Vi behöver kreativa forskare, utvecklare och företagare som tar en idé hela vägen från tanke till marknad" skrev Astra Zenecas Anders Ekblom i Ny Tekniks innovationsdebatt. Jag instämmer, men det är sällan som excellens i alla dessa förmågor sitter i en och samma person. På Chalmers bör vi kunna bli bättre på att utveckla möten mellan olika förmågor redan i ingenjörsutbildningen och inte betona den ena förmågan framför den andra, eller separera studenter och lärare i olika ingenjörslag.

Chalmers skördade stora framgångar i regeringens fördelning av strategiska fakultetsmedel. Basfinansieringen av Chalmers forskning kommer att bli cirka 40 procent större 2012, och för de flesta forskare, som också är våra lärare, blir det en mindre andel undervisning. Undervisningens andel av verksamheten kan minska ytterligare om den demografiska utvecklingen, med kraftigt minskande ungdomskullar de närmsta tio åren, får fullt genomslag och inget trendbrott inträffar med avseende på ungdomars vilja att bli ingenjörer.

En fråga jag ställer mig i skenet av denna utveckling är det rationella i att ha två separata "ingenjörslinor", en treårig högskoleingenjörs- och en femårig civilingenjörsutbildning. Frågan motiveras av att Chalmers sedan 2005 har delat upp alla civilingenjörsprogram i en treårig kandidatdel, följd av en tvåårig masterdel. Masterprogrammen ges på engelska och har stark koppling till forskande institutioner. Med en "ingenjörslina" i?stället för två vill jag förhindra att högskoleingenjören blir Chalmers ingenjörsmässiga alibi, samtidigt som civilingenjören blir alltmer forskningsorienterad och kanske löper risken att fjärma sig från ingenjörsmässigheten.

Jag vill därför utreda hur en ingenjörsutbildning som utvecklar ingenjören i två steg kan se ut - först till kandidatnivån, och, för den som vill, till masternivån.

En sådan ingenjörsutbildning skall kännetecknas av både ämnesmässig och ingenjörsmässig progression, samt att utbildningen tar tillvara fler av studenternas förmågor än i?dag.

Det bör innebära fler tillämpningar och projektarbete tidigt i utbildningen, medan någon tillämpad matematikkurs kanske flyttas till masternivån. Men detta sätt att tänka mottas med skepsis på Chalmers. Oron gäller devalvering av varumärken (ingenjörstitlarna, Chalmers), för lågt alternativt för högt ställda teoretiska krav, för stor mångfald i studentpopulationen, Chalmers blir ensamt om detta upplägg med mera. Trots skepticismen har jag tillsatt en utredning om hur en ingenjörsutbildning i steg om tre år plus två år skulle kunna se ut. Projektet kallas Omstart EDIT och omfattar våra fem elektro-, data- och it-program som länge har haft svårt med rekryteringen, trots att området har framtiden för sig.

I november skall utredningen presentera förslag på hur Chalmers framtida "EDIT-program" kan se ut i en 3+2-modell. I remissomgången hoppas jag att kunna skicka förslaget långt utanför Chalmers väggar för synpunkter. Är ingenjörsutbildningen kanske också

i behov av innovativt tänkande?

Professor Sven Engström, Chalmers vicerektor för grundutbildningen