har begåvning/intresse för matematik och naturvetenskap och som vill offra den tid det tar, skall få sin tid i grundskola och gymnasium använd på ett vettigt sätt. Att "locka" de obegåvade är resursförstöring. En kursplan som tillåter, och lärare som vill och kan måste finnas.

Jag koncentrerade mig på just matematiken i mitt inlägg och i min essä "Sista Ordet".

Här är en annan artikel, skriven för nio år sedan (vilket förklarar vissa nu inaktuella påståenden).



http://members.fortunecity.com/valfrihet/nytt/arne1.htm

Här är svar till José Luis Ramírez (Fil. dr i samhällsplanering vid Nordiska institutet för samhällsplanering).



1. ”Vad det är som är allt sämre hos ungdomarna?”



SVAR: I artikeln ovan nämns ju redan resultaten i TIMMS. Orkar du inte läsa? Här är ett färskt exempel från rättningen av gymnasiets matematikkurs A i vår (källa: skolverket). Eleverna skulle (utan miniräknare, men med penna och papper) räkna ut 17-25+3. Resultat: 50% av eleverna räknade fel! Med risk för att vara övertydlig, låt mig upprepa: Hälften av alla elever som gått igenom hela grundskolan samt läst en termin på gymnasiet behärskar inte plus och minus! Varför kan inte alla flummare inse att någonting är fel? Om tre år börjar dessa elever på högskolan. Hjälp!



2. ”Ska alla lära sig logaritmer och dylikt?”



Det beror på vad du menar med ”lära sig”. Du får gärna utveckla detta. Vad eleverna framförallt ska utveckla i skolan är begreppsförståelse. Med det synsättet är det självklart att alla elever ska förstå exponentiell tillväxt och logaritmer. Hur ska man annars förstå problematiken kring hög befolkningstillväxt (takten blir högre ju fler vi är)? Hur ska man annars förstå varför en 4:a på richterskalan inte är dubbelt så kraftig som en 2:a? MEN det betyder inte att alla elever ska lära sig alla ”finesser” t.ex. hur man omvandlar mellan olika baser i logaritmer eller vad den naturliga logaritmen är. Nyckelordet är alltså förståelse.



3. ”Matematisk logik har inte med normal logik att göra. ”



SVAR: Det här låter spännande! Du får gärna utveckla detta. Notera att man i matematiken utvecklat många varianter av den klassiska logiken, t.ex. Fuzzy logic, för att handskas med ”vaga” situationer. Är det något av detta du menar med ”normal logik”?



4. ”Om alla hundar är vegetarianer och alla vegetarianer är psykopater – då är alla hundar psykopater”.



SVAR: Det här är en korrekt logisk slutledning. MEN eftersom premisserna är falska så kan vi inte dra slutsatsen att ”alla hundar är psykopater” är sann. Det är just TACK VARE det matematisk-logiska maskineriet som vi kan förklara detta. Hur skulle vi undvika sådana fallgropar annars? Kanske med din ”normala logik”? L.O.L.

Jag upptäckte dina kommentarer av rent tillfällighet och blev full av skratt. Alla dina inlägg visar att du behöver verkligen begrunda vad du säger och vad du menar, dvs. du behöver humanistisk kunskap. Utan språket skulle du inte kunna resonera om allt detta. Du borde i grunden lära dig språkkunskap och språkbruk (jag menar inte grammatik och fasta orddefinitioner) utan just språkbruk, så att du kunde upptäcka hur dina egna ord och tankar glider. Du säger att ett logiskt resonemang kräver riktiga premisser. Vad är premisser? Är de inte formuleringar i ord? Hur vet man om premisserna är riktiga eller inte? Är det med naturvetenskap och matte? Ha, ha!. Du tror att naturvetenskap är något givet, inte att det är en tankekomstruktion i ord som då och då måste revideras. Du vet alltså inte vad "normal" logik är. Hur ska jag lära dig det, om du inte ens förstår det? Hur ska man kunna lära en blid vad färger är? Enligt din uppfattning har logiken skapat "fuzzy" logik. Du menar "diffus logik" men måste säga det på engelska, för du vet inte vad du säger. Innan grekerna och andra hittade på någon som helst formell logik resonerade dem och drog slutsatser. Det vanliga språket är det som fick namnet retorik (inte Retorik, som ämne utan just det vanliga språkanvändningen). Med skriftspråket kunde man sätta fast vad man sade. Då började man att utveckla ett system som kunde reda ut språket och fastställa det man sade. Studieämnen Retoriken och Logiken är en produkt av det vanliga språkets och resonemangens systematisering. Logik gäller bara om man kan fästa ord vid företeelser på det sättet som naturvetenskapen gör. Sämre är det i samhällsvetenskapen och i vanliga resonemang. Det handlar inte om att någon Logik har funnit sin Fuzzy logik, som på svenska heter diffuslogik. Det är ur retoriken som logiken utvecklas. Du verkar tänka med kroppens ändan, inte med huvudet. Vi börjar alltid med mer diffusa tankar och försöker ständigt precisera dem. justera uttrycken, för att vara säkra på vad vi menar, även om nya siuationer och nya erfarenheter tvingar oss att revidera vad vi säger och vad vi menar. Logiken skapar ingen retorik, det är retoriken som skapade logiken, på samma sätt som vi utvecklar bestämda produkter från diffus materia.
Du vill att jag ska förklara för dig vissa saker, men du måste själv lära dig mycket för att förstå. Du reducerar matte till att räkna 15 + 30 och dylikt. Om matematik bara är detta, då är det ganska lätt kört. Men ekvationer och logaritmer är något annat. Mängdläran trodde man på en gång i tiden, men det blev fiasko, eftersom matematisk logik inte duger för vanliga livsdiskussioner och valet av värderingar och handlingar. Livserfarenhet är inte matte. Antingen/eller logiken strider mot det mesta av det vi får avgöra. Logik gäller bara för att studera det som är givet (som vi kallar fakta) inte för vad vi ska välja och vad vi ska göra. Men detta förstår du inte och jag tror inte att du förmår begripa, eftersom du tror dig veta. Du tror att du vet, men detta betyder inte att du vet att du vet. Du tror att man kan undvika fallgropar med matte. Och du har mage att fråga mig vad jag menar med "lära sig". Du har tydligen aldrig ens ställt dig frågan om vad "lära sig" innebär. För mig är detta en av de frågor som jag har ägnat mest tid åt, men jag kan inte förklara detta till en enfaldig bloggare som du. Du behöver läsa mycket. Du skulle behöva genomgå en hel kurs av dem som jag hade vid Södertörn. Du skulle aldrig ens komma på idén att fråga dig vad som skiljer "veta" och "förstå".
Nej. Nu har jag ägnat tillräckligt tid åt dig. Du kan inte få lära dig i en begränsad blogg. Och jag tror inte att du kommer att kunna lära dig så mycket längre. Du verkar redan ha bundit fast din blick åt ett håll och saknar förmåga att komma ur mörkret.
Jag är inte bara fil dr i samhällaplanering. Jag är docent i regionalplanering och professor i humanvetenskapli handlingsteori. Men ärndå fortsätter jag att undersöka om jag har fått något om bakfoten. Det gör intedu. Dina propåer är så okunniga och naiva att man häpnar.
Detta var mit svar till dina söderdelade naiva, ja idiotiska, frågor och propåer.

För att leva ett skyddat och löämpligt liv måste vi naturligtvis veta hur världen ser ut kring oss, dvs vi måste kunna det som vi kallar fakta. Det är detta som naturvetenskap, med viss matematisk hjälp, kan hjälpa oss att förstå. Men sedan gäller det attanpassadet vi får reda på och vet till vad vi vill göra med våra liv. Där räcker inte löängre kunskapen om matte och natur, dethandlar om många andra kunskaper som handlar om humanism och om samhällsbygnad att göra. Värderingar, inte fakta. Falta räknar man med, vöärderingar väljer man vägen med.

Nyligen har en socialt kompetent projektledare frågat. Vid AC, vad är det som alternerar, spänning eller ström?

Även fått en fråga av en M.Sc, examensarbetare.

Ström, är det spänning per tidsenhet.Anser mig själv medelmåttig civ.ing, men ibland undrar jag vad som pågår!

En tidigare personalchef på CTH påpekade att den mest socialt kompetente är Solovåraren.