Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Christer Fuglesang, civilingenjör och astronaut. Den ende svensk som varit ute i rymden och arbetat på den internationella rymdstationen ISS. Foto: NASA

Tipsa en vän om en artikel

Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik.

Annons
Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Christer Fuglesang och Leif Johansson - de två mest kända namnen i den 15-hövdade Teknikdelegationen. Klicka för att se hela bilden. Foto: Annah Wirgén

Att teknik utgör en allt större och mer betydelsefull del av allas vår vardag behöver knappast sägas. Inte heller att grundskolans uppgift är att förse oss med de grundläggande kunskaper vi behöver för att kunna förstå och ta oss fram i denna vardag.

Man skulle därför kunna förvänta sig att teknikämnet vore ett viktigt ämne i den svenska skolan. Sanningen är att det är precis tvärtom.

Grundskola och gymnasium behöver förändras
På universitets- och högskolenivå har teknikämnet egna fakulteter och samma status som naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora.

Men detta synsätt har på intet sätt sin motsvarighet i svensk grundskola och gymnasium, trots att en del insatser för att förbättra teknikämnet faktiskt genomförts.

Teknikdelegationens uppfattning är att det främst görs saker i det lilla, medan vad som verkligen behövs är mer övergripande förändringar.

Teknikämnet på undantag
Till att börja med visar tre undersökningar från 2009 med oroväckande tydlighet att teknik som ämne är kraftigt nedprioriterat i svensk skola.

I CETIS (Centrum för tekniken i skolan) enkät till grundskolelärare uppger drygt 65 procent att de inte har någon utbildning alls i teknikämnet, några har ”ett par dagars” utbildning.

Drygt 80 procent vill ha kompetensutveckling i teknik - men färre än 10 procent uppger att den egna skolan anmält lärare till lärarlyftets teknikkurser.

Knappa 30 procent instämmer med att skolledningen är intresserad av att utveckla teknikämnet.

CETIS undersökning genomfördes för tredje gången och visade inte på några förbättringar från föregående år.

Lika illa hur man än mäter
Bilden bekräftas av Teknikdelegationens enkät till Sveriges kommuner, genomförd strax före årsskiftet.

61 procent av de kommuner som besvarat enkäten uppger att de inte har uppgifter om hur ämneskompetensen i teknik ser ut bland lärarna i kommunens grundskolor.

Inte fler än 26 procent har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten avseende teknikämnet.

Av den hälft av de svarande som har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten generellt (oavsett ämne) uppger 61 procent att riktlinjerna endast innebär att ”alla lärare ska ha pedagogisk högskoleutbildning”.

Där finns alltså inget som helst krav på ämneskompetens.

Minst viktiga skolämnet
Elevernas uppfattning bekräftar bilden ytterligare.

Bland svenska niondeklassare rankas teknikämnet som ett av de allra minst viktiga i skolan, och skolans teknikkunskaper ses inte nödvändigtvis som nyttiga för deras vardagsliv (Teknikdelegationens rapport 2009:2).

Att ungdomar svarar så, trots att teknik bevisligen utgör en mycket stor del av deras vardag, tycker vi är mycket anmärkningsvärt då det visar att de inte ser någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen.

Lärarnas förmåga avgörande
Eleverna menar också att lärarkompetensen är mycket viktig för ämnets status. På frågan om vad som skulle kunna göra teknikämnet intressantare hamnar lärarnas förmåga att skapa intresse i topp.

Vi menar att den förmågan är helt beroende av att lärarna har kompetens i det ämne de undervisar i.

För teknikämnet blir det särskilt viktigt eftersom den snabba teknikutvecklingen gör att lärarnas utbildning i ämnet snabbt blir irrelevant.

Förutom grundläggande ämneskompetens borde kontinuerlig fortbildning i ämnet därför vara en nödvändig förutsättning för att som lärare hänga med och ligga i framkant, snarare än hopplöst efter. Det ges alltså inte många lärare möjlighet till idag.

Skiljer sig från skola till skola
Ytterligare ett problem är att teknikämnet idag ser väldigt olika ut från skola till skola.

Det finns förvisso en nationell kursplan med generella mål för undervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik - men hur undervisningen ska fördelas och organiseras beslutas lokalt.

Även om nästan alla elever i vår undersökning säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, har ungefär 30 procent av dem haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. Det ger knappast bilden av att den svenska skolan erbjuder en likvärdig utbildning för alla.

Björklund se hit!
Vår slutsats är att teknikämnet alltför länge har behandlats styvmoderligt, och att en nystart därför är nödvändig – både när det kommer till ämnets innehåll och säkerställandet av att de som undervisar i ämnet ges rätt förutsättningar att göra ett bra jobb:

• Lyft teknikämnets status och kvalitet genom att uppgradera det från att vara ett praktiskt orienterat ämne till ett vetenskapligt kunskapsbaserat ämne i paritet med naturvetenskapen: också teknik bygger på vetenskap och bör inte reduceras till något som ligger utanför de vetenskapliga förklaringsmodellerna. Teknik bör vara ett skolämne där teori och praktik går hand i hand, i analogi med andra vetenskapliga skolämnen.

• Starta teknikundervisningen i första klass och säkerställ progression i ämnet längs hela skolgången.

• Fastställ kursplaner som är begripliga för skolledare och lärare.

• Satsa på gedigen implementeringshjälp av kursplaner, i form av exempelvis pedagogiskt stödmaterial.

• Krav på att lärare som undervisar har kompetens i teknikämnet, även i tidiga årskurserna.

• Kompetensutveckla lärarna kontinuerligt för att möta kraven om behöriga lärare i teknik.

• Inkludera arbetslivet mer i undervisningen - för att hålla ämnet aktuellt och visa på tillämpning, sammanhang och förebilder.

Slarva inte bort tekniken i nya skolan!
Just nu pågår flera parallella insatser med en bättre svensk skola, och en likvärdig utbildning för alla, som mål.

Vi i Teknikdelegationen är oroliga för att teknikämnet ännu en gång kommer att få en marginell roll i dessa insatser och vill därför rikta en uppmaning till Skolverket att inte låta detta ske.

Vi vill samtidigt uppmana vår regering att genom en kraftsamling och en övergripande långsiktig helikoptersyn säkerställa att alla de ansträngningar som nu görs - lärarutbildningspropositionen, den nya gymnasieskolan med nya naturvetenskapliga och tekniska inriktningar, samt de nya kursplanerna för grundskolan – pekar åt samma håll.

Våra barn förtjänar bättre
Teknikämnet är relativt ungt som ämne betraktat, och en del av dagens brister kanske kan falla in i kategorin ”barnsjukdomar”.

Men teknikens betydelse i samhället blir knappast mindre, och dess utveckling går i rasande takt. Därför krävs omedelbara åtgärder för att lyfta teknikämnet till den nivå ämnet – och våra barn - förtjänar.

Leif Johansson, Koncernchef Volvo, ordförande Teknikdelegationen

Johan Ancker, Chef Industriell utveckling Teknikföretagen, ledamot i Teknikdelegationen

Paula Bäckman, Verksamhetschef Balthazar Science Center, ledamot i Teknikdelegationen

Helen Dannetun, Dekanus Linköpings universitet, ledamot i Teknikdelegationen

Anne-Marie Fransson,Förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen, ledamot i Teknikdelegationen

Christer Fuglesang,ESA, ledamot i Teknikdelegationen

Karin Glader, Student Chalmers, ledamot i Teknikdelegationen

Peter Gudmundson, Rektor KTH, ledamot i Teknikdelegationen

Ursula Hass, Rektor Blekinge Tekniska Högskola, ledamot i Teknikdelegationen

Philip Kapper,Elev Norra Real, ledamot i Teknikdelegationen

Maria Khorsand,VD och koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ledamot i Teknikdelegationen

Peter Larsson, Samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer, ledamot i Teknikdelegationen

Camilla Modéer,Generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet (VA), ledamot i Teknikdelegationen

Björn O. Nilsson,VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ledamot i Teknikdelegationen

Anna-Maria Wiberg,Förbundet Unga forskare, ledamot i Teknikdelegationen

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Startsidan
Här skjuts bron på plats med spensalva

Här skjuts bron på plats med spensalva

Den nya 6 000 ton tunga motorvägsbron byggdes vid sidan om den gamla. Sedan sköts den på plats i största sidolanseringen i Sverige.

Nya satelliten ger globalt bredband

inmarsat5

Den tredje satelliten i Inmarsats globala bredbandsnät I-5 sändes på fredagen upp från Baikonur. Nätet täcker nu hela världen. 9 kommentarer

Kina erbjuder billigare höghastighetsbanor

Kina erbjuder billigare höghastighetsbanor

I en offert till regeringen lovar ett kinesiskt företag banor till svenska höghastighetståg på halva tiden och med en prislapp som ligger 25 miljarder kronor under Trafikverkets beräkningar. 163 kommentarer

Oskar Fröidh, järnvägsforskare på

"Inte säkert att kinesiska banor blir billigare"

Järnvägsforskaren Oskar Fröidh på KTH är skeptisk till förslaget. 25 kommentarer

Ska svenska höghastighetsbanor byggas på kinesiskt vis?

Se resultatet
  • Ja 69%
  • Nej 31%
Rösta
Professorerna Natalia Dubrovinskaia och Leonid Dubrovinsky har utvecklat metoden att skapa tryck kring 770 gigapascal.

Svenska forskare testar extremt tryck

Metallen osmium uppvisade hittills okända egenskaper vid ett tryck motsvarande det dubbla i jordens medelpunkt. 2 kommentarer

Peter Larsson, samhällspolitisk dirketör

Uppdrag: rädda Gotlands jobb

Ojnareskogen på Gotland skyddas. Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer blir samordnare för ett näringslivspaket på 100 miljoner kronor. 25 kommentarer

Vår historia skrivs om av ingenjörer

Karin Bojs, vetenskapsjournalist

Kryptoexperter, molekylärbiologer och kemister, I dag är det ingenjörer som driver historie- och släktforskningen framåt, menar Karin Bojs. 6 kommentarer

Annons

Här är gropen som ska rymma Göteborgs nya sänktunnel

Ritning av gamla och nya Mariehomsbron.

Marieholmstunneln byggs nu i Göteborg. Men det är torrdockan där tunnelelementen ska gjutas som är den största tekniska svårigheten. 3 kommentarer

Elev med räknehäfte och mattebok

IG för industrins mattesatsning

Microsoft, spelföretaget Dice och KTH var med och startade Mattekommissionen för 2,5 år sedan. Men initiativet rann ut i sanden. 12 kommentarer

Din mobil läcker som ett såll

Din mobil läcker som ett såll

Vägarna in i din mobil blir allt fler. Ny Teknik har kartlagt hur dina hemligheter lämnas ut. 53 kommentarer

Apples logotyp på husfasad

Nu ska Apple göra militärens prylar

TEKNIKSVEPET. Apple ska samarbeta med Pentagon, Kinas nätcensur igång och Minecraft-grundaren är olycklig som miljardär. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 10 kommentarer

Adelsdamen som blev datorpionjär

Adelsdamen som blev datorpionjär

TEKNIKHISTORIA. Hon skrev en algoritm för en mekanisk dator och förutsåg datorns möjligheter som allmän problemlösare. 39 kommentarer

DEBATT
Våga dra nytta av ledigt utrymme i trafiksystemet. Bussar förmedlar mångdubbelt fler trafikanter än blandad trafik. Gynna transportslag som gång, cykel, kollektivtrafik och samåkning, uppmanar debattörerna.

”Digital teknik - blind fläck för Trafikverket”

DEBATT. Trafikverket sprider en slentrianmässig bild av att det råder brist på vägar i Stockholm. Det är i stället brist på analys som råder. Den snabba digitaliseringen skapar helt nya förutsättningar att undvika trängsel, enligt Karolina Isaksson VTI och Anders Gullberg, KTH. 6 kommentarer

Ny teknik ska
stoppa terror

Ny teknik ska stoppa terror

Polisen och Säpo måste hänga med i teknikutvecklingen. Regeringen vill se över de hemliga tvångsmedlen.

Anders Ygeman (S) presnterar regeringens åtgärdspaket mot terrorism

Spiontrojan kan bli polisens nya verktyg

Inrikesminister Anders Ygeman nämnde i dag förslaget "hemlig dataavläsning" som ett möjligt sätt att stoppa terrorattentat i Sverige.

LÄRARKRISEN
Pengar

Ingenjör tjänar 20 000 mer än ämnesläraren

Oavsett hur man räknar är det lönsammare att plugga till ingenjör än till lärare. Ny Teknik har gått igenom lönestatistiken. 58 kommentarer

Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund

”Löneskillnad orsak till dagens lärarbrist”

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, är tveksam till att reformerna för att få fram fler lärare är tillräckliga. 14 kommentarer

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer

Facket: ”Inrätta snabbspår för erfarna ingenjörer”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, anser också att lärarnas löner uppenbart är för låga. 11 kommentarer

Paolo Macchiarini, läkare på KI

KI-professor frias från fuskanklagelse

Den kirurg på Karolinska Institutet som opererat in konstgjorda luftstrupar på flera patienter har inte gjort sig skyldig till forskningsfusk. 9 kommentarer

Sista chansen till smartaste hemmet

Sista chansen till smartaste hemmet

Har du Sveriges smartaste hem? Anmäl dig senast 4 september till Ny Tekniks tävling.

25 kvadrat av smarta lösningar

25 kvadrat av smarta lösningar

KTH-studenten Benjamin Hendler totalrenoverade sin studentbostad och passade på att bygga smarta lösningar. 6 kommentarer

ÅTERVINNING I USA
Bostäder byggs av gamla sopor

Bostäder byggs av gamla sopor

Avfall återanvänds till självförsörjande bostadshus. Ny Teknik har besökt öknen där visionen håller på att förverkligas. 12 kommentarer

Flera testar jordskepp i Sverige

Men många har valt att modifiera husen. 7 kommentarer

Han började experimentera med ölburkar

Han började experimentera med ölburkar

Mannen bakom jordskeppen hatar kärnkraft, ser banker som utsugare och brinner för att ge människor ett billigt boende. 5 kommentarer

Laddning av elbil i Norge

Snabbladdarna ökar stort

Antalet snabbladdare för elbilar ökar förvånansvärt snabbt i Sverige. Men normalladdarna halkar efter. 40 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb248 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Kassettmellotron

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se