"Ta vara på vindkunskapen som finns"

Hur har KVA resonerat när man bedömer att Sverige har sämre förutsättningar att bygga ut vindkraften än världsgenomsnittet? frågar sig Lennart Söder, professor på KTH, i ett debattsvar.

Lennart Söder

Lennart Söder Foto: Lars-Anders Karlberg

I Ny Teknik 51-52, 2009 vidhåller KVA uppfattningen att ”vindkraftens andel i den svenska elproduktionen av ekonomiska effektivitetsskäl knappast kan överstiga 10 TWh”. Det som är förvånande i KVA:s argumentering är att de inte verkar följa med vad som händer i omvärlden. Dessutom verkar de av någon oklar anledning anse att Sverige har sämre förutsättningar än andra länder att ha en större mängd vindkraft.

Spanien fick 2008 11 procent av sin energi från vindkraft. Under 2009 har mängden vindkraft ökat med 7 procent till ca 18 GW och planer finns på upp till 40 GW. Spanien har, jämfört med Sverige, en mindre handel med omgivande länder. Om Sverige idag skulle ha samma andel vindkraft som Spanien idag motsvarar det ca 17 TWh.

Ön Irland fick 2008 9 procent av sin elenergi från vindkraft. Under 2009 har man under flera timmar fått mer än 40 procent av energin från vindkraft. Irland har endast en mindre förbindelse, 500 MW, mellan Nordirland och Skottland. Irland på intet sätt har satt stopp vid dagens mängd vindkraft utan planerar för en fyrdubbling av sin vindkraft fram till 2020.

Danmark fick 2008 20 procent av sin elkraft från vindkraft. Om detta skriver dock KVA att Danmark ”inte kan använda mer än hälften av den producerade vindenergin inom landet” och ”hälften av den danska vindkraftproduktionen, dumpas till underpris till bland annat Norge och Sverige”. Det är helt riktigt att det sker en stor elhandel mellan olika länder och de som säljer förstås har ett lägre pris än vad kostnaden annars skulle vara i det mottagande landet. Men var är problemet med detta? Menar KVA att Norge och Sverige under våtår ”dumpar” vattenkraft till underpris till våra grannländer?

Vid konferensen Energy-2050, 19-20 oktober 2009, som organiserades av KVA delade man ut ett material där man säger att gränsen för vindkraft i världen är 10-15% av elförsörjningen. Om man accepterar KVA:s ståndpunkt att gränser vindkraft i världen är 10-15% av elförsörjningen (trots att det i t. ex. i USA finns studier som pekar på att det skulle vara möjligt med 30% vindkraft) så skulle det motsvara 15-22 TWh för Sveriges del. Eftersom KVA anser att gränser för Sveriges del är 10 TWh måste man dra slutsatsen att det är KVA:s bedömning att Sverige har sämre förutsättningar att integrera vindkraft än världsgenomsnittet, trots vår stora mängd vattenkraft och trots våra starka kopplingar till grannländerna. Man kan fråga sig hur KVA resonerat i denna fråga.

KVA menar att den svenska vattenkraftens reglerförmåga är fullt utnyttjad och hänvisar till en rapport från Energimyndigheten. Denna rapport presenterar emellertid inga belägg för att det inte finns outnyttjade reglerreserver i vattenkraften. Den undersökning av vattenkraftens reglerförmåga som KTH genomfört (Elforsk rapport 09:88, tillgänglig på www.elforsk.se) finner KVA inte övertygande, trots att den bygger på matematiska modeller som använts under flera decennier och trots att arbetet följts av en referensgrupp med representanter från svenska vattenkraftproducenter. KVA väljer att citera konstaterandet att den modell som presenteras i rapporten innehåller en rad förenklingar som överskattar reglerförmågan. Att rapporten även diskuterar faktorer som leder till att vattenkraftens reglerförmåga underskattas - och att dessa faktorer har en mycket stor inverkan på slutresultatet - förbigår KVA med tystnad.

För en mer djuplodande analys av frågan hänvisas till bland annat följande rapporter vilka kan laddas ner från http://www.kth.se/ees/forskning/publikationer?l=sv_SE

•Inom IEA har en rapport tagits fram ”IEA Wind Task 25, Final report, Phase one 2006-08, Design and operation of power systems with large amounts of wind power” där många olika integrationsstudier sammanställts. I den rapporten finns bland annat 117 referenser till olika integrationsstudier. På sidan 117 finns t ex en sammanställning av balanseringskostnaden i 15 olika studier där en del av dessa studerat upp till ca 30 procent vindkraft. Denna kostnad är i samtliga fall lägre än 4.5 Euro/MWh dvs mindre än ca 5 öre/kWh. Ingenstans i denna rapport finns någon indikation om någon ”ekonomisk gräns” vid 7, 10 eller 15 procent vindkraft med de motiveringar som KVA använder. Med denna rapport som bakgrund är det svårt att förstå att KVA med hänvisning till ”tillgången på balanserande vattenkraft” kan hävda en ”gräns” på 10 TWh i Sverige eller 10-15 procent i världen.

•Rapporten ”Möjligheter att balansera vindkraftens variationer” ger en grundläggande beskrivning av denna utmaning.

•Rapporten ”Sammanställning av Lennart Söders kommentarer till KVA:s uttalanden om vindkraft” ger en fullständig rapportering av mina olika kommentarer till KVA:s olika rapporter och artiklar.

Det är välkommet att KVA kritiskt granskar vindkraftens möjligheter, men för att tillföra någon kunskap bör KVA ta tillvara den kunskap som finns hos internationella forskare inom området integration av vindkraft.

Lennart Söder

professor i Elektriska Energisystem, KTH

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av q 7 februari 2010 18:26 Sortera: Senaste överst

Förstår inte

Om det nu är som du Lennart påstår att det finnsrikligt med outnyttjad vattenreglerkraft. Varför i all-sin-dar har man måstat starta oljekondenskraftverken nu i vinter när det har varit kallt? Om det finns vattenkapacitet så kan man ju slopa allt vad fossil reserv och reglerkraft heter.

Och vad gäller export av Dansk vindkraft. Om hälften av vindkraften exporteras så används den ju rimligtvis inte i Danmark och kan inte räknas tillgodo som "procent av Danmarks elanvändning". Eller tänker du att då när det blåser så har Danmark överskott på kolkondens som de exporterar till utlandet?

Vet du vad det gör åt energislagets ekonomi om hälften av produktionen måste säljas till underpris eller skänkas bort?

Anmäl

Svar till Bo Gnat

Du gör ju bara bort dig.

Svara
Anmäl

Svar till Peter

Är det så fel att fråga om man inte förstår? Berätta Peter hur det är. Jag förstår inte.

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Kan ju även konstatera att ju hårdare man reglerar vattenkraft, ju mindre effekt får man ut av den. Om man har mindre föraning om vad som kommer att hända, blir regleringen mer brutal, vilket leder till mindre mängd producerarbar vattenkraft.

Att Spanien har mycket lite handel med omvärlden beror på att de driver nästan hela sitt kraftnät på kol och olja (möjligen även gas). Dvs de handlar inte med el, utan med råvarorna.

Lennart har i princip i sin egen debattartikel bevisat att han själv har fel. Alla länder som har större mängd producerad el via vindkraft dumpar de på grannarna. Vem ska man dumpa de på om alla har de så? Sedan tycker jag att Lennart gjorde en mycket ful dator förvanskning genom att använda procent där han borde använda procentenheter.

Vad de gäller Ön Irland, menar han verkligen Ön? Inte landet? NordIrland är nämligen Britiskt territorium som inte omfattas av de omfattas subventionerna på samma sätt.

Vattenkraft behöver inte dumpas, vattenkraft optimeras på sådant sätt att man producerar för att få ut största möjliga mängd pengar ur systemet. Dvs man försöker få ut största möjliga mängd energi till största möjliga kwh pris., de borde Lennart rimligen känna till.

Mycket skitsnack och och väldigt lite debattfakta, i princip ingenting, Lennart borde nog göra sig en karriär som politiker när vindkrafts industrin slutar ge forskningsbidrag.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Abb:s lösning på reglerproblemet.
http://www.abb.se/cawp/seabb361/53b71857a0dff06ec125758400333917.aspx

Svara
Anmäl

Korruption

Efter 2 år i latinamerika förstår jag bättre och bättre vad som är korruption. Ett ord som vi gärna slänger ur oss när vi talar om "U-länder", men detta är exakt samma sak.

Ignorerande av vetenskap utan att öppet debattera varför, samt till synes godtyckliga slutsatser om en 10%-gräns när andra säger 30%. Dessa 30% inkluderar troligtvis inte framtida intelligenta elsystem som sätter på elektronik (exvis diskmaskin, tvättmaskin och elbilen i garaget) då det finns el att tillgå, så andelen kan mycket väl komma att öka. Om man kommer med ett påstående så långt från vetenskapliga studier är det bäst att ha ordentliga belägg - vilka jag inte sett till - annars är det korruption, helt enkelt.

Anmäl

Svar till Kristofer

Det heter inte "korruption". Det heter "Försäkrandet av framtida forskningsanslag"

Svara
Anmäl

Svar till Kristofer

De 10-15% man pratar om gäller i Skandinavien med dagens elsystem. Naturligtvis kan man komma något högre med ett annat elsystem, men då borde rimligen de betala elsystemet som kräver att de finns.

Hur mycket ett framtida elnät kommer att klara är idag bara teori eftersom något sådant elnät inte finns.

Svara
Anmäl

Harry Frank har en annan agenda

Alla borde veta att sekreteraren i KVA/IVAs utredningar bara är kärnkraftslobbyns förlängda arm. KVA skämmer ut vetenskapssamfundet och IVA skämmer ut ingenjörssamfundet genom att publisera sådan galimatias!

Anmäl

Tråkit

Tråkit att KVA tillåts vara en plattform för att marknadsföra egna preferenser på bekostnad av vetenskapliga fakta.

Anmäl

Svar till Rolle

"På bekostnad av vetenskapliga fakta."

Kanske du har några exempel? Det brukar vara tvärtom. Vindkraften befrämjas med argument som har betydligt mer att göra med religion än med vetenskap.

Svara
Anmäl

Vindkraft kan inte konkurrera med bränslebaserad kraft.

Det är för tidigt att bygga ut vindkraften i stor skala, bränslena är fortfarande för billiga. Vindkraften är bara tillgänglig när det blåser. Ett bränslebaserat kraftverk kan leverera el i alla väder. Det är en avgörande skillnad i kvalitet.
Vindkraft kan minska behovet av bränslen i fjärrvärmenäten eller enskilda fastigheter. Då skulle det vara möjligt att i framtiden bygga ut vindkraften i Sverige till mer än 10 TWh. Det förutsätter dock att kostnaden för vindkraften är lägre än för bränslen.
I länder med mycket el från kondenskraftverk är förutsättningarna bättre. Men också där är kostnaden för vindkraften ett problem.

Anmäl

vindkraft dubbelinvestering

Vindkraften är 27% på årsbasis
Därför måste man investera annat elkraft när det inte blåser.Var på Hawai där var vindkraften lönsam
Nästan 100%inkopling passadvindarna blåser dygnet runt

Anmäl

Några kommentarer

Till Bo Gnat:

Reglerkraft är det som används kontinuerligt för att kompensera variationer på sekund, minut och timbasis.

Oljekondens (som använts i vinter) är reservkraft.

Tillgänglighet: För vattenkraft är den runt 45% i Sverige (medeleffekt genom maxeffekt). För vindkraft runt 25%. Skillnaden är inte så astronomiskt stor.

Vattenkraft redan använd... Vindkraften FRIGÖR en god del vattenkapacitet. I perioder med mer vind sparar man motsvarande energi i vattenmagasin. Mindre andel av vattenkraft behöver användas som baskraft därmed.

I allmämnhet blåser det mer på vinter än på sommar. Det är fördelaktigt ur balanseringssynpunkt.

KVA:s åsikt att 10 TWh är max för nu och evig tid framåt tar inte hänsyn till teknikutveckling. Smarta elnät är teknikområde under stark utveckling. KVA:s åsikt i frågan handlar mer om deras lojalitet än att de skulle sett gränserna för denna utveckling på 30-50 års sikt.

En operatör med tillgång till både vatten och vind kan bygga ut kapacitet väsentligt om de är duktiga på att balansera dem. Vattenkraft går tyvärr i sig inte att bygga ut så mycket i Sverige med nuv lagstiftning. Flera kommer se chansen här.

Anmäl

Svar till arst

Vad kallas det som används för att kompensera vindkraft som varierar på sekund, minut, tim, dyngs, vecko och månadsbasis? Jag har förstått att danskarna och tyskarna använder just oljekondenskraftverk på tomgång som kompensering.

Du ser ingen skillnad i planerad tillgängliget och i intermittent tillgänglighet? Den del av vattenkraften som används som reglerkraft har enligt din filosofi en urusel tillgänglighet. Jag skulle säga att du har ett för vindkraftförespråkarna typiskt sätt att se och förvränga på verkligheten.

Hårt reglerad vattenkrat producerar betydligt mindre energi än icke reglerad. Med icke reglerad så kan magasinen hållas fulla och fallhöjden konstant hållas stor.

Vinden frigör inte vattenkraft. Den ersätter vattenkraft.

I allmänhet så blåser det minst då när förbrukningen är som störst. Fördelaktigt?

Smarta nät förutsätter att någon går med på att anpassa sin förbrukning till då när det blåser. Vem skulle vara beredd att betala ett överpris för sådan ström? Det betyder i praktiken att vindkraft alltid skulle inbringa en bråkdel av marknadspriset. Vilken är sannolikheten att vindkraft blir betydligt billigare än alternativen?

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Bo Gnat:

"Jag har förstått att danskarna och tyskarna använder just oljekondenskraftverk på tomgång som kompensering"

Vad har du fått detta ifrån? Varför skulle man köra ett kraftverk på tomgång? Bränna olja för att det är kul? Generellt reglerar man inte med olja och kol utan med gas (om man inte har vattenkraft). Självklart är det så att vindkraften då tränger undan annars fossilproducerad el. Att detta skall vara så svårt att förstå förstår jag inte.

Att vindkraften ersätter vattenkraft är nog också ett nytt påhitt. Det ända som händer är att ökad vindproduktion senarelägger vattenkraftproduktion. Vattnet magasineras för att när vinden mojnar kunna släppas på igen.

"I allmänhet så blåser det minst då när förbrukningen är som störst."

Detta har du också fått om bakfoten. ca 70 % av vindkraftens produktion inträffar under de 6 kallaste månaderna. Dels för att det blåser mer på vintern och för att energiinnehållet i vinden är högre.

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Att redovisa siffror för tillgänglighet är inte att förvränga verklighet. Det är att redovisa fakta, siffror.

Det är bra att du påpekar att det finns kvalitativ skillnad i tillgänglighet. Ingen förnekar dock att vindkraften har ett behov av reglerkraft. Det framgick nog tydligt av mitt tidigare inlägg.

Då vindkraft ger mycket effekt så ersätter den vattenkraftm ja. Därmed frigör den en del energi som kan användas som reglerkraft, istället för som baskraft.

Om ett företag med mycket vattenkraft oxå bygger ut vindeffekt så kan de utåt sälja en "ren" mix och lova en betydligt högre nivå utåt (än med bara vatten). [T.ex. Skellefteå Energi går denna väg]

Ett annat alternativ är för en ren vindoperatör att köpa in regler kapacitet med vatten till ett "överpris". Om de sedan har i snitt 85% vind och 15% reglerkraft utåt så kan priset per kWh ändå domineras av vindkraft.

Det blåser mer under dagtid och på vintern. Vad jag förstått går elförbrukning upp under dagtid och på vinter. Därmed inte sakt att det är totalt korrelerat.

Svara
Anmäl

Svar till arst

Det att du upprepar vad du skrev, gör det inte mera sant.

Att jämföra tillgängligheten på vind och vattenkraft är hyckleri. Ingenting annat. Tillgängligeheten för max effekt vatten är dessutom 100% fastän användningsgraden är låg. Vad är tillgängligheten för max effekt vind? 0%!

Jo bevars. Vindkraften behöver reglerkraft. Problemet är att det finns begränssat med reglerkraft och den är mycket dyr. Om detinte skulle vara så så skulle man inte bygga gasturbiner som är svindyra i drift för att ge reglerkraft. Reglerkraft kan också användas till reservkraft. Men inte till det finns det heller tillräckligt. Nu så påstår du att man för en billig slant plötsligt kan öka användningen av regler/reservkraft.

För att vindkraften skall kunna ersätta vattenkraft så måste magasinen vara tomma. Detta igen ger reducerad fallhöjd och minskar på effekten som man får av vattenkaften. Den största effekten får man av vattenkraften då magasinen är fulla. Tomma magasin=bortkastad energi. Hur ersätter du vattenkraft med vind om magasinen är fulla? Låter överlopps vattnet rinna förbi kraftverket?

Din logik brister helt enkelt.

De enda situationerna som man kan försvara vindkraften är att fylla vattenmagasinen om de av andra orsaker är tomma och att ersätta reglerkraft om det råkar blåsa samtidigt som konsumtionen överstiger prognosen. Hur ofta händer det? 5% av tiden? Då sulle man få till nytta 25%*5%, ca 1% av vindkraftens installerade effekt.

På vinterhalvåret blåser det snäppet över 50%. Så i princip har du rätt. Men det är inte energin utan effekten som gäller med el. Produktion och konsumtion skall ske samtidigt.

Svara
Anmäl

Svar till Anton

Energiinnehåll i vind? För ett vindkraftverk är det bara m/s som gäller

Svara
Anmäl

Svar till EX-jobb

Luften är tätare (tyngre) när den är kall.
Har hoppat fallskärm vid -20 och man tror aldrig man ska komma ner. Så skilnaden är märkbar.

Svara
Anmäl

3 eurocent per kWh för ny kärnkraft enl. KVA

Enligt KVA-dokument "Statement on windpower 18 jan 2010" så
åberopar KVA en forskningsrapport där det fastslås att elproduktions-
kostnaden för ny kärnkraft är 3 eurocent per kWh. (8. Cost of wind power)

http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/
Utskottet/uttalande_energi_vind_eng_2010.pdf

Att åberopa sådana inaktuella siffror stärker inte förtroendet för KVA.

Anmäl

Svar till Rolle

All kostnad som inte baserar sig på förverkligade kostnader är bara spekulation. OL3 ger i handen ett pris som är under 3 c/kWh. Varför borde KVA använda några andra uppskattningar?

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Vad bygger du detta på? Hittills tillgängliga uppgifter från OL3 bygget visar snarare en kostnad på över 40 öre per kWh. Kärnkraten närmar sig vindkraften för varje reaktor som byggs. Kostnaden stiger hela tiden. Samtidigt går kostnaden för vindkraft ner.

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

En viss omvärldesbevakning av KVA skulle vara klädsamt.

Hur svårt t.e.x. skulle det ha varit att lyfta på telefonluren och ringa ett samtal till en forskare på vattenfall.

Svara
Anmäl

Svar till Anton

Kanske du borde använda pålitligare källor?

Fastän vindkraften skulle halva priset mot kk så lönar det sig inte. Med vindkraften måsta man alltid bygga lika mycket reservkraft.

Svara
Anmäl

Evigt gnäll

När jag ser det här eviga gnället i kommentarerna så snart de handlar om vindkraft så undrar jag ibland om det handlar om den obotfärdiges förhinder!

Anmäl

Svar till Thorsten Schütte

Jojomensan. Ett evigt gnäll om mera stöd och om hur orättvis fysiken är! Man funderar ju nog om järnsläpp är någotslags krav för att man skall förespråka vindkraften.

Svara
Anmäl

Språkvård

Ny Teknik hade förr en språkvårdande avdelning; väl anpassad för tekniker. Snälla - inför den igen!
Språket är en teknikers viktiga arbetsredskap. Därför behöver journalisterna förkovra sig. Ny Teknik har en viktig funktion som föredömme för studeranden.
Det är beklämmande, att på sidan 2 se en professor från KTH som inte kan procenträkning - att skilja på procent och procentenhet. Uttrycket "fyrdubbla" passar heller inte i en teknikskrift med självaktning - än mindre använt av en KTH-professor.
Kanske det inte är så konstigt, att en svensk ingenjör har tappat i internationellt anseende. Vi behöver ta tag i skolan från grunden.

Anmäl

Svar till Johansson

Det kallas för "nymatematik". Det behövs för att vindkraft skall se attraktivt ut. Med klassisk matemati så skulle ingen någonsin bevilja ett öre i stöd åt tekniken.

Svara
Anmäl

Dumhet är inte kunskap

Professorn L.Söder tillhör lobbarna för vindkraftverk därför att han får pengar av sin kompis generaldirektören på Energimyndigheten, landets störste lobbare och f.d. direktör och ägare till vindkraftverksbolag. När KVA lite fegt säger att det räcker med 10TWh vindkraft påstår Söder att de naturligtvis har fel och hänvisar till, "Den undersökning av vattenkraftens reglerförmåga som KTH genomfört (Elforsk rapport 09:88, tillgänglig på www.elforsk.se)", även den betald av vännen på Energimyndigheten. Jag har tidigare hos Söder protesterat mot att han kallar det för undersökning när han låter några studenter leka med ett dataprogram. Jag är visserligen inte vetenskapsman, men jag vet säkert att om man stoppar in strunt i ett dataprogram så får man ut strunt. KTH tycks tro att en datasimulering är verklighet.
Går det till så på KTH så förstår jag att stackars studenter när de kommer ut i verkligheten konstruerar fel och en järnbalk brister. Vilken kunskap vill professorn ta vara på? Tydligen inte folkets kunskap att utbyggnaden är det dummaste och farligaste som vi någonsin utsatt vår natur för. Snälla professorn, att utlandet gör dumheter innebär väl inte att vi i Sverige också måste göra dom. Snälla professorn fortsätt att leka med datorn men låt bli att försöka skada vår natur.

Anmäl

Svar till B.Stymer

Bevara jordens mineraler till
framtida generationer.

Bevara jordklotet intakt.

Miljövän mot klyvna atomer.

Svara
Anmäl

Kåberger

Varför finns det inga kommentarer till Kåbergers inlägg?

Anmäl

Svar till Ragnar Svedje

Det fanns många. Men de togs bort. Det är väl linjen att allt som ifrågasätter vindkraftens saliggörande effekt tas bort av redaktionella orsaker...

Svara
Anmäl

Svensk Energis syn på saken

"Vi har i dag 16 200 MW installerad vattenkraft. Om vi ska bygga ut vindkraften till 30 TWh produktion och ha en reglerkraft som kompenserar för när det inte blåser så behövs ytterligare 4 300-5 300 MW vattenkraftskapacitet."

Som notis kan nämnas att den installerade kärnkraftseffekten ligger på ca: 9 GW.

Anmäl

Svar till Rolle

Det går att lösa på annat sätt. Vi kan bygga ut kärnkraften med 5 300 MW och använda den som reglerkraft. Alltid om det blåser så kan vi köra ut ångan i havet. När vinden mojnar så startas turbinerna igen.

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

:)

Svara
Anmäl

Nyheter/Debatt

Släpp in kvinnorna i teknikreservaten

Bara var fjärde student som antas till civilingenjörsutbildningarna är kvinna. Många teknikämnen är manliga reservat. Det är dags att ändra på bristen på jämställdhet inom högre teknisk utbildning, skriver ledare vid dessa utbildningar i ett manifest. (11 kommentarer)

Studieavgifter skadar svensk ekonomi

Utländska studenter bidrar till svensk ekonomi. Ändå vill regeringen införa avgifter för studenter utanför EES-området. Bristen på logik är uppenbar, skriver Rikard Lingström på Sveriges Universitetslärarförbund. (3 kommentarer)

Ragnar Slunga

"Satsa biståndspengar på jordskalvsvarningar "

- Sverige borde använda biståndspengar för att bygga mikroskalvsystem i seismiskt instabila områden. Det anser Ragnar Slunga, forskare i seismologi och grundare av företaget Quakelook.

Kommunerna är viktiga för biogasen

Att ta bort kommunernas ansvar för att återvinna hushållsavfall kommer inte att ge ett ökat utbud av biogas. Det är helt fel väg, anser Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige, i en replik på förra veckans debattinlägg.

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden

Svenska företag sorterar ut äldre arbetskraft noterar Göran Newberg efter att ha läst artikeln om behovet av nya kärnkraftexperter i Sverige. (7 kommentarer)

Matrester blir miljövänligt drivmedel

Det saknas gas för att fylla biogasbilarnas tankar. Låt inte kommunerna elda upp matavfallet - röta istället, skriver Gröna Bilister och Återvinningsindustrierna i ett debattinlägg. (1 kommentar)

Stärk matematiken och naturvetenskapen i nya gymnasiet

Matematiken och naturvetenskapen måste stärkas i gymnasieskolan, skriver tio professorer i ett debattinlägg. De varnar för att det motsatta håller på att hända i och med det förslag som skolverket lagt fram. (18 kommentarer)

Christer Fuglesang, civilingenjör, astronaut och ledamot i regeringen teknikdelegation.

Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik. (38 kommentarer)

Regeringen spelar högt med studentavgifter

Regeringen vill införa avgifter för internationella studenter. Men det är högt spel med stora risker och små vinster, skriver Ursula Hass och Claes Wohlin på Blekinge tekniska högskola. (4 kommentarer)

Lennart Söder

"Ta vara på vindkunskapen som finns"

Hur har KVA resonerat när man bedömer att Sverige har sämre förutsättningar att bygga ut vindkraften än världsgenomsnittet? frågar sig Lennart Söder, professor på KTH, i ett debattsvar. (36 kommentarer)

Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten, vid invigningen av Vattenfalls vindkraftspark Lillgrund i Öresund i juni 2008.

Tomas Kåberger: Harry Frank har missat poängen

Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger anser att professor Harry Frank och Kungl Vetenskapsakademiens energiutskott inte är mer vetenskapliga än andra i vindkraftsdebatten.

Vindkraften är en oregelbunden energikälla som kräver att reservkraft snabbt sätts in vid otillräckliga vindförhållanden.

Femfaldiga vindkraften på fem år

Låt vindkraften expandera till 10 TWh på årsbasis fram till år 2020, uppmanar medlemmar av KVA sina kritiker på Energimyndigheten och Näringsdepartementet. Undersök samtidigt hur resurserna ska användas för att ytterligare minska de fossila bränslena. (61 kommentarer)

Ulf Persson

Debatt: Den nya sköna matematiken

Claes Johnson faller i den vanliga pedagogiska fällan när han vill införa IT-matematik i undervisningen, menar Ulf Persson, matematikprofessor vid Chalmers, i en replik. (57 kommentarer)

Claes Johnson

Matteprofessorn: IT-matematik lösning på mattekrisen

Varför sjunker resultaten i matematik för varje mätning i svensk skola? Om Sverige skall kunna hänga med i den internationella konkurrensen som kunskapsnation, måste vi först förstå varför matematikämnet befinner sig i kris och sedan ange hur utvecklingen kan vändas, skriver Claes Johnson, professor i tillämpad matematik KTH på Ny Teknik Debatt. (59 kommentarer)

Befintlig teknik knäcker klimathotet

Det finns redan i?dag teknik som löser klimatproblemen. Men det behövs goda exempel, lite fantasi och kapital för investeringar, skriver tre ingenjörer i ett gemensamt debattinlägg. (6 kommentarer)

Charles Edquist

EUs statistik lurar svenska politiker

Sverige satsar mycket på FoU, men får ut för få innovationer. EUs statistik har lurat svenska politiker och andra beslutsfattare att sitta nöjda för länge, skriver Charles Edquist, professor i innovationsstudier vid Lunds universitet. (2 kommentarer)

Terje Andersson

Släpp loss de anställdas innovationskraft

Rikta blicken längre ner i innovationssystemet och släpp loss den slumrande innovationskraft som finns i landets fyra miljoner anställda, skriver Terje Andersson, vd för Ingenjörsamfundet.

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons
Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons