Idebatten om hur fler innovationer kan skapas glöms ofta Sveriges fyra miljoner anställda bort. En kraft som med rätt förutsättningar kan spela en avgörande roll för varje arbetsplats innovationsförmåga och bidra till att ta landet snabbare ur lågkonjunkturen.

Innovationspolitiken bör riktas mer mot företag och medarbetare om Sverige ska vara konkurrenskraftigt när konjunkturen vänder.

De satsningar som i dag görs för att stärka svensk innovationskraft har avgörande betydelse för hur snabbt Sverige kan ta sig ur lågkonjunkturen och utvecklas på sikt.

I denna debatt ställs ofta den resurs som fyra miljoner arbetstagare utgör utanför. Insatserna tar i stället sikte på att stärka forskning och innovationssystem, inte det som sker ute på företagen.

Med rätt villkor kan alla anställda vara med i utvecklingen av en verksamhet.

Tv-serien Innovatörerna, där innovationsprocesser har satts i gång på företag, är ett exempel som visar att när fler ges möjlighet att bidra med sin kompetens, erfarenhet och kreativitet ger det effekt.

Resultaten har blivit att varslade inte behövt sägas upp, att nya patent tas, att nya marknadsmöjligheter har skapats och att nya affärskontakter har etablerats.

Exemplet visar att innovationspolitik måste handla mer om vad som sker ute på arbetsplatserna och formas tillsammans med och närmare företagen.

Jag vill peka ut tre åtgärder för att stimulera innovationer på arbetsplatserna.

De åtta nya innovationskontor som regeringen lanserat bör utformas så att dess resurser inte stannar inom universitetets väggar, utan i stället kanaliseras till det utvecklingsbehov som små och medelstora företag har, med syfte att ta fram innovationer.

Genom att vända sig direkt till befintliga organisationer, där kompetenser finns för att kommersialisera en bra idé, kan vägen till marknaden kortas.

Forskarkompetens kan då snabbare omsättas i nya kommersiella innovationer.

En del av resurserna för arbetsmarknadsåtgärder bör användas för att personal ska kunna vara kvar och höja sin kompetens och innovationsförmåga på företaget, i stället för att slussas ut i olika former av insatser långt bort från arbetsplatsen.

På detta sätt kan ledig kapacitet användas bättre och individer kan höja sin kompetens samtidigt som förutsättningar för innovationer skapas på arbetsplatsen.

Skatteincitament bör införas för företag som satsar på forskning och utveckling.

Med tydligare incitament för företagen att satsa på och skapa utrymme för innovation får Sverige bättre valuta för de belopp som årligen satsas på forskning, i form av innovationer och tillväxt.

Om Sverige ska kunna nyttja kraften i fyra miljoner arbetstagare måste blicken riktas längre ner i innovationssystemet. Att ge landets lärosäten uppdrag att satsa mer på innovationer är en bra början.

Men vi vill se en fortsättning där den svenska arbetskraften blir den mest innovativa i världen, och då behövs fler åtgärder som märks ute på våra arbetsplatser.

Låt oss använda resurserna där chansen till konkreta resultat är störst!

Terje Andersson

vd Ingenjörssamfundet