Innovation är i dag ett ord som används i många sammanhang, dock verkar det som själva innebörden med ordet varierar kraftigt mellan olika aktörer.

För oss på Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, är dock betydelsen självklar - en innovation är något som ger positiv återbetalning.

För AB Sverige måste detta exempelvis innebära nya jobb, ökade export-intäkter och att vi attraherar utländskt kapital.

En innovation är inte bara en idé - det är kunskap som nyttiggörs hela vägen fram till en färdig produkt, tjänst eller process.

Ny Teknik har nu haft en lång rad debattartiklar där viktiga aktörer inom svensk forsknings- och innovationspolitik på olika sätt fört fram sin syn på forskning, innovationer och tillväxt.

l Jan-Eric Sundgren, AB Volvo, lyfte till exempel upp behoven av satsningar på demonstration och offentlig upphandling.

l Madelene Sandström, KK-Stiftelsen, påpekade vikten av fokus på småföretag. Samtliga dessa förslag ligger helt i linje med vad Vinnova redan gör och är områden där vi önskar satsa ännu mer offensivt.

Debatten visar dock också att innovationspolitiken är ett stort och komplext område.

För att åstadkomma riktigt bra resultat räcker det inte med EN insats utan det krävs en rad olika, men samkoordinerade, insatser.

Det ligger därför ett stort delat ansvar på oss offentliga aktörer och på näringslivet att utveckla samspelet. Jag vill också en gång för alla slå hål på myten om att behovsmotiverad grundforskning skulle stå

i motsatsförhållande till annan grundforskning och hög vetenskaplig kvalitet.

Studier visar att forskare som samverkar med företag, och som patenterar sina rön, citeras betydligt oftare än forskare utan företagskoppling och patent.

Dessutom leder forskning i samverkan med industrin oftare till kommersialisering.

Sverige som kunskaps- och tillväxtnation behöver grundforskning, inklusive behovsmotiverad grundforskning, samt tillämpad forskning för att lösa både dagens och morgondagens problem.

Vinnova tycker att regeringens ökade medel till forskning och fokus på strategiska områden är bra. Men samtidigt ser vi en viss risk i att satsningen inte används i utvecklat samspel med näringslivet, vilket Sverige behöver för att stå sig i den globala konkurrensen.

Regeringens upplägg innebär att det ligger ett stort ansvar på universitetsledningarna att säkerställa relevansen i de nya satsningarna - och för att ge dem stöd behövs det redan nu klargöras hur satsningarna ska utvärderas.

Här kommer Vinnova att göra sitt yttersta för att relevans- och nyttoaspekten ska få stor tyngd. Och här återkommer vikten av balans i de offentliga satsningarna på forskning och innovation.

En förstärkning av forskningsdelen utan att samtidigt förstärka utvecklingsdelen kommer inte att leda till ökad innovation. Kedjan är i detta, liksom i alla andra sammanhang, inte starkare än sin svagaste länk.

Charlotte Brogren

Generaldirektör Vinnova