Christer Fuglesang, civilingenjör och astronaut. Den ende svensk som varit ute i rymden och arbetat på den internationella rymdstationen ISS.
Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan
Publicerad
9 februari 2010 11:02
38 kommentarer
Senaste av Fredrik 13 februari 2010 19:30
Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik.

Christer Fuglesang och Leif Johansson - de två mest kända namnen i den 15-hövdade Teknikdelegationen. Klicka för att se hela bilden.
Att teknik utgör en allt större och mer betydelsefull del av allas vår vardag behöver knappast sägas. Inte heller att grundskolans uppgift är att förse oss med de grundläggande kunskaper vi behöver för att kunna förstå och ta oss fram i denna vardag.
Man skulle därför kunna förvänta sig att teknikämnet vore ett viktigt ämne i den svenska skolan. Sanningen är att det är precis tvärtom.
Grundskola och gymnasium behöver förändras
På universitets- och högskolenivå har teknikämnet egna fakulteter och samma
status som naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora.
Men detta synsätt har på intet sätt sin motsvarighet i svensk grundskola och gymnasium, trots att en del insatser för att förbättra teknikämnet faktiskt genomförts.
Teknikdelegationens uppfattning är att det främst görs saker i det lilla, medan vad som verkligen behövs är mer övergripande förändringar.
Teknikämnet på undantag
Till att börja med visar tre undersökningar från 2009 med oroväckande
tydlighet att teknik som ämne är kraftigt nedprioriterat i svensk skola.
I CETIS (Centrum för tekniken i skolan) enkät till grundskolelärare uppger drygt 65 procent att de inte har någon utbildning alls i teknikämnet, några har ”ett par dagars” utbildning.
Drygt 80 procent vill ha kompetensutveckling i teknik - men färre än 10 procent uppger att den egna skolan anmält lärare till lärarlyftets teknikkurser.
Knappa 30 procent instämmer med att skolledningen är intresserad av att utveckla teknikämnet.
CETIS undersökning genomfördes för tredje gången och visade inte på några förbättringar från föregående år.
Lika illa hur man än mäter
Bilden bekräftas av Teknikdelegationens enkät till Sveriges kommuner,
genomförd strax före årsskiftet.
61 procent av de kommuner som besvarat enkäten uppger att de inte har uppgifter om hur ämneskompetensen i teknik ser ut bland lärarna i kommunens grundskolor.
Inte fler än 26 procent har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten avseende teknikämnet.
Av den hälft av de svarande som har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten generellt (oavsett ämne) uppger 61 procent att riktlinjerna endast innebär att ”alla lärare ska ha pedagogisk högskoleutbildning”.
Där finns alltså inget som helst krav på ämneskompetens.
Minst viktiga skolämnet
Elevernas uppfattning bekräftar bilden ytterligare.
Bland svenska niondeklassare rankas teknikämnet som ett av de allra minst viktiga i skolan, och skolans teknikkunskaper ses inte nödvändigtvis som nyttiga för deras vardagsliv (Teknikdelegationens rapport 2009:2).
Att ungdomar svarar så, trots att teknik bevisligen utgör en mycket stor del av deras vardag, tycker vi är mycket anmärkningsvärt då det visar att de inte ser någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen.
Lärarnas förmåga avgörande
Eleverna menar också att lärarkompetensen är mycket viktig för ämnets status. På
frågan om vad som skulle kunna göra teknikämnet intressantare hamnar
lärarnas förmåga att skapa intresse i topp.
Vi menar att den förmågan är helt beroende av att lärarna har kompetens i det ämne de undervisar i.
För teknikämnet blir det särskilt viktigt eftersom den snabba teknikutvecklingen gör att lärarnas utbildning i ämnet snabbt blir irrelevant.
Förutom grundläggande ämneskompetens borde kontinuerlig fortbildning i ämnet därför vara en nödvändig förutsättning för att som lärare hänga med och ligga i framkant, snarare än hopplöst efter. Det ges alltså inte många lärare möjlighet till idag.
Skiljer sig från skola till skola
Ytterligare ett problem är att teknikämnet idag ser väldigt olika ut från
skola till skola.
Det finns förvisso en nationell kursplan med generella mål för undervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik - men hur undervisningen ska fördelas och organiseras beslutas lokalt.
Även om nästan alla elever i vår undersökning säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, har ungefär 30 procent av dem haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. Det ger knappast bilden av att den svenska skolan erbjuder en likvärdig utbildning för alla.
Björklund se hit!
Vår slutsats är att teknikämnet alltför länge har behandlats styvmoderligt,
och att en nystart därför är nödvändig – både när det kommer till ämnets
innehåll och säkerställandet av att de som undervisar i ämnet ges rätt
förutsättningar att göra ett bra jobb:
• Lyft teknikämnets status och kvalitet genom att uppgradera det från att vara ett praktiskt orienterat ämne till ett vetenskapligt kunskapsbaserat ämne i paritet med naturvetenskapen: också teknik bygger på vetenskap och bör inte reduceras till något som ligger utanför de vetenskapliga förklaringsmodellerna. Teknik bör vara ett skolämne där teori och praktik går hand i hand, i analogi med andra vetenskapliga skolämnen.
• Starta teknikundervisningen i första klass och säkerställ progression i ämnet längs hela skolgången.
• Fastställ kursplaner som är begripliga för skolledare och lärare.
• Satsa på gedigen implementeringshjälp av kursplaner, i form av exempelvis pedagogiskt stödmaterial.
• Krav på att lärare som undervisar har kompetens i teknikämnet, även i tidiga årskurserna.
• Kompetensutveckla lärarna kontinuerligt för att möta kraven om behöriga lärare i teknik.
• Inkludera arbetslivet mer i undervisningen - för att hålla ämnet aktuellt och visa på tillämpning, sammanhang och förebilder.
Slarva inte bort tekniken i nya skolan!
Just nu pågår flera parallella insatser med en bättre svensk skola, och en
likvärdig utbildning för alla, som mål.
Vi i Teknikdelegationen är oroliga för att teknikämnet ännu en gång kommer att få en marginell roll i dessa insatser och vill därför rikta en uppmaning till Skolverket att inte låta detta ske.
Vi vill samtidigt uppmana vår regering att genom en kraftsamling och en övergripande långsiktig helikoptersyn säkerställa att alla de ansträngningar som nu görs - lärarutbildningspropositionen, den nya gymnasieskolan med nya naturvetenskapliga och tekniska inriktningar, samt de nya kursplanerna för grundskolan – pekar åt samma håll.
Våra barn förtjänar bättre
Teknikämnet är relativt ungt som ämne betraktat, och en del av dagens brister
kanske kan falla in i kategorin ”barnsjukdomar”.
Men teknikens betydelse i samhället blir knappast mindre, och dess utveckling går i rasande takt. Därför krävs omedelbara åtgärder för att lyfta teknikämnet till den nivå ämnet – och våra barn - förtjänar.
Leif Johansson, Koncernchef Volvo, ordförande Teknikdelegationen
Johan Ancker, Chef Industriell utveckling Teknikföretagen, ledamot i Teknikdelegationen
Paula Bäckman, Verksamhetschef Balthazar Science Center, ledamot i Teknikdelegationen
Helen Dannetun, Dekanus Linköpings universitet, ledamot i Teknikdelegationen
Anne-Marie Fransson, Förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen, ledamot i Teknikdelegationen
Christer Fuglesang, ESA, ledamot i Teknikdelegationen
Karin Glader, Student Chalmers, ledamot i Teknikdelegationen
Peter Gudmundson, Rektor KTH, ledamot i Teknikdelegationen
Ursula Hass, Rektor Blekinge Tekniska Högskola, ledamot i Teknikdelegationen
Philip Kapper, Elev Norra Real, ledamot i Teknikdelegationen
Maria Khorsand, VD och koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ledamot i Teknikdelegationen
Peter Larsson, Samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer, ledamot i Teknikdelegationen
Camilla Modéer, Generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet (VA), ledamot i Teknikdelegationen
Björn O. Nilsson, VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ledamot i Teknikdelegationen
Anna-Maria Wiberg, Förbundet Unga forskare, ledamot i Teknikdelegationen
Nyheter/Debatt
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Ny prisvärd värmekamera, 19.950 sek.Kimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- CANopen styrning av....de flesta labbaggregat med 150W till 6kW uteffekt från Delta Elektronika är numera möjligt från Polyamp.
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Skador på ditt gods?Här finns tekniken som hjälper dig att lösa problemet>>
- Biomedicinska patent.Vi har en bred kompetens på det medicinska området.
- SolidEngineer ABKostnadsfritt, Lärorikt, Socialt, Inspirerande! Vårens Nya seminarier: Maskintillverkning, Grön Design, Inredning & Design. Läs mer>>
- KOMPLETT SORTIMENT ULTRALJUDSNIVÅMÄTARE.Nivåmätning med ultraljud, en av tio mätprinciper i vårt sortiment för nivåkontroll av vätskor och fasta material.
- Flexmetall - en flexibel sträckmetallSträckmetall med variabel maska ifrån Häfla Bruk öppnar nya möjligheter beträffande design och funktion.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Fredrik 13 februari 2010 19:30 Sortera: Senaste överst
Och i lönekuvertet
Om man vill syssla med teknik så får man offra lite kvalitetsstandard, för plus går man inte på det.
Svar till Sv
tror nog att ganska många högskoleutbildade kan säga samma sak oavsett om man jobbar med teknik eller inte.
SvaraSvar till m
Vad förväntar ni er i sosse-inpyrda Jante-Sverige där de de värsta sobbarna fortfarande är medelmåttorna? Tro för f-n inte att du är något bland OSS för då åker du ned i skiten snabbt så det stänker om det!
SvaraVi lever i ett land där det är kutym att kasta skit på de som har mer, vare sig det gäller pengar, makt, skönhet eller - som i det här fallet - kunskap. Akademikerföraktet är vida utbrett och det som i andra fall skulle räknas som hets mot folkgrupp är istället full accepterat. Fördomar och brist på kunskap borförklaras med skitsnacket "ja men jag har livserfarenhet som slår allt annat".
Kan man bli annat än lack? Här har man spenderat en god portion av sitt liv för att faktiskt förkovra sig, blivit skuldsatt på över 300 000 kronor... och för vad? För att få höra av en hoper medelmåttor att man är en djävla fackidiot som inget kan.
I det måste jag ge cred till USA för en betydligt vettigare syn på framgång och hårt arbete. Där anses man åtminstone ha gjort något bra när man lyckats med något. I Sverige är det bara att göra sig själv till måtavla för förakt.
Svar till Michael Karnerfors, bitter civilingenjör
Tack för ditt underbara inlägg.
SvaraKan inte annat än hålla med.
Svar till Michael Karnerfors, bitter civilingenjör
Kunskaper och erfarenhet är sekundära saker på dagens arbetsmarknad. Allt handlar om kompetens, eller snarare om potentiell kompetens. Potentiell kompetens har inte mycket med varken kunskaper eller erfarenheter att göra. Inte ens tidigare meriter. En potentiellt kompetent person är av naturen kunnig på alla områden.
SvaraFramtiden tillhör alltså medelmåttorna, men de potentiellt kompetenta medelmåttorna. Trenden kommer faktiskt från just USA.
Svar till Jör Inge
Kunskaper och erfarenhet är kompetens... det du möjligen kan lägga till är möjligheten att tillämpa kunskaperna och erfarenheterna.
SvaraSvar till Michael Karnerfors
Det handlar varken om kunskaper eller erfarenhet. Erfarenhet är för övrigt inte kompetens, utan kompetens==kunskap. Erfarenhet brukar i regel indirekt påverka genom att man lär sig något när man arbetar med det. Det finns dock många som inte lär sig något utan bara jobbar med samma sak hela tiden, i det falldet kan leder erfarenhet inte till mer kompetens.
SvaraVad det handlar om är dock inte det. Strategi och förhandlingsförmåga är det viktiga. Går det inte att förhandla med arbetsgivaren du har? Då finns det andra arbetsgivare. Om inte annat kan den som har något mellan öronen starta eget.
Svar till Michael Karnerfors, bitter civilingenjör
prisis- vad jag tycker vad e det för fel på att anstränga sej för att göra nått bra och sen sen lyckas med det?
Svaramen folk som "anstränger" sig och sen misslyckas dom får en jäklar massa beröm för att dom jobbat så hår och inget fel med att misslyckas men det e det ju prisis vad det e ett misslyckande gör ingen glad uppmuntra dom som lyckas i stället och framhäv dom duktiga och smarta i stället för att trycka ner dom i skiten och kalla dom besserwissrar.(och ja jag vet att min svenska kanske inte e den bästa men jag kan i alla fall fatta hur nåt ska va utan en jävla video instruktion som vissa så coola idioter behöver använd lite logik i stället)
Svar till Michael Karnerfors, bitter civilingenjör
Håller med dig!Det är en tråkig inställning i det här landet,vi som sliter och jobbar hårt får inte ens ett "tack", de där torftiga" bönderna"nedverderar oss!
SvaraTänk en gång i tiden(ja,inte för så länge sedan)vad stolt man kunde vara över Sverige och vårat tekniska kunnande.Vad har vi i dag?Sossar och andra "rödingar"som tar över!
Svar till Ingenjören
tja, jantelagen är som värst hos högerfolket, men det torde väl vara självklart om man har läst boken, själva definitionen är ju en beskrivning av småborgligt beteende.
SvaraI övrigt så håller jag med. Det du ska vara idag är en duktig säljare. Om du kan något eller ej har ingen betydelse. Helst ska du inte ha någon utbildning men ha eget så att du kan kalla dig entrepenör. Eventuellt så är det i vissa kretsar fint att vara finansman också. D.v.s. ha nog med pengar för att kunna leva på börsen.
Är du ingenjör ska du bara hålla k**t och göra jobbet åt folk med "visioner", ingenjörer har ju per automatik ingen kreativitet och har alltid fel. Det är ju bevisat eftersom en icke ingenjörsutbildad person en gång hade en idé om något som var lite tekniskt.
Svar till Sv
Upp med hakan - se fördelarna!
SvaraNi som skriver här lyft upp det positiva med teknik.
Glädjen, kreativiteten, kul jobb att gå till varje dag, goda karriär-möjligheter, mycket bättre löner än de flesta mer traditionella kvinno-yrkena, entreprenörmöjligheter, stora möjligheter till skiftande och spännande arbeten genom hela livet (jmfr mer statiska jobb som tandläkare, lärare etc), forska, möjligheter att påverka teknisk utveckling och samhällsdebatt, gör globala insatser för både i-land och u-land, skapar nya marknadsandelar -
t ex har kvinnor idag egen plånbok i många länder och kan utgöra 50% av kunderna - dags att kolla upp vilken teknik önskar kvinnor för att tjäna världen på bästa sätt och för att underlätta sin egen vardag?
Ja, det finns många fler positiva argument än negativa till vilken nytta vi alla har av teknikkunskaper och teknikutveckling.
Alla kan med teknisk utbildning hitta sitt drömyrke - smörgåsbordet av olika arbeten och skiftande arbetsuppgifter är enormt! Många får också ett stärkt självförtroende av att besitta teknikkunskaper både praktiskt och teoretiskt.
Lycka till alla ni som har möjlighet att inspirera dagens och morgondagens unga, både tjejer och killar, till att finna drömyrket!
Svar till Studie- och yrkesvägledare
vilket inspirationsstal...
SvaraJag tror (hoppas) alla som väl tragglat sig genom en gedigen ingenjörsutbildning brinner för teknik och tycker det är fantastiskt roligt. Annars hade man nog inte orkat med, så det är nog lite onödigt att sälja in tekniken som ett argument för ingenjörer.. är det ett enda argument som får folk att plugga 5 år för att bli underbetald, överarbetad och ouppskattad så är det väl just intresset för tekniken.
Men det finns otroligt mycket floskler som sprids av såna som du själv, bland annat. Att vara ingenjör idag är långtifrån synonymt med statusyrke, "samhällsdebatt", "glabala insatser" och inte heller finns det alltid ett "smörgåsbord av olika arbeten" alltid som väntar.. så sluta med säljsnacket.. kom in i verkligheten, tack.
Visst finns det spännande ingenjörsjobb, men inte så att det räcker åt alla.
De unga borde ges chansen att vara medvetna om verkligheten INNAN de ger sig in i studieskuldsträsket. Då kan de göra en mer rättvis och objektiv bedömning om det är värt mödan i slutändan, vilket är en högst personlig fråga.
Svar till Faye
Du är din egen lyckas smed!
SvaraEfter att ha följt tusentals blivande ingenjörer från gymnasieskola och genom många år ute i arbetslivet kan jag meddela: Jag finner fortfarande att majoriteten av ingenjörerna står för de många positiva argument som jag som studie- och yrkesvägledare framhöll i mitt tidigare inlägg om varför satsa på teknisk utbildning.
Jag kan också lova att framgång hänger mest på oss själva. Trivs du inte gå till ett annat företag eller byt nisch inom teknikbranschen som är arbetsmarknadens alla största.
OBS! En bra teknisk utbildning är "körkortet"/ingången till de många tusentals jobb där det behövs alltifrån mycket lite kunskap om teknik till mycket kunskap om teknik. Många gånger helt otraditionella arbeten för tekniker - där också dina många andra goda förmågor får komma till sin rätt.
Är du karriärintresserad byt jobb ca vart 3-4år och se till att få en rejäl löneökning på vägen. Din bredd och din go´ kommer att ge utdelning.
Varför stanna kvar på ett jobb där du inte trivs, har en taskig chef osv. Nej, sök dig vidare i livet. Håll dina drömmar vid liv.
Det jag hoppas är att var och en har en coach inom sig som ser till att aldrig sluta att hålla den egna drivkraften vid liv; och detta oberoende vilket yrkesval du gör.
Räcker inte egna drivkraften till så finns det nu för tiden många specialister på "coaching" att få stöd av.
Lycka till!
Svar till Studie- och yrkesvägledare
Bra sagt! Tänk om fler SYO hade haft den insikten om teknikens möjligheter. Då hade man kunnat peppa fler elever (och lärare?) till att lägga krut på en bra och spännande teknikundervisning redan i grundskolan. Nästan alla yrken är ju teknikyrken idag!
SvaraSvar till Studie- och yrkesvägledare
Tyvärr så fungerar inte verkligheten på ditt sätt! Du kan ju själv börja undersöka vilka teknik yrken det finns i Göteborg eller Skåne. Det finns mängder med konsult firmor som bara lägger ut en annons för att öka sin egen databas om/när marknaden vänder. Det finns ännu mera annonser för varje verkligt jobb som finns hos uppdragsgivaren. Dessutom genom kartellbildning så hålls uppdragsnivån/lönenivån nere så att vilket annat yrke som helst är betydligt mera lönsamt. Med ett annat ord kallas kartellbildningen för "preferred supply" eller i verkligheten att man som uppdragsgivare måste gå via ett annat bolag som stjäl 15 % av uppdragsarvodet.
SvaraHela branchen stinker faktiskt.
Det är näringslivet själva som har skapat denna situation och ingen annan.
Svar till Hasse
Är man nyexad så har man inget annat val än att ta anställning på någon av konsultfirmorna där man blir tvingad att ta en alldeles för låg lön (22-23k för civ.ing är inte ovanligt att det bjuds).
SvaraSedan har man förutom dålig lön även inga som helst möjligheter att avancera eftersom de interna rekryteringarna på produktionsföretagen till chefspositioner eller projektledning och liknande bara sker internt. Konsultbolagen är allt som oftast för små för att det ska öppnas upp någonting internt, och storföretagen lägger sällan ut projektledning på konsulter.
Alla försök att vara kreativ eller att förbättra saker möts av irriterade ord att man ska rätta in sig i ledet och producera bare-minimum eller just-enough som det heter.
Om man hade mål och vilja att prestera så slås några år i arbetslivet det garanterat ur en.
Välkommen till ingenjörsyrket anno 2000-talet.
Teknikfrånvänd skola.
Vardagsflykt och lat syn på tillvaron har över tid skapat en teknikfrånvänd skola. Det har under alldeles för lång tid varit lönsamt att studera, för livet efter skolan, mindre viktiga saker. Det ska nämligen ses i perspektivet av vad som faktiskt ger arbete. Sverige har varit, är och kommer att vara ett teknikintensivt land. Denna utveckling har mer eller mindre ivrigt hejats på av politiker som inte har uppskattat skolans krav på struktur och inlärning hos barn och unga. Många politiker har nämligen ganska svårt för att göra det andra säger åt dem. Det har därefter speglats på skolan.
Svar till Lars
Teknikindustrin är på väg till Asien. Teko-, varvs- och elektronikindustri finns knappt ens kvar i Sverige längre. IT- och fordonsindustrin är också på väg till Asien. ABB har snart flera anställda i Indien än vad man har i moderländerna Sverige och Schweiz tillsammans. Medicin och bioteknik har allt färre anställda i Sverige. Vilken teknikindustri är det som du tror att kommer att bli kvar?
SvaraDagens unga har förstått att studier i teknik, annat än grundläggande kunskaper i IT, är med stor sannolikhet bortkastade. Det räcker gott och väl att studera matematik. Om man mot förmodan i vuxenlivet skulle behöva tekniska kunskaper är matematik ändå grunden till allt.
Exempel på en svensk gymnasieutbildning
Sovmorgon till 10:00, första lektionen, håltimma, andra lektionen slut 14:30.
Hur mycket lär man sig på den tiden?
Inte undra på att många ungdomar får en chock när dom ska ta sig ut på arbetsmarknaden.
Svar till PL
Det där är faktiskt långt ifrån sant. Ett typiskt schema för en NV-tvåa: http://tinyurl.com/yhwq2wb
SvaraFör oss (jag tog studenten i våras) var det långt ifrån tomt, även om det naturligtvis förekom håltimmar och någon enstaka sovmorgon (=man börjar inte kl. 8). Men sen ska man inte glömma att man får ett gäng läxor som ska göras också. Sen sista året för oss var däremot ganska tomt, men då hade man också ett projektarbete att arbeta med. Jag säger inte att det är jättejobbigt för gymnasieelever, men tror ärligt inta att det nödvändigtvis så mycket sämre nu än för 20 år sedan. Sånt beror ju dock på program också.
Svar till Oskar
Inte långt ifrån sant. Jag gick förvisso en yrkesutbildning och hade krav på 16 timmar praktiskt arbete i veckan sista året. Är det hårdare på NV linjerna är jag inte mer än glad men för min del lärde jag mig inte allt för mycket under gymnasiet utan har fått komplettera i efterhand.
SvaraSka man indoktrinera skolbarn?
Ska man lura i ungarna att teknik är roligt och spännande?
Eller bara visa hur ingenjörerna sitter i ett hav av kontorslandskap och lägger sin tid på att tramsa med detaljer, specifikationer och granskningsmöten.
Sprit, sex och tobak finns också överallt, det vill vi inte ha in i skolan för det.
Svar till F00
De märks att du fått din uppfattning av hur de ser ut från svenska grundskola systemet. Så Fuglesang verkar ju ha rätt.
SvaraSvar till F00
"Sprit, sex och tobak finns också överallt, det vill vi inte ha in i skolan för det. "
SvaraJoho, det vill vi visst! Dessutom är det mycket lättare att tjäna bra med pengar på sprit, sex och tobak än på teknik. Ju mer ungarna håller på med det, desto bättre!
Ytterligare en papperstiger
Debattinlägget belyser en ytterst allvarlig utveckling som på inte alltför lång sikt kommer att ha långtgående konsekvenser för Sveriges förmåga att hävda sig som en liten nation på ett internationellt slagfält där teknikkunskap är vårt enda vapen.
Som tidigare antytts: vårt val ligger mellan att hävda oss som låglönenation och konkurrera om de lågkvalificerade arbetstillfällena, eller att hävda oss som kunskapsnation och konkurrera om de högkvalificerade arbetstillfällena.
Någon "tredje väg" finns inte - och framtiden hör tekniken till! Vår förmåga att hävda oss med just teknisk kompetens är således det enda som spelar någon roll.
Tyvärr kan vi dock redan nu förutse vad som kommer att ske med debattinlägget. I bästa fall kommer det att väcka lite diskussion och frammana en del vagt oroade men till intet förpliktigande uttalanden från politiskt håll, men någon konkret, än mindre kraftfullt, agerande för att råda bot på problemet kommer vi under alla omständigheter inte att få se.
Debattartikeln, sitt viktiga, för att inte säga ödesmättade, budskap till trots, kommer att begravas i högen bland alla andra papperstigrar och snart glömmas bort.
Till allas vår förlust.
Svar till Draken
Någon naturvetenskaplig-teknisk undervisning av kvalitet kommer inte att återkomma i svensk skola framöver. Nu är det flummiga ämnesövergripande projekt med användande av saxen, klisterburken och färgkritorna som gäller. Godnatt Sverige.
SvaraBernt Svensson
Pensionerad gymnasielärare i Ma-Fy.
Svar till Bernt Svensson
I mångt och mycket tror jag dessvärre att du har rätt, men det finns ett par undantag. Åtminstone ett par av industrigymnasierna ställer höga krav och håller utbildningen på en hög nivå, ofta med ett väldigt mycket högre tempo än de kommunala skolornas utbildningar. Det tråkiga är att det är en väldigt liten andel av gymnasieeleverna som har möjlighet att läsa vid dessa skolor.
SvaraBörja med lärarna
Börjar man inte med att få tekniskt intresserade, nyfikna personer (gärna fler män) som inte från dag ett säger till eleverna (med ord, handling eller kroppsspråk) att matte och allt som är vetenskapligt är svårt - och nog inget för er. Börjar man inte redan där blir hela skoltiden en enda uppförsbacke för allt vad vetenskap och teknik är.
Svar till Optimist?
Dessvärre en följd av att de flesta som blir lärare hade grava problem med allt vad matematik och naturvetenskap hette när de själva gick i skolan. Inte riktigt de förebilder man vill ha för sina hypotetiskt kommande barn... Men jag håller med dig; den enda lösningen är nog dessvärre att ändra lärarrollen till litet av ett högstatusyrke, vilket kan vara litet svårt med tanke på hur situationen ser ut idag.
SvaraSkolan vet inte vad en dator är bra för!
Ser på hur mina döttrar, när de gick på gymnasiet, INTE hade nytta av datortekniken. Inte ens så enkla saker som att få reda på att "dagens lektion" är inställd! Trots att de hade varit en skitsak att använda "FirstClass"-systemet som de har. Skolförvaltningar, skolpolitiker och lärare behöver läras den basala nyttan med datorer. Sen kan vi gå på överkurserna. -Använda dokumentformat som går och öppna var som helst........ Stön!
Fundamentalt
Det viktiga är att nuvarande skolpolitik får fortsätta och att inga nya idiotiska rödgröna experiment tillåts på skolområdet.
Utbildningsfientlig kommun
I Kävlinge, en utbildningsfientlig kommun, i många år styrd av (s) + (m), är Civilingejör Teknisk Fysik ett INVEKTIV.
Kolla "ordet är fritt" i www.lodde.nu.
Ingenjörer är hjältar, så unga kollegor och ingenjörsstuderande, ge inte upp!
Känns plånboken tunn så jobba i annat land, Danmark t.ex.
vem har gjort de kursplner som finns idag
Det är faktiskt så att det inte finns någon ingengör i de grupper som gjorde kursplaner för teknik. Man passade också på att byta namn från teknologi för att det skulle "bli enklare". Kursplanera är gjorda av humanister. Humansiter är bra men frågan är om en något intreserad humanist kan ersätta ingengörs kunskapen helt och hållet när det gäller att forma en kursplan.
Teknik i skolans vardag? Självklart!
Har själv varit i Karlstad idag och haft Lego Mindstorms dag med barn i skolår 3 och 5. Detta för att ge barnen kontakt med Teknik och för att visa dem vad som finns "där ute". Vi pratade mycket om vad som är Teknik och vad en robot är. Detta eftersom att fokus var att utforska och programmera Lego Mindstorms. Jag träffar inte elever och barn för att jag vill skapa framtida ingenjörer utan jag tycker att mötet och kunskapen om Teknik är en självklarhet och en rättighet. De flesta lärare som jag träffar i mitt arbete är medvetna om sina svagheter och uppskattar att jag kommer och håller i en tekniklektion. Min förhoppning är såklart att tekniken blir en del av skolans vardag och inte något som uppstår vid vissa tillfällen. Precis som det står skrivet i LPO94 att det ska vara. Positivt är dock den nya kursplanen och kravnivåmålen för Teknik som jag tror kommer att sporra och synliggöra teknikämnet för lärare, barn och föräldrar. Tills dess är det bara att kämpa på och försöka sprida nyfikenhet och lust till Teknik.
Svar till Ulrika Sultan
Fanns inte Mindstorm när jag gick i skolan, men de fans en mycket tidig utbildnings Lego som vi hade framme 40 minuter på en av teknik lektionerna. Vi hade totalt 40 timmar teknik, varav mer än majoriteten av timmarna gick åt vad jag kallar slöjd, de kanske skiljer på din skola?
SvaraMin (och jag gissar även Fuglesang:s) poäng är att en normal högstadieelev studerar mer drama än teknik, trots de är teknik ett av de viktigaste ämnet i näringslivet.
Något annat som slog mig väldigt hårt när jag själv gick i skolan var at teknik verka anses som något lättsamt och oviktigt, något som mer likna rast än lektion.
Vi hade mer timmar drama än teknik, vi hade minst dubblet så mycket musik som teknik, vi hade mer än 3 gånger så många timmar bild och form som teknik.
Trots de är antalet ingenjörer i samhället mer än antalet musiker, konstnärer och artister tillsammmans. Något är fel.
Teknik i grundskola och gymnasium
Härligt! Fram med teknikämnet! Både i grundskolan och gymnasiet. Det handlar ju om allt häftigt som människan gör och har gjort (och även om sånt som gått i tok...) Men låt grundskolans teknikämne vara "Teknik für Alle" och inte bara ett ingenjörsinriktat Teknikprogram i miniatyr. De flesta av våra elever ska faktiskt bli medvetna brukare av teknik i framtiden, inte producenter. Och ingen vill väl för tusan ha tillbaka tekniken i grundskolan som för 30 år sen? Att göra en julbock i plåt med popnitad ljushållare eller en stå och fila på en ledningsprovare en hel jäkla termin? Nån som tror att eleverna blir upphetsade av det?
Och många ingenjörer hade mått bra av att ha en humanistisk förståelse av teknik!
Det är inte bara att få fler elever till teknikprogrammet och fler ingenjörer som är målet med grundskolans teknik. Det ska i stället vara en jäkligt bra gymnasieskola som sköter det och specialinriktar eleverna.
Med en bra grund kommer det teknikintresserade elever till både fordons-, lantbruks- och undersköterskeprogrammen. Och till Teknikprogrammet. Dessutom skulle det vara bra om man inte blandade ihop teknik med varken slöjd eller NO i grundskolan. Låt tekniklektionerna handla om teknik!
Och sämst är det i Stockholms Stads Kommunala Skolor
efter det dyra avtalet med Volvo IT.
Hatten av Teknikföretagen
Det är bra att teknikämnet är på tapeten. Bättre än att fortsätta sopa allt under mattan.
Många larare känner sig obegåvade för ämnet, andra gillar inte när det är stökigt i klassrummet. Att jobba med teknik i de tidiga skolåren är viktigt; att jobba med elever så att man väcker intresse som ska hålla länge är ett arbetssätt. Det är mycket svårare att anamma ett nytt arbetssätt än att köpa en bok som eleverna ska läsa i, svara på frågor och fylla i. Nu kan ni gå!
Hatten av för Teknikföretagen som stöttar med pengar olika teknikprojekt i landet, Snilleblixtarna, Finn Upp och First Lego League som visar att elevernas idéer är viktiga för framtiden, NTA som serverar allt så att även fengshui-" många prylar överallt" känsliga - lärare kan ha en skaplig lektion och Teknikspanarna... Ändå räcker inte det! Rektorerna måste tycka att det är viktigt också. Hittils tyckte de att skolorna ska ha bra resultat på det som de mäts i och jämför i kommunen: matte, svenska och engelska. Teknik finns bara sporadiskt på många skolor. Finns det någon skola som har fått anmärkning från Skolinspektionen för att man har för lite eller ingen teknik alls? Då skickar jag blommor till inspektörerna!