Vindkraften är en oregelbunden energikälla som kräver att reservkraft snabbt sätts in vid otillräckliga vindförhållanden.

Vindkraften är en oregelbunden energikälla som kräver att reservkraft snabbt sätts in vid otillräckliga vindförhållanden. Foto: Ewea

KVA-professorerna slår tillbaka - det räcker med 10 TWh vindkraft

Låt vindkraften expandera till 10 TWh på årsbasis fram till år 2020. Det är mycket nog. Det skriver fem medlemmar i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott i en debattartikel i Ny Teknik som ett svar på den kraftiga kritik de fått av energietablissemanget i Sverige.

Sven Kullander, ordf i KVA:s energiutskott...

Sven Kullander, ordf i KVA:s energiutskott...

...slår tillsammans med Harry Frank (bilden), Gia Destouni, Dick Hedberg och Karl Göran Mähler tillbaka mot...

...slår tillsammans med Harry Frank (bilden), Gia Destouni, Dick Hedberg och Karl Göran Mähler tillbaka mot... Foto: Lasse Fredriksson

...Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten...

...Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten...

...Ola Alterå, statssekreterare på Näringsdepartementet...

...Ola Alterå, statssekreterare på Näringsdepartementet... Foto: Pavel Flato

...och Lennart Söder, professor KTH.

...och Lennart Söder, professor KTH.

Med våldsam frenesi har toppen av det svenska vindkraftsetablissemanget, med generaldirektören för Energimyndigheten Tomas Kåberger och Näringsdepartementets statssekreterare Ola Alterå i spetsen, riktat kritik mot det ”Uttalande om vindkraft” som Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott publicerat.

Kritiken inskränker sig inte bara till Energiutskottets publikation utan riktas även mot Vetenskapsakademien.

För att ge eftertryck åt rallarsvingarna engagerades vind- och elprofessorn Lennart Söder samt en expert på irländsk vindkraft.

"Sammelsurium av sammanblandningar"
Kritiken, som marknadsförts i media, baseras på ett sammelsurium av sammanblandningar av olika arbetsdokument och det officiella uttalandet, av felaktiga tolkningar och hopblandning av svensk och internationell vindkraft.

Vetenskapsakademiens mål är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Det sker bl.a. genom s.k. tematiska utskott med allsidig sammansättning som från vetenskaplig utgångspunkt gör djupanalyser av viktiga samhällsfrågor.

Noggranna energistudier sedan 2005
Sedan 2005 har Energiutskottet gjort noggranna studier av det aktuella kunskapsläget om ett tiotal olika energiområden.

Resultaten har också presenterats vid seminarier och andra möten för media, politiker, experter och allmänhet. De har mottagits med stort intresse och uppskattning – ända till i september i år, då rikets högsta vindkraftsföreträdare gick i taket.

10 TWh eller 30 TWh?
Själva sakfrågan handlar om att Energiutskottet kommit fram till att vindkraftens andel i den svenska elproduktionen av ekonomiska effektivitetsskäl knappast kan överstiga 10 TWh (terawattimmar) på årsbasis medan Kåberger, Alterå och Söder menar att 30 TWh skall vara möjligt.

Idag bidrar vindkraften med 2 TWh till den svenska elkonsumtionen på ca 150 TWh.

Utgångsläget för Energiutskottets bedömning är kapaciteten hos dagens vattenkraftreglermöjligheter och elledningar. Exempelvis Ingenjörsvetenskapsakademien har kommit till en likartad oberoende slutsats.

Det är kallt - starta vindkraftverken!
Vindkraften är, som alla vet, en s.k. intermittent (oregelbunden) energikälla som inte genererar någon el när det blåser för lite, eller för mycket.

All vindkraftinstallation måste därför åtföljas av reservkraft att snabbt sättas in vid otillräckliga vindförhållanden.

I Sverige förutsätts vindkraften balanseras med vattenkraft, men svensk vattenkraft med sina dammar är optimerad för att i första hand förse oss med kontinuerlig och pålitlig basproduktion av el. Därutöver är den en utmärkt reglerkälla, för balansering av elförbrukningens dygnsvariationer och intermittenta kraftkällor.

Men, för att direkt citera Energimyndighetens rapport ”Vattenkraften och energisystemet (okt 2008)” med förord undertecknat av Tomas Kåberger, vattenkraften som reglerkälla är redan fullt utnyttjad för detta.

"Fossilberoendet måste minska"
Energiutskottet är av den bestämda uppfattningen att beroendet av fossila bränslen måste minska. Omvärlden ser med beundran på Sverige med en i stort sett fossilfri elproduktion, främst tack vare vatten- och kärnkraften.

Pratet om ”omställning” av energisystemet i Sverige innebär alltså förtäckt det samma som avveckling av kärnkraften. I andra delar av världen förutsätter praktiskt taget all planerad storutbyggnad av vindkraft en parallell användning av fossil reservkraft, vilket bekräftas i de rapporter som Söder refererar till.

För övrigt kan nämnas att Irland, som tillsammans med Danmark är vindkrafttätast i världen, genomför all balansering av vindkraften med fossilgasturbiner.

Danmark rear ut sin vindkraft
I Danmark sker balansering av vindkraften med egna kolkraftverk samt norsk och svensk vattenkraft. Det kan också nämnas att Danmark, med 20 % vind i elsystemet, inte kan använda mer än hälften av den producerade vindenergin inom landet, eftersom goda vindförhållanden inte sammanfaller med de största elbehoven.

Överskottsvinden, alltså hälften av den danska vindkraftproduktionen, dumpas till underpris bla till Norge och Sverige.

Vem redovisar bäst?
Kåberger & Co har med envishet hävdat att Energiutskottet inte redovisat egna beräkningar och analyser till stöd för sina slutsatser.

Men i realiteten baseras slutsatserna och bedömningarna på ett omfattande faktaunderlag. Arbetssättet liknar det som FN:s klimatpanel (IPCC) har, med en utvärdering av befintliga vetenskapliga publikationer och det allmänna kunskapsläget, samt bedömningar och upprättande av scenarier med utgångspunkt därifrån.

Det enda beräkningsunderlag Kåberger & Co själva hänvisar till är en icke fackgranskad rapport, med Söders forskarassistent som huvudförfattare.

"Söders rapport övertygar inte"
Den beskriver en simuleringsstudie av vattenkraftens förmåga att balansera olika mängder vindkraft placerad enbart i norra Sverige. Genom olika förenklingar och antaganden leder simuleringarna fram till att befintlig vattenkraft skulle kunna anpassas till att balansera 30 TWh vind.

I rapporten konstateras dock att det finns ”en mängd faktorer i modellen som medför att man överskattar vattenkraftens reglerförmåga”.

Rapportens simuleringsunderlag övertygar inte. Modellsimuleringar måste utsättas för oberoende vetenskaplig granskning och oberoende empirisk testning och validering. Att på grundval av detta underlag framdriva en ”omställning” av hela energisystemet i ett land som Sverige med nästan fossilfri elproduktion verkar riskabelt.

"10 TWh är mycket nog!"
Tomas Kåberger, Ola Alterå och Lennart Söder, ha en anpassningsbar strategi och låt vindkraften fram till 2020 expandera till 10 TWh på årsbasis!

Det är ändå en femfaldig ökning jämfört med dagens situation och en nivå som de flesta oberoende bedömare ser som möjlig att balansera med befintlig vattenkraft.

Svenska Kraftnät har också gjort bedömningen att stamnätet klarar en utbyggnad upp till 10 TWh vind. Undersök sedan förutsättningslöst hur tillgängliga resurser bäst används för att ytterligare minska de fossila bränslena i Sverige, i stället för att ensidigt framtvinga en ännu större vindkraftsutbyggnad.

Gia Destouni, Dick Hedberg, Harry Frank, Sven Kullander, Karl Göran Mäler

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Rolle 1 januari 2010 09:44 Sortera: Senaste överst

Våldtaget land

En utmärkt artikel. Vindkraft i Sverige behövs inte.
* Den ersätter inte fossilbaserad el-produktion.
* Den är dubbelt så dyr som ny kärnkraft och vattenkraft.
* Det är det mest miljöförstörande som finns.
* Med ersatta kärnkraftverk har vi el för överskådlig framtid.
* Den är odemokratisk och orättvis eftersom den tvingar alla att, med elcertifikat, betala hälften av kostnaderna på ca 40 miljoner kr som varje elsnurra kostar.
Om vi nu måste ha vindkraft för att politiker målat in sig i hörn, ställ dem så i Stockholm, Göteborg och Malmö där naturen redan är urbaniserad.

Bevara vår goda miljö, våga säga säg NEJ till vindkraft.

Anmäl

Svar till Lars Cornell

Kärnkraften, om den fungerar, kan bara dimensioneras för minimiförbrukningen, egentligen sommardygn mellan lördag och söndag. Resten måste andra energikällor sköta om. Alla verks revisioner görs på sommaren, om inget gått i sönder , som denna höst.

Svara
Anmäl

Svar till JON

Så du måste dimentionera efter ett lastfall som inträffar när verket står still? Det blev lite fel va?
Man kan reglera kärnkraft också, men de är inte ekonomiskt lönsamt att dra ner på produktionen. De rörliga kostnaderna är små.

Svara
Anmäl

Svar till JON

Herre du milde!
Vem förbjuder att dimensionera den enligt maximiförbrukningen och sälja överskottet till länder med mycket fossil produktion? Man kan tom. göra så att man säljer vattenkraften till grannarna som grön med premiumpris och själv köra

Svara
Anmäl

Svar till Daniel

Jag har sett någon skruva styrstavar för reglera effekten!

Man byggde några pumpkraftverk, för att kunna producera mer än sommarnatt. Hade man råd att stoppa kärnkraftsverk halvårsvis, så kunde man öka effekten vintertid.

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Känner du till något land som dimensionerat kärnkraft för maximieffekten?

Med en kontinent ledning skulle mer än sommarnatt fungera, men inte annars.

Svara
Anmäl

Svar till JON

"Resten måste andra energikällor sköta om"
Tydligen har du rätt.

Moreover, peak-power imports are priced far above baseload exports. Cheap power was to make French industry competitive; however, as well as reaching a record trade deficit of EUR58 billion, France has even become a net importer of German coal-based power.

Svara
Anmäl

Svar till Lars Cornell

Vi skall nog inte säga att vindkraften inte behövs. Vindkraften behövs för att lugna miljövännernas kritik. Vindkraften gör i alla fall ingen skada med en begränsad utbyggnad till ca. 10 TWh som KVA menar. Det klarar man genom att balansera med befintlig vattenkraft och bara små ombyggnader av ledningsnätet.

I övrigt anser jag att vi behöver en fortsatt utbyggnad av vattenkraften och kärnkraften. Inte minst för att ersätta fossila bränslen t.ex. genom introduktion av elbilar.

Svara
Anmäl

Svar till Bo Gnat

Sälja överskottet? El är inget man lägger på lastbilar och säljer efter behov. Man måste ha transmissionslänkar för det och det är inga billiga investeringar!

Svara
Anmäl

Viktiga synpunkter som bör ges spridning

Det finns en massiv övertro på vindkraftens potential bland "gemene man". Detta är förståeligt, då problemen runt vidkraftutbyggnad inte lätt förstås av var och en, och då desinformationen som sprids i massmedia stundtals är häpnadsväckande, sannolikt beroende på samma brist på kunskap. Det är därför viktígt att artiklar som den aktuella får spridning, då de kan ge allmänheten en mer nyanserad bild av vad vi har att vänta oss av vindkraften. De slutsatser som artikeln drar överensstämmer väl med de Svenska Kraftnäts utredning från 2008 om konsekvenser av vindkraftutbyggnad.

Anmäl

Varför tvinga hushåll att bekosta rofferi?

Varför tvinga hushåll att bekosta rofferi?
Varför fegar KVA?
Numera vet alla att vindkraftverk i Sverige inte ger den minsta miljönyttan utan bara skadar natur och människa.
KVA vet naturligtvis att vindkraftverk är så löjligt ineffektiva så inte ett enda verk skulle byggas utan de massiva bidragen som hushållen tvingas betala. För ett vanligt 2MW verk blir bara bidragen hela 1,4 miljoner varje år även om verket har löjlig 20% årsverkningsgrad, sen tillkommer miljoner för levererad el som ingen behöver.
Inget annat än girighet driver hela utbyggnaden och förskräckligt många politiker och tjänstemän deltar i roffandet genom att de äger verk, har andelar, är konsulter, deltar i styrelser för vindkraftverk.
Detta känner kanske KVA inte till men akademin borde ändå förklara varför den anser att 10TWh vindkraft skall byggas. KVA skriver "för att ytterligare minska de fossila bränslena i Sverige". Och detta kan bara betyda att fordonsbränslet skall ersättas av el från vindkraftverk, menar KVA.
Men vet akademin inte att vi redan utan vindel har ett stort, rent av besvärande stort, kapacitetsöverskott av att kunna producera vanlig el? 20TWh överskott kan driva hela elbilsflottan dubbelt upp.
KVA bör förklara för oss medborgare varför vi skall betala miljarder till vindkraftindustrin och få vår natur och vår tillvaro förstörd.

Anmäl

Svar till B.Stymer

20 TWh överskottsel?
Men, 14 kr per kWh!
Och, vinden blåser!!

Svara
Anmäl

Oansvarigt

Naturligtvis så måste kärnkraften fasas ut. Uranet står idag bara för ca: 2 % av världens energireserver de förnybara borträknade.

Anmäl

Svar till Rolle

Hur räkna du då? Eller lotta du bara fram en siffra?

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Var kom Lotta in i bilden? Lämna henne utanför detta!

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Natural gas
235 billion t coal equivalent
Mineral oil/shales/liquid gas
232 billion t coal equivalent
Natural uranium
27 billion t coal equivalent
Coal (all forms)
726 billion t coal equivalent.

http://www.euronuclear.org/info/encyclopedia/e/energyreserves.htm

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Tjo flöjt, vilken typ av konverterings effektivitet har man räknat med då? 0,2%? Sifforna är fullständigt meninglösa och innehåller inte ens original datan. Som sagt var, om man googlar tillräcklgit länge kan man finna stöd för precis vad för trams som helst.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

google är användbart :-)
Uranet räcker i 5 miljarder år!.

http://www-formal.stanford.edu/jmc/progress/cohen.html

Svara
Anmäl

Se möjligheterna istället

Tolkar inte denna debattartikel som kritik mot vindkraft. Snarare beskriver den författarnas åsikt på hur vindkraften ska byggas ut, hur mycket kan byggas ut. Generellt är artiklar av denna typ mycket nyttiga – man bidrar med sina kunskaper och åsikter, istället för enbart med våldsamma osakliga därmed oansvariga kritiker, som en del andra gör.

Den som är 100% nöjd med dagens miljövänliga elsystem i Sverige är en groda i en brunn som saknar bredare perspektiv:
- Klimathotet är globalt, att påstå ”SVERIGE behöver inte vindkraft” är inte relevant.
- Ett hållbart energisystem behöver MÅNGA OLIKA elproduktionsslag.
- Precis, även kärnbränsle kommer ta slut förre eller senare.
- El är ett mycket bra alternativ som miljövänligt transportmedel.
- Överskottsel kan knappt vara ett problem, snarare en möjlighet. Det gäller hitta lösningar till att använda den, t ex den pågående forskning och tillämpning av ”Smarta elsystem”.
The list goes on…

Anmäl

Svar till Wang Zhi

1: Något klimathot finns inte, alla som påstå ratt de finns antagligen ljuger eller har ingen aning om vad de pratar om
2: Varför? Om vi har ett som fungerar perfekt, varför då blanda de med flera som fungerar dåligt?
3: Om för eller senare är om 1000år så behöver vi nog inte ha panik än.
4: Att använda el gjord av olja eller kol är inte mer miljövänligt än bensin/diesel. Biobränsle och gas kan man använda direkt i fordenen, och minska konverteringsförlusterna.
5: El är ingen bulkvara som man kan lägga på hög, elen måste förbrukas annars kollapsar elnätet. Förvisso kan man lägga en gigantisk doppvärmare i Östersjön, men de är ju knappast energieffektivt.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

4: Fördelen med elbilar och dess akumulatorer är att de kan laddas när belastningen på nätet är lågt dvs på natten. Då finns det överskott på vattenkraft och kärnkraf.

Svara
Anmäl

Svar till Ahab

Ofta är de överskott på el på nätterna, men långt ifrån alltid. Hur ska du göra om överskottet uteblir? Ska du åka buss då? eller cykla? Enda orsaken att vi idag har realtivt stabilt överskott på nätterna beror på kärnkraften vilka i princip alltid går på nätterna. Vindkraft går förvisso med på nätterna, men inte alla nätter. De stabila överskottet med el beror på kärnkraften, inget annat.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Då är vi ju överens om att vi har ett elöverskott på nätterna. De få dagar då överskottet uteblir kan jag ladda med kolkraftel. Sammantaget bör det vara en miljövinst med elbilar främst då för korttransporter i stadskärnorna.
Största nackdelen med elbilar i dagsläget är priset. Jag är i varje fall inte beredd att betala 400.000kr för en elbil då motsavrande fossilbil kostar under 150.000kr.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Visste Svedde att dom svenska kärnkrafteverken släpper ut lika mycket kylvatten med 10 graders uppvärmning, som samtliga Norrlandsälvar tillsammans!

Svara
Anmäl

Svar till Ahab

Du jämför äppel och päron, vilket är vanligt bland elbilsförespråkare. Du måste jämföra med att vi tillverkar bränslet till elbilar och förbräningsbilar med samma källa. Vi kan tillverka bränslet till båda med kärnkraft, faktiskt!

Om vi ser vad vi använder i marginalelen är nästan allt sådant som direkt kan konverteras till förbränningsdrift med fördelaktig verkningsgrad.

Sammantaget blir de överhuvudtaget ingen fördel med elbil. Ännu en fördel med att konvertera allt till fordonsbränsle först är att vi i fall av elunderskott kan använda fordonsbränslet för att göra el.

Faktum är att göra el av fordonsbränsle som är gjort av biomaterial (exempelvis rötning eller förgasning) ger MER kwh per mängd biomaterial än direkt förbränning som vi använder idag.

JON:
Jag har aldrig brytt mig om att göra någon jämförelse, nöjer mig med att veta att de släpper ut ungefär samma mängd energi som all Sveriges elförbrukning.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Nu förstår jag inte. Tycker du att vi skall använda kärnkraft för att tillverka fossilt bränsle.
Min jämförelse baseras på vad som är rimligt med dagens teknik.

Svara
Anmäl

Svar till Ahab

Du måste skilja på fossilbränsle och övrigt kemiskt bränsle. Att göra bränsle av kärnkraft är ingen konst, tekniken finns redan, bara att tillämpa den i stor skala.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Ok, och detta har du kommit fram till blir mer energieffektivt med transporter och distibution än att använda sig av det befintliga elnätet.

Svara
Anmäl

KVA ett entusiasmsällskap för kärnkraft

Var någonstans finns påstående som att:

Uranet tar aldrig slut då det finns oändliga mängder i havsvattnet.

Efter dagens kärnkraft så kommer GenIV-reaktorer att fasas in.

Vad jag har sett så finns sådana uppgifter bara på diverse
hemsidor för kärnkraftsentusiaster och eventuellt till kärnkraftsindustrin närliggande hemsidor samt KVAs hemsida.

Bortsett från tramset om havsvattnet så kan det naturligtvis inte uteslutas
att industrin till slut lyckats få fram en GenIV-reaktor , men när! Och kommer de tekniska och ekonomiska egenskaperna vara tillräckligt gångbara!.

Att som KVA i huvudsak förespråka en svensk framtida energiförsörjning baserad på kärnkraftsteknik har ingenting med vetenskap att göra utan baseras bara på personliga visioner och förhoppningar om den framtida utvecklingen.

Anmäl

Svar till Rolle

Bara att titta på planen...
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4e/GenIVRoadmap.jpg

Allt de som skrivs är ren å skär fakta, att de finns en del militanta kärnkraftmotståndare som trycker ner huvudet i sanden och vägrar erkänna det är väll en sak.

Svara
Anmäl

Svar till Sv

Vad jag vet så supportas den tidplanen bara av kärnkraftsentusiasterna samt (eventuellt)de kärnkraftsforskare som
jobbar med GenIV-tekniken.

Njaa, nån miltant kärnkraftsmotståndare vill jag inte räkna mig som.

Men varför hålla på och supporta en dyr och inte uthållig energikälla som kärnkraften när vi har tillgång till en sådan fanastisk energikälla som vattenkraften.

Det lilla uran som finns kvar borde vi spara till andra länder som inte har tillgång till förnybara energikällor i den utsträckning som vi lyckligt lottade med.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Kärnkraften kostar bara en bråkdel av vindkraften. Den ilusion om att kärnkraften skulle vara dyr beror på höga skatter och avgifter, inte kraften i sig.

Förvisso är vattenkraft väldigt billigt, men vi ligger redan idag på 70-80% nyttjande grad, så där kan vi inte plocka hem så mycket. Vad de gäller fisionsbränsle så har vi knappast brist på det, bara på de använda bränslet vi har idag kan vi via mox process ha bränsle till i ca 50-100 år. Och de är saker vi har i "handen" idag, vi behöver inte leta upp de eller bryta det, de är färdigt!

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

30 TWh vattenkraft finns det som är ekonomiskt utbyggbart, vilket motsvarar ca: 5 % av Europas kolanvändning.

Sen har vi naturligtvis möjlighet att även göra en storsatning på vindkraft. Allt enligt, blåser det inte i vårat hörn av Europa så blåser det säkert på flera andra ställen.

Sverige har en möjlighet att bli en storleverantör av fossilfri elenergi till resten av Europa.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Vindkrafts ägare som köper elen för 16 öre/kwh.Kärnkraften kostar 22.8 öre/kwh att producera och då är det gamla kärnkraftverk.Vad skall det kosta när de nya byggs.

Svara
Anmäl

Svar till Vinden är billig

Du gömmer ett par viktiga detaljer. El fungerar inte som bulkbränsle. De går inte att transportera långa sträckor, de går inte att lagra, och variationer i produktionen kan ge farliga flukturationer.

Vinden är billig:
Det du skriver kommer under klassen ren å skär lögn.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article508834.ece
notera att även den nedre kalkylen innehåller 5öre straffskatt för bränslehantering som inte borde vara tillämpbar på moxbränsle men fortfarande bestraffas.

Om du vill använda lögner när du diskuterar så är de upp till dig, jag gör de i vilket fall som helst inte.

Svara
Anmäl

Svar till Rolle

Om viljan finns kan Sverige ha en mindre GenIV reaktor igång runt 2020 som Frankrike planerat. Den skulle förmodligen inte vara så lönsam men bra till forskning och ge Sverige unik kunskap.
Men bara om viljan finns.

Svara
Anmäl

Svar till PL

Optimala förutsättningar för sin forskning är ju inte fel att önska sig.

Men den franska maten kan förhoppningsvis kompensera för del.

Svara
Anmäl

Fel debatt

Är inte debatten i sig olycklig? Det viktiga är väl att diskutera hur vi kan få en riktigt snabb utbyggnad, sen kan man väl utvärdera den faktiska situationen när man väl börjar närma sig 10 TWh, eftersom man <em>då</em> rimligtvis kan göra en mycket kvalificerad bedömning av förutsättningarna att fortsätta.

Anmäl

Svar till Kami Petersen

Är de inte bättre att göra den kvalificerade bedömningen så snart som möjligt. Om 10 år behöver vi inte göra någon kvalificerad bedömning för då kan vem som helst göra bedömningen eftersom de då troligen kommer att vara ganska uppenbart.

Svara
Anmäl

Ny Tekniks läsare...

Man hoppas att läsare av Ny Teknik inte representerar mänskligheten i stort för då är det fan kört för oss.

Anmäl

Svar till Sorgsen

Jag tror du kan vara lugn; de flesta _här_ är den typen av person som alltid vet bäst, oavsett hur mycket motbevis som finns. Själv läser jag de flesta kommentarerna (spec. m.a.p. kärnkraftförespråkande[1] samt att det-finns-inga-miljöhot) och drar lite på smilbanden, då de måste uppenbarligen leva i sin egen lilla värld (kanske bara tittar på Foxnews, där _sanningen_ sägs finnas...? ;-). Men visst det är lite sorgligt att det finns en del "högljudda" individer, speciellt sådana med mycket resurser bakom, som lättare kan påverka än vi gräsrötter, men jag tror inte att någon av dom kommenterar här.

[1] Jag är inte helt mot kärnkraft; Gen4-reaktorer verkar, åtminstone på ytan, mer vettigt att satsa på (även om de inte kanske löser _alla_ problem, så förbättrar det i.a.f. läget med dagens uttjänta kärnbränsle). Dock är det ett tag kvar tills någon sådan sätts i "produktion".

Svara
Anmäl

Svar till Sånt

Varför försöker du inte bevisa något själv och vara med i diskussionen i stället för att tramsa? Klarar du inte av debatten?

Sedan kan du gärna peka på någon person som någonsin sagt att de inte finns några miljöhot.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Så varför börjar inte du, som påstår att klimathot är en bluff? Och jag menar då bevis som är s.k. peer reviewed av oberoende forskare inom klimatområdet (som åtminstone har en strimma av hopp av att kunna tolka resultaten - inte några amatörer från ovidkommande områden), inte några bloggar eller rapporter från oljeindustrin.

"...Peka på någon...". Dig? Så som jag tolkar miljöhot spelar det ingen roll om det är lokalt eller globalt.

Ärligt talat, det finns _vissa_ ljusglimtar i dina kommentarer emellanåt (kanske inte i anslutning till denna artikel) men oftast tycker jag att det är väldigt mycket tyckande (och lite vetande) från din sida. Det verkar saknas en en hel del självkritik, fast det är du långt ifrån ensam här verkar det som.

Svara
Anmäl

Svar till Mindre sånt

Ytterligare oseriöst sätt att debattera. Reglerna för att bevisa saker säger att alltid den som påstår att något finns ska bevisa det. Att bevisa att något inte finns är omöjligt, och de är just de du säger att jag ska göra.

Något bevis för att AGW existerar har hitintills inte presenterats, om du har något, fram med det.

Om vi ska titta på forskare så har vi exempelvis Richard Lindzen, Patrick Michaels och John Christy, samtliga professorer på området, samtliga har skrivit ett gäng avhandlingar om området, samtliga kritiska till IPCC syn på det.

Om du påstår att de inte är en bluff så fram med bevisen i stället för att till fullo luta dig på persongrepp.

"Det verkar saknas en en hel del självkritik, fast det är du långt ifrån ensam här verkar det som."
Det är tragiskt att du är så fruktansvärt religiöst övertygad om att du har rätt att du inte ens reflekterar över att du kanske borde vara självkritisk själv.

Presentera bevis och diskutera seriöst, sandlåde argumenten hör inte hemma här.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Vill ändå hävda att ingen säkert kan uttrycka sig säkert huruvida klimatförändringar eller inte är orsakade av människan. Det man kan konstatera är däremot att man inte säkert kan veta att de inte är påverkade av oss heller, och då är det helt plötsligt en fråga om riskhantering. När stora vetenskapliga organisationer (som NAS och AAAS) samt FNs klimatpanel, som alla är tunga vetenskapliga instanser, så får man nog se det som att sannolikheten i dagsläget är större att vi orsakar klimatförändringarna än tvärtom. Och även om det skulle vara tvärtom så innebär den stora katastrofen om vi skulle orsaka klimatförändringar på stor skala att jag anser att valet är lätt ändå... Det är som sagt en fråga om risker. Jag tycker den här killen beskriver det väldigt bra, om du har tid att titta igenom det. http://www.youtube.com/watch?v=mF_anaVcCXg

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Du vet mycket väl att IPCC:s slutsatser om AGW är ganska väl förankrade i den vetenskapliga världen. Att det finns enstaka vetenskapsmän som inte håller med IPCC är helt naturligt, men det är en liten minoritet.

Svara
Anmäl

Att lagra energi

Enabling Wind, Sun To Be Our Main Power Supplies

http://www.energybulletin.net/49983

Anmäl

Dyr vindkraft

KVA gör en riktig bedömning om utbyggnad av vindkraft. Visst går det att bygga tre gånger mer, men då krävs det utbyggnad av kondenskraftverk med lika mycket. Vindkraften spar bränsle men till ett pris per kWh som är betydligt högre än från bränslebaserad kraft. Det var därför motorseglarna försvann från haven. Enbart bränsledrift var billigare. Priset på bränslen måste bli mycket högre om vindkraften ska bli lönsam.
Minskat behov och effektivare användning av energi är i många fall avsevärt billigare än ny elkraft. Satsa på det i första hand.

Anmäl

Svar till Sune S

Nej Fel KVA och Sune!

"All vindkraftinstallation måste därför åtföljas av reservkraft att snabbt sättas in vid otillräckliga vindförhållanden."

- Detta påstående är principiellt fel. Det finns tre sidor av ett balanserat elnät. 1 Produktion 2 Förbrukning 3 Lagring. KVA och Sune påstår att 2 och 3 fram till 2020 inte kan ge någon del av balansen. Det kan de och gör redan till viss del. Om man får mycket vind i nätet kommer spotpriset ibland be mycket lågt det leder till att verksamheter som har flexibilitet kan flytta sin last till lågprisläge. Denna utveckling kan stimuleras och utvecklas långt mer än vad KVA vill erkänna fast de borde förstå det. Oärligt!

Dock håller jag i sak med KVA. 10 TWh är väldigt mycket och vi borde kanske vara nöjda med det givet vi kan få igång mycket vågkraft, biokombikraft, biogas, effektivisering.

Svara
Anmäl

Svar till Trond

Det finns ingen verksamhet av betydelse som man kan vänta med att dra igång först när det börjar blåsa friskt. Innan ångmaskinerna kom fanns det många vinddrivna sågverk i Holland. Vindrivna kvarnar var mycket vanliga förr, men det skapade köer. Därifrån kommer uttrycket "först till kvarn". Om det ska bli rimlig ekonomi i en verksamhet krävs det mycket större tillgänglighet.

Svara
Anmäl

Svar till Sune S

För det första var jag tydligt att det "principiellt" är fel och för det andra finns det redan många verksamheter som i händelse av brist på el stänger av och får betalt för det (eller blir olönsamma). Allt tyder på att KVA inte förstår vad en marknad har för effekt på problemet. Det är enkelt att bevisa att det är billigare att reglera både produktion och förbrukning än bara produktionen. Elpriset kommer helt enkelt göra det olönsamt vissa timmar att driva vissa verksamheter och det är enkelt att skapa en derivathandel som löser problemet till en lägre kostnad än att bygga ut för maxbelastning av alla verksamheter.

Svara
Anmäl

Svar till Trond

Här rör det sig om tiotals TWh. Det finns totalt inte på långa vägar en spotmarknad för så mycket elenergi. KVA har naturligtvis räknat på det.

Svara
Anmäl

Det var kallt och vindkraftverken startade

Enligt den driftsuppföljning som görs av svensk vindkraft så levererade den när den behövdes som mest. När effektreserven aktiverades den 17/12 blåste det bra. Hade vi haft fler vindkraftverk i drift vid det tillfället hade produktionen av fossilel kunnat minskats.

Anmäl

Bedrägeri

Vindkraftenn är ett bedrägeri mot sveriges elkonsumenter. Ett omedelbart stopp för subventioner till vindkraften är den enda vägen att gå.

Anmäl

Kan dom inte räkna?

30 TWh per år motsvarar en genomsnittlig effekt av 3425 MW, men eftersom vindkraften har en typisk utnyttjandegrad av 20%, så innebär det en installerad effekt av 17125 MW.

Detta motsvarar i sin tur 5700 stycken "3 MW" enheter, med 90 meters turbiner på 100 meters torn, till en kostnad (Elforsk 08:17) till circa 300 miljarder kronor.

Stoppa det här vansinnet, nu!

Anmäl

Svar till Wino

Och ditt förslag är?

Svara
Anmäl

Mer energi är alltid bättre

Det finns ju inget som säger att du kan starta vindkraften bara för att det blev kallt. Tänk om det inte blåser? Det kan inte vara skälet till att bygga vindkraft. Men, man kan bygga mer vindkraft för att få mer energi. Så länge som det är komersieltl lönsamt så finns det inget att anmärka på en kraftig utbyggnad.

Anmäl

Svar till Ingenjör

För 300 GSEK får man en alldeles förskräcklig massa pålitlig kärnkraft.

Svara
Anmäl

Svar till Wino

Vadå pålitlig kärnkraft? Ringhals 1 och 2 står stilla. Det gör också Forsmark 2. Oskarshamn 3 går inte för full effekt. Nä, det är kärnkraften som inte levererar i vinter.

Svara
Anmäl

Svar till Micke S

"Kärnkraften" är ett förledande propagandauttryck. Det finns många slags kärnkraft. Tyvärr har vi varken den säkraste, effektivaste eller billigaste. Sådana kärnkraftverk får inte byggas eller tom projekteras. Det har politikerna sett till. Därav hela denna pseudodebatt.
En säker reaktor har inget vatten i härden och ingen trycktank. En säker reaktor kan inte haverera pga härdsmälta, den stannar passivt vid en ev incident.
Effektiv kärnenergi har hög driftstemperatur och behöver ingen ångcykel (Rankineprocess) för elframställning.
Säkra reaktorer styrs av negativa koefficienter. Inga stavar som kan gå sönder kan tillåtas.
Vid allt sönderfall bildas produkter som menligt inverkar på processen. Något som inte går att åtgärda i fasthärdsreaktorer. Men det finns MSR teknik som löser de problemen. Utgörs smältan av fluorider (ej korrosiva mot nickel) Med Hastelloy-N eller modernare legeringar fås en fungerande och bra inneslutning.
Förnybar kärnteknik använder U238 eller torium som bränsle. Torium att föredra pga dess miljövänliga sönderfalls serie. Då bildat avfall från vår nuvarande föråldrade teknik kan förbrännas är både dagens och kommande avfallsproblem lösta.
Denna teknik går under begrepp som LFTR, TMSR, MSBR etc. De löser ALLA energi och utsläppsproblem i tusentals år. Att driva en effektiv 1000MWe LFTR(genererad elektrisk effekt) kräver 80 liter torium om ÅRET ! ÅTTIO LITER !
Vi som jobbar och driver detta samhället kräver att denna teknik kommer till användning. Vi vill inte ha något radikalt (stenåldersdiktatur) samhälle utan ett samhälle som bygger på effektiv och fungerande teknik.
Vanföreställningar som att driva olönsamma socialhjälpsprojekt som vindkraften vill vi inte betala för. Företag som läggs ner eller produktion som flyttas utomlands därför att skatte och avgiftstrycket är alldeles för högt ( högst i hela OECD ) suger musten ur ekonomi och vår plånbok. En av anledningarna till ekonomiska kriser.
Det som nu pumpas upp av norrmännen (som skapat deras gigantiska förmögenhet) för att driva fordon och samhälle kan genereras utan CO2bidrag. Om LFTR tekniker utvecklas. Malmer kan bli metaller tom under ÅTGÅNG på atmosfärens CO2. Frågeställningen blir då i stället hur mycket CO2 som skall tillåtas tas ur atmosfären. CO2skatt kommer att tas ut på hur mycket CO2 som FÖRBRUKAS från atmosfären. Inte hur mycket som släpps ut.
Vindkraft är dyr politisk propaganda som blockerar utvecklingen av ny teknik. Vindkraft som storskalig energikälla hör inte hemma i ett modernt vällevnads samhälle.
Dessa politiker med svans är våra och våra barns farligaste fiender. Deras hugskott och fantasier kommer leda till katastrofer större än vi kan föreställa oss. Deras vansinnesskall kan redan skönjas "Det finns för många människor på jorden " Deras onda avsikter är solklara.

Svara
Anmäl

Svar till Vi som jobbar

Steven Chu svar till senator Shaheen angående MSR-tekniken.

The “liquid-fluoride thorium reactor,” otherwise known as a molten salt reactor (MSR), where molten salts containing fissile material circulate through the reactor core, is not part of the Office of Nuclear Energy’s research program at this time. Some potential features of a MSR include smaller reactor size relative to light water reactors due to the higher heat removal capabilities of the molten salts and the ability to simplify the fuel manufacturing process, since the fuel would be dissolved in the molten salt. One significant drawback of the MSR technology is the corrosive effect of the molten salts on the structural materials used in the reactor vessel and heat exchangers; this issue results in the need to develop advanced orrosion-resistant structural materials and enhanced reactor coolant chemistry control systems. In addition, operational practices would have to address the fact that the liquid salts solidify between temperatures of 300 C to 500 C, thereby requiring the use of special heating systems when the reactor is not operating. From a non-proliferation standpoint, thorium-fueled reactors present a unique set of challenges because they convert thorium-232 into uranium-233 which is nearly as efficient as plutonium-239 as a weapons material. A cost per kilowatt hour estimate has not been developed.

Svara
Anmäl

Nyheter/Debatt

Släpp in kvinnorna i teknikreservaten

Bara var fjärde student som antas till civilingenjörsutbildningarna är kvinna. Många teknikämnen är manliga reservat. Det är dags att ändra på bristen på jämställdhet inom högre teknisk utbildning, skriver ledare vid dessa utbildningar i ett manifest. (10 kommentarer)

Studieavgifter skadar svensk ekonomi

Utländska studenter bidrar till svensk ekonomi. Ändå vill regeringen införa avgifter för studenter utanför EES-området. Bristen på logik är uppenbar, skriver Rikard Lingström på Sveriges Universitetslärarförbund. (3 kommentarer)

Ragnar Slunga

"Satsa biståndspengar på jordskalvsvarningar "

- Sverige borde använda biståndspengar för att bygga mikroskalvsystem i seismiskt instabila områden. Det anser Ragnar Slunga, forskare i seismologi och grundare av företaget Quakelook.

Kommunerna är viktiga för biogasen

Att ta bort kommunernas ansvar för att återvinna hushållsavfall kommer inte att ge ett ökat utbud av biogas. Det är helt fel väg, anser Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige, i en replik på förra veckans debattinlägg.

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden

Svenska företag sorterar ut äldre arbetskraft noterar Göran Newberg efter att ha läst artikeln om behovet av nya kärnkraftexperter i Sverige. (7 kommentarer)

Matrester blir miljövänligt drivmedel

Det saknas gas för att fylla biogasbilarnas tankar. Låt inte kommunerna elda upp matavfallet - röta istället, skriver Gröna Bilister och Återvinningsindustrierna i ett debattinlägg. (1 kommentar)

Stärk matematiken och naturvetenskapen i nya gymnasiet

Matematiken och naturvetenskapen måste stärkas i gymnasieskolan, skriver tio professorer i ett debattinlägg. De varnar för att det motsatta håller på att hända i och med det förslag som skolverket lagt fram. (18 kommentarer)

Christer Fuglesang, civilingenjör, astronaut och ledamot i regeringen teknikdelegation.

Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik. (38 kommentarer)

Regeringen spelar högt med studentavgifter

Regeringen vill införa avgifter för internationella studenter. Men det är högt spel med stora risker och små vinster, skriver Ursula Hass och Claes Wohlin på Blekinge tekniska högskola. (4 kommentarer)

Lennart Söder

"Ta vara på vindkunskapen som finns"

Hur har KVA resonerat när man bedömer att Sverige har sämre förutsättningar att bygga ut vindkraften än världsgenomsnittet? frågar sig Lennart Söder, professor på KTH, i ett debattsvar. (36 kommentarer)

Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten, vid invigningen av Vattenfalls vindkraftspark Lillgrund i Öresund i juni 2008.

Tomas Kåberger: Harry Frank har missat poängen

Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger anser att professor Harry Frank och Kungl Vetenskapsakademiens energiutskott inte är mer vetenskapliga än andra i vindkraftsdebatten.

Vindkraften är en oregelbunden energikälla som kräver att reservkraft snabbt sätts in vid otillräckliga vindförhållanden.

Femfaldiga vindkraften på fem år

Låt vindkraften expandera till 10 TWh på årsbasis fram till år 2020, uppmanar medlemmar av KVA sina kritiker på Energimyndigheten och Näringsdepartementet. Undersök samtidigt hur resurserna ska användas för att ytterligare minska de fossila bränslena. (61 kommentarer)

Ulf Persson

Debatt: Den nya sköna matematiken

Claes Johnson faller i den vanliga pedagogiska fällan när han vill införa IT-matematik i undervisningen, menar Ulf Persson, matematikprofessor vid Chalmers, i en replik. (57 kommentarer)

Claes Johnson

Matteprofessorn: IT-matematik lösning på mattekrisen

Varför sjunker resultaten i matematik för varje mätning i svensk skola? Om Sverige skall kunna hänga med i den internationella konkurrensen som kunskapsnation, måste vi först förstå varför matematikämnet befinner sig i kris och sedan ange hur utvecklingen kan vändas, skriver Claes Johnson, professor i tillämpad matematik KTH på Ny Teknik Debatt. (59 kommentarer)

Befintlig teknik knäcker klimathotet

Det finns redan i?dag teknik som löser klimatproblemen. Men det behövs goda exempel, lite fantasi och kapital för investeringar, skriver tre ingenjörer i ett gemensamt debattinlägg. (6 kommentarer)

Charles Edquist

EUs statistik lurar svenska politiker

Sverige satsar mycket på FoU, men får ut för få innovationer. EUs statistik har lurat svenska politiker och andra beslutsfattare att sitta nöjda för länge, skriver Charles Edquist, professor i innovationsstudier vid Lunds universitet. (2 kommentarer)

Terje Andersson

Släpp loss de anställdas innovationskraft

Rikta blicken längre ner i innovationssystemet och släpp loss den slumrande innovationskraft som finns i landets fyra miljoner anställda, skriver Terje Andersson, vd för Ingenjörsamfundet.

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons
Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons