Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Christer Fuglesang, civilingenjör och astronaut. Den ende svensk som varit ute i rymden och arbetat på den internationella rymdstationen ISS. Foto: NASA

Tipsa en vän om en artikel

Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik.

Annons
Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Christer Fuglesang och Leif Johansson - de två mest kända namnen i den 15-hövdade Teknikdelegationen. Klicka för att se hela bilden. Foto: Annah Wirgén

Att teknik utgör en allt större och mer betydelsefull del av allas vår vardag behöver knappast sägas. Inte heller att grundskolans uppgift är att förse oss med de grundläggande kunskaper vi behöver för att kunna förstå och ta oss fram i denna vardag.

Man skulle därför kunna förvänta sig att teknikämnet vore ett viktigt ämne i den svenska skolan. Sanningen är att det är precis tvärtom.

Grundskola och gymnasium behöver förändras
På universitets- och högskolenivå har teknikämnet egna fakulteter och samma status som naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora.

Men detta synsätt har på intet sätt sin motsvarighet i svensk grundskola och gymnasium, trots att en del insatser för att förbättra teknikämnet faktiskt genomförts.

Teknikdelegationens uppfattning är att det främst görs saker i det lilla, medan vad som verkligen behövs är mer övergripande förändringar.

Teknikämnet på undantag
Till att börja med visar tre undersökningar från 2009 med oroväckande tydlighet att teknik som ämne är kraftigt nedprioriterat i svensk skola.

I CETIS (Centrum för tekniken i skolan) enkät till grundskolelärare uppger drygt 65 procent att de inte har någon utbildning alls i teknikämnet, några har ”ett par dagars” utbildning.

Drygt 80 procent vill ha kompetensutveckling i teknik - men färre än 10 procent uppger att den egna skolan anmält lärare till lärarlyftets teknikkurser.

Knappa 30 procent instämmer med att skolledningen är intresserad av att utveckla teknikämnet.

CETIS undersökning genomfördes för tredje gången och visade inte på några förbättringar från föregående år.

Lika illa hur man än mäter
Bilden bekräftas av Teknikdelegationens enkät till Sveriges kommuner, genomförd strax före årsskiftet.

61 procent av de kommuner som besvarat enkäten uppger att de inte har uppgifter om hur ämneskompetensen i teknik ser ut bland lärarna i kommunens grundskolor.

Inte fler än 26 procent har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten avseende teknikämnet.

Av den hälft av de svarande som har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten generellt (oavsett ämne) uppger 61 procent att riktlinjerna endast innebär att ”alla lärare ska ha pedagogisk högskoleutbildning”.

Där finns alltså inget som helst krav på ämneskompetens.

Minst viktiga skolämnet
Elevernas uppfattning bekräftar bilden ytterligare.

Bland svenska niondeklassare rankas teknikämnet som ett av de allra minst viktiga i skolan, och skolans teknikkunskaper ses inte nödvändigtvis som nyttiga för deras vardagsliv (Teknikdelegationens rapport 2009:2).

Att ungdomar svarar så, trots att teknik bevisligen utgör en mycket stor del av deras vardag, tycker vi är mycket anmärkningsvärt då det visar att de inte ser någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen.

Lärarnas förmåga avgörande
Eleverna menar också att lärarkompetensen är mycket viktig för ämnets status. På frågan om vad som skulle kunna göra teknikämnet intressantare hamnar lärarnas förmåga att skapa intresse i topp.

Vi menar att den förmågan är helt beroende av att lärarna har kompetens i det ämne de undervisar i.

För teknikämnet blir det särskilt viktigt eftersom den snabba teknikutvecklingen gör att lärarnas utbildning i ämnet snabbt blir irrelevant.

Förutom grundläggande ämneskompetens borde kontinuerlig fortbildning i ämnet därför vara en nödvändig förutsättning för att som lärare hänga med och ligga i framkant, snarare än hopplöst efter. Det ges alltså inte många lärare möjlighet till idag.

Skiljer sig från skola till skola
Ytterligare ett problem är att teknikämnet idag ser väldigt olika ut från skola till skola.

Det finns förvisso en nationell kursplan med generella mål för undervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik - men hur undervisningen ska fördelas och organiseras beslutas lokalt.

Även om nästan alla elever i vår undersökning säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, har ungefär 30 procent av dem haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. Det ger knappast bilden av att den svenska skolan erbjuder en likvärdig utbildning för alla.

Björklund se hit!
Vår slutsats är att teknikämnet alltför länge har behandlats styvmoderligt, och att en nystart därför är nödvändig – både när det kommer till ämnets innehåll och säkerställandet av att de som undervisar i ämnet ges rätt förutsättningar att göra ett bra jobb:

• Lyft teknikämnets status och kvalitet genom att uppgradera det från att vara ett praktiskt orienterat ämne till ett vetenskapligt kunskapsbaserat ämne i paritet med naturvetenskapen: också teknik bygger på vetenskap och bör inte reduceras till något som ligger utanför de vetenskapliga förklaringsmodellerna. Teknik bör vara ett skolämne där teori och praktik går hand i hand, i analogi med andra vetenskapliga skolämnen.

• Starta teknikundervisningen i första klass och säkerställ progression i ämnet längs hela skolgången.

• Fastställ kursplaner som är begripliga för skolledare och lärare.

• Satsa på gedigen implementeringshjälp av kursplaner, i form av exempelvis pedagogiskt stödmaterial.

• Krav på att lärare som undervisar har kompetens i teknikämnet, även i tidiga årskurserna.

• Kompetensutveckla lärarna kontinuerligt för att möta kraven om behöriga lärare i teknik.

• Inkludera arbetslivet mer i undervisningen - för att hålla ämnet aktuellt och visa på tillämpning, sammanhang och förebilder.

Slarva inte bort tekniken i nya skolan!
Just nu pågår flera parallella insatser med en bättre svensk skola, och en likvärdig utbildning för alla, som mål.

Vi i Teknikdelegationen är oroliga för att teknikämnet ännu en gång kommer att få en marginell roll i dessa insatser och vill därför rikta en uppmaning till Skolverket att inte låta detta ske.

Vi vill samtidigt uppmana vår regering att genom en kraftsamling och en övergripande långsiktig helikoptersyn säkerställa att alla de ansträngningar som nu görs - lärarutbildningspropositionen, den nya gymnasieskolan med nya naturvetenskapliga och tekniska inriktningar, samt de nya kursplanerna för grundskolan – pekar åt samma håll.

Våra barn förtjänar bättre
Teknikämnet är relativt ungt som ämne betraktat, och en del av dagens brister kanske kan falla in i kategorin ”barnsjukdomar”.

Men teknikens betydelse i samhället blir knappast mindre, och dess utveckling går i rasande takt. Därför krävs omedelbara åtgärder för att lyfta teknikämnet till den nivå ämnet – och våra barn - förtjänar.

Leif Johansson, Koncernchef Volvo, ordförande Teknikdelegationen

Johan Ancker, Chef Industriell utveckling Teknikföretagen, ledamot i Teknikdelegationen

Paula Bäckman, Verksamhetschef Balthazar Science Center, ledamot i Teknikdelegationen

Helen Dannetun, Dekanus Linköpings universitet, ledamot i Teknikdelegationen

Anne-Marie Fransson,Förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen, ledamot i Teknikdelegationen

Christer Fuglesang,ESA, ledamot i Teknikdelegationen

Karin Glader, Student Chalmers, ledamot i Teknikdelegationen

Peter Gudmundson, Rektor KTH, ledamot i Teknikdelegationen

Ursula Hass, Rektor Blekinge Tekniska Högskola, ledamot i Teknikdelegationen

Philip Kapper,Elev Norra Real, ledamot i Teknikdelegationen

Maria Khorsand,VD och koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ledamot i Teknikdelegationen

Peter Larsson, Samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer, ledamot i Teknikdelegationen

Camilla Modéer,Generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet (VA), ledamot i Teknikdelegationen

Björn O. Nilsson,VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ledamot i Teknikdelegationen

Anna-Maria Wiberg,Förbundet Unga forskare, ledamot i Teknikdelegationen

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Startsidan
”Enorm teknisk bedrift” mäta gravitationsvågor

”Enorm teknisk bedrift” mäta gravitationsvågor

”En av de största vetenskapliga nyheterna någonsin”, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. 22 kommentarer

Extremt rent kvartsglas såg vågorna

Extremt rent kvartsglas såg vågorna

Tyskt kvartsglas gjorde upptäckten möjlig. 1 kommentar

Genombrottet: De har hittat gravitationsvågor

Det förutspåddes av Albert Einstein. Nu har gravitationsvågor hittats. 64 kommentarer

Felaktig användning kan ha orsakat olycka

Felaktig användning kan ha orsakat olycka

Rulltrappan vid Flemingsbergs station användes på fel sätt och en hjulinfästning gick av. 19 kommentarer

flygfarkost

Jackan lagrar solvärmen

Utan någon elektronik omvandlar en ny jacka solstrålarna till värme.

Nytt system ska
få stopp på fusk

Nytt system ska få stopp på fusk

Sverige kan få ett nytt system för att utreda misstänkt forskningsfusk. Fallet med KI-kirurgen Paolo Macchiarini gör frågan brännande aktuell. 3 kommentarer

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S)

”Det är unikt att lärosätena utreder sig själva”

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) är beställare av utredningen som granskar behovet av ett nytt system. 6 kommentarer

Kjell Asplund

Han ska granska Karolinska sjukhuset

KI har utsett professor Kjell Asplund som extern granskare.

Programvara styr
plattform för bilradion

Programvara styr plattform för bilradion

Färre elektronikkomponenter, mer programvarustyrda funktioner. 20 kommentarer

Välkommen till den 
mobila kontinenten

Välkommen till den mobila kontinenten

Nästan var tredje använder mobila betaltjänster i Afrika. Nästa succé väntas bli tv i mobilen. 5 kommentarer

Långt framme med lösning för prylarnas internet

Nästa steg för Afrikas största mobiloperatör: Satsning på prylarnas internet i samarbete med Ericssons kinesiska konkurrent.

Annons
Ericsson kopplar 
upp vindruvorna

Ericsson kopplar upp vindruvorna

Sensorer ger koll på vinskörden. 7 kommentarer

Thomas Edison

Edison fyller 169 år

TEKNIKSVEPET. Elmarknad, Edisons födelsedag och robotleksak. Här är senaste tekniknyheterna. 11 kommentarer

Elsladd

Spänningen höjdes, men hur funkade det?

TEKNIKFRÅGAN. År 1988 höjdes spänningen i svenska elnätet, en läsare vill veta mer. 48 kommentarer

Opel Ampera-e

Billig elbil från Opel

Helt eldrivna Ampera-e kommer nästa år. Den ska säljas till ett "överkomligt pris" säger GM-chefen Mary Barra. 67 kommentarer

Gpordon Moore och kvinna i Moores- law-tröja.

Moores lag dödsdömd

Moores lag har dödförklarats åtskilliga gånger de senaste 50 åren. Men den här gången verkar det vara på riktigt. 14 kommentarer

DEBATT
Sverige för litet för 
höghastighetståg

Sverige för litet för höghastighetståg

REPLIK. Det måste finnas tillräckligt många som betalar för att färdas med tågen, skriver debattören. 66 kommentarer

Kollage: Fairphone-test

Mobilen du själv kan skruva isär – och ihop

Fairphone är mobiltillverkaren som vill tilltala både din inre nörd och ditt goda hjärta. Andra modellen når en bra bit på vägen. 19 kommentarer

Två iphones

Apple låser mobilen efter reparation

Nu rasar Applefans mot "fel 53". 71 kommentarer

Kollage, månen och satelit

Svenska lärosäten bygger minisatelliter

Med en ett kilo tung kub vill Luleå lyckas med att bli först med svensk minisatellit i rymden. Även KTH siktar mot stjärnorna. 5 kommentarer

DEBATT
Elledningar

”Hållbart satsa på fjärde generationens kärnkraft”

DEBATT. Nästa generation kärnkraft ger oss energi som inte belastar miljö och klimat, skriver Torsten Dilot. 307 kommentarer

Borde Sverige sasta på fjärde generationens kärnkraft?

Se resultatet
  • Ja. 84%
  • Nej. 13%
  • Kanske. 3%
Rösta
Anders Wijkman

Tuffare klimatmål - möjlighet för företagen

Nu ska experter hjälpa politikerna att skapa en bild av framtidens miljöteknik. 24 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Ny Tekniks krönikörer

Läs Ny Tekniks krönikörer

Läs vad Ada Fredelius, Fredrik Karlsson, Ulla Karlsson, Sverker Brundin och Helen Ahlbom skriver i sina krönikor. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb172 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Forskaren Nergis Mavalvala: Så kan vi mäta gravitationsvågor

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se