Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Christer Fuglesang, civilingenjör och astronaut. Den ende svensk som varit ute i rymden och arbetat på den internationella rymdstationen ISS. Foto: NASA

Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik.

Annons
Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Christer Fuglesang och Leif Johansson - de två mest kända namnen i den 15-hövdade Teknikdelegationen. Klicka för att se hela bilden. Foto: Annah Wirgén

Verktyg

Att teknik utgör en allt större och mer betydelsefull del av allas vår vardag behöver knappast sägas. Inte heller att grundskolans uppgift är att förse oss med de grundläggande kunskaper vi behöver för att kunna förstå och ta oss fram i denna vardag.

Man skulle därför kunna förvänta sig att teknikämnet vore ett viktigt ämne i den svenska skolan. Sanningen är att det är precis tvärtom.

Grundskola och gymnasium behöver förändras
På universitets- och högskolenivå har teknikämnet egna fakulteter och samma status som naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora.

Men detta synsätt har på intet sätt sin motsvarighet i svensk grundskola och gymnasium, trots att en del insatser för att förbättra teknikämnet faktiskt genomförts.

Teknikdelegationens uppfattning är att det främst görs saker i det lilla, medan vad som verkligen behövs är mer övergripande förändringar.

Teknikämnet på undantag
Till att börja med visar tre undersökningar från 2009 med oroväckande tydlighet att teknik som ämne är kraftigt nedprioriterat i svensk skola.

I CETIS (Centrum för tekniken i skolan) enkät till grundskolelärare uppger drygt 65 procent att de inte har någon utbildning alls i teknikämnet, några har ”ett par dagars” utbildning.

Drygt 80 procent vill ha kompetensutveckling i teknik - men färre än 10 procent uppger att den egna skolan anmält lärare till lärarlyftets teknikkurser.

Knappa 30 procent instämmer med att skolledningen är intresserad av att utveckla teknikämnet.

CETIS undersökning genomfördes för tredje gången och visade inte på några förbättringar från föregående år.

Lika illa hur man än mäter
Bilden bekräftas av Teknikdelegationens enkät till Sveriges kommuner, genomförd strax före årsskiftet.

61 procent av de kommuner som besvarat enkäten uppger att de inte har uppgifter om hur ämneskompetensen i teknik ser ut bland lärarna i kommunens grundskolor.

Inte fler än 26 procent har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten avseende teknikämnet.

Av den hälft av de svarande som har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten generellt (oavsett ämne) uppger 61 procent att riktlinjerna endast innebär att ”alla lärare ska ha pedagogisk högskoleutbildning”.

Där finns alltså inget som helst krav på ämneskompetens.

Minst viktiga skolämnet
Elevernas uppfattning bekräftar bilden ytterligare.

Bland svenska niondeklassare rankas teknikämnet som ett av de allra minst viktiga i skolan, och skolans teknikkunskaper ses inte nödvändigtvis som nyttiga för deras vardagsliv (Teknikdelegationens rapport 2009:2).

Att ungdomar svarar så, trots att teknik bevisligen utgör en mycket stor del av deras vardag, tycker vi är mycket anmärkningsvärt då det visar att de inte ser någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen.

Lärarnas förmåga avgörande
Eleverna menar också att lärarkompetensen är mycket viktig för ämnets status. På frågan om vad som skulle kunna göra teknikämnet intressantare hamnar lärarnas förmåga att skapa intresse i topp.

Vi menar att den förmågan är helt beroende av att lärarna har kompetens i det ämne de undervisar i.

För teknikämnet blir det särskilt viktigt eftersom den snabba teknikutvecklingen gör att lärarnas utbildning i ämnet snabbt blir irrelevant.

Förutom grundläggande ämneskompetens borde kontinuerlig fortbildning i ämnet därför vara en nödvändig förutsättning för att som lärare hänga med och ligga i framkant, snarare än hopplöst efter. Det ges alltså inte många lärare möjlighet till idag.

Skiljer sig från skola till skola
Ytterligare ett problem är att teknikämnet idag ser väldigt olika ut från skola till skola.

Det finns förvisso en nationell kursplan med generella mål för undervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik - men hur undervisningen ska fördelas och organiseras beslutas lokalt.

Även om nästan alla elever i vår undersökning säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, har ungefär 30 procent av dem haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. Det ger knappast bilden av att den svenska skolan erbjuder en likvärdig utbildning för alla.

Björklund se hit!
Vår slutsats är att teknikämnet alltför länge har behandlats styvmoderligt, och att en nystart därför är nödvändig – både när det kommer till ämnets innehåll och säkerställandet av att de som undervisar i ämnet ges rätt förutsättningar att göra ett bra jobb:

• Lyft teknikämnets status och kvalitet genom att uppgradera det från att vara ett praktiskt orienterat ämne till ett vetenskapligt kunskapsbaserat ämne i paritet med naturvetenskapen: också teknik bygger på vetenskap och bör inte reduceras till något som ligger utanför de vetenskapliga förklaringsmodellerna. Teknik bör vara ett skolämne där teori och praktik går hand i hand, i analogi med andra vetenskapliga skolämnen.

• Starta teknikundervisningen i första klass och säkerställ progression i ämnet längs hela skolgången.

• Fastställ kursplaner som är begripliga för skolledare och lärare.

• Satsa på gedigen implementeringshjälp av kursplaner, i form av exempelvis pedagogiskt stödmaterial.

• Krav på att lärare som undervisar har kompetens i teknikämnet, även i tidiga årskurserna.

• Kompetensutveckla lärarna kontinuerligt för att möta kraven om behöriga lärare i teknik.

• Inkludera arbetslivet mer i undervisningen - för att hålla ämnet aktuellt och visa på tillämpning, sammanhang och förebilder.

Slarva inte bort tekniken i nya skolan!
Just nu pågår flera parallella insatser med en bättre svensk skola, och en likvärdig utbildning för alla, som mål.

Vi i Teknikdelegationen är oroliga för att teknikämnet ännu en gång kommer att få en marginell roll i dessa insatser och vill därför rikta en uppmaning till Skolverket att inte låta detta ske.

Vi vill samtidigt uppmana vår regering att genom en kraftsamling och en övergripande långsiktig helikoptersyn säkerställa att alla de ansträngningar som nu görs - lärarutbildningspropositionen, den nya gymnasieskolan med nya naturvetenskapliga och tekniska inriktningar, samt de nya kursplanerna för grundskolan – pekar åt samma håll.

Våra barn förtjänar bättre
Teknikämnet är relativt ungt som ämne betraktat, och en del av dagens brister kanske kan falla in i kategorin ”barnsjukdomar”.

Men teknikens betydelse i samhället blir knappast mindre, och dess utveckling går i rasande takt. Därför krävs omedelbara åtgärder för att lyfta teknikämnet till den nivå ämnet – och våra barn - förtjänar.

Leif Johansson, Koncernchef Volvo, ordförande Teknikdelegationen

Johan Ancker, Chef Industriell utveckling Teknikföretagen, ledamot i Teknikdelegationen

Paula Bäckman, Verksamhetschef Balthazar Science Center, ledamot i Teknikdelegationen

Helen Dannetun, Dekanus Linköpings universitet, ledamot i Teknikdelegationen

Anne-Marie Fransson,Förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen, ledamot i Teknikdelegationen

Christer Fuglesang,ESA, ledamot i Teknikdelegationen

Karin Glader, Student Chalmers, ledamot i Teknikdelegationen

Peter Gudmundson, Rektor KTH, ledamot i Teknikdelegationen

Ursula Hass, Rektor Blekinge Tekniska Högskola, ledamot i Teknikdelegationen

Philip Kapper,Elev Norra Real, ledamot i Teknikdelegationen

Maria Khorsand,VD och koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ledamot i Teknikdelegationen

Peter Larsson, Samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer, ledamot i Teknikdelegationen

Camilla Modéer,Generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet (VA), ledamot i Teknikdelegationen

Björn O. Nilsson,VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ledamot i Teknikdelegationen

Anna-Maria Wiberg,Förbundet Unga forskare, ledamot i Teknikdelegationen

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Startsidan

Naturgasen flyter allt mer

Naturgasen flyter allt mer

Landets andra terminal för flytande naturgas öppnar i Lysekil. Ute i Europa ses LNG som alternativ till Putins gas. 15 kommentarer

Så ska Teslan bli billigare

Så ska Teslan bli billigare

BILDSPEL. Nästa generation Tesla ska inte kosta mer än 220 000 kronor. ”Alla ska ha råd”. Ny Teknik har som första svenska tidning besökt bilfabriken i USA. 15 kommentarer

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Norge bygger hundratals snabbladdare för att elbilsförare ska slippa oron för att bli stående med tomt batteri. Estland likaså. I Sverige finns endast 32 platser med snabbladdare. 145 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Hur lång tid tar det att köra elbil mellan landets två största städer? Är det ens möjligt? Ny Teknik testar. 32 kommentarer

Här slår Tesla rekord

Tesla S är mest sålda bil i Norge under första kvartalet. 168 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 11 kommentarer

Ny lag mot plastpåsar

Den frikostiga användningen av plastpåsar ska minska i Europa. 80 procent ska ha försvunnit om fem år. 47 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Ny måne hittad runt Saturnus

München pekas ut som Europas it-nav och rymdfarkosten Cassini kan ha hittat en ny måne. Här är några av de senaste tekniknyheterna.

Annons
Bomba i google

Här letar miniubåten efter försvunna MH370

Miniubåten Bluefin 21 bygger upp en 3d-karta av havsbottnen med hjälp av reflekterade ljudpulser.

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

ANALYS. Gång på gång blev Saabs delegation avspisad när man uppvaktade tyskarna. Sen hände något. 37 kommentarer

Saab köper Kockums

Icke bindande avsiktsförklaring undertecknad. 35

Motorer hämtade på Kockums

Topphemlig försvarsutrustning togs av FMV. 69

Skjuter fortkörare med ljudkanon

Ett ljudligt skott ska få fortkörare vid vägarbeten i Missouri att sänka farten. 8 kommentarer

Orolig anställd.

Kan chefen säga upp halva min anställning?

Experten på arbetsrätt svarar orolig anställd.

DEBATT
”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson. 96 kommentarer

Ukraina köper tysk gas

Tyskland börjar leverera. 46

Ukraina slutar köpa rysk gas

Priset höjdes med 80 procent. 20

Vinnova ska ansvara för företagsinkubation

Beslutet fattades av regeringen på onsdagen. 4 kommentarer

Skadestånd för kärnkraftsstopp i sikte

Tyska energibolag har nu kommit ett steg närmare att få skadestånd för stängningen av kärnkraftverken 2011. 5 kommentarer

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Deras existens har betraktats som hypotetiskt möjliga, men knappas troliga. 5 kommentarer

”Löfvén satsar på 
att lösa fel problem”

”Löfvén satsar på att lösa fel problem”

REPLIK. Statens riskkapital kan bara ge försumbara effekter på innovationskraften, enligt Christian Sandström på Ratio. 10 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz
Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se