Om forskningen vill vara fri skall den väl inte heller vara bunden av bidrag från statenDen som är satt i skuld är inte fri.Rimligen vill man ha tillbaka något om man bidrar ekonomiskt oavsett om man är stat eller kapital,
inte först om hundra år.

Hur har du tänkt att forskningen ska subventioneras.
Personligen skulle jag nog inte kalla de bidrag, utan snarare riskkapital. Staten investerar pengar i forskning ihop om att forskningen i ett senare tillfälle ska generera skattepengar.
Forskning ska och borde vara en investering, inget bidrag. Om man inte förväntar sig att få något ut ur forskningen, så varför bedriva den?

I övrigt tycker jag att de Arne S skrev var mycket bra, vi har massor med kompetenta universitets lärare som aldrig får komma till tals.

Jag instämmer!

Utan att därmed argumentera emot Arne Söderqvist syn på betydelsen av fri forskning:
- AXE inget bra exempel på fri forskning, eftersom växeln tillkom inom en ramen för ELLEMTEL ett stenhårt målinriktat utvecklingsbolag i samverkan mellan dåvarande televerket samt LME. Till största delen faktiskt bemannad med FoU-personal från televerket.

- Även om signalkomprimering givetvs är viktigt var det knappast just detta som legat bakom framkomsten av dagens massanvändning av mobiler. Snarare fråga om celltekniken som möjliggjorde återanvändning av frekvensutrymme samt utveckliingsarbetet bakom NMT och därefter GSM. För mer om detta läs gärna en nyutkommen bok som refereras på http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article632007.ece,

Man kan givetvis ändå hävda att grundläggande fri forskning gjort detta möjlligt. Framstegen inte varit möjliga utan ( föregående ) fri forskning.

Men just de exempel som Söderqvist tar upp är inte så lyckade - eftersom såväl AXE som mobiltelefonien tillkom i strikt företagsinterna miljöer. Nödvändigt gå in djupare på ideutvecklingen bakom transistorn etc,

Vi kan i en evig kedja gå tillbaka och försöka bevisa vad som vad de avgörande stegen i en viss utveckling. Vi hoppar från produktutveckling, forskning, behovsmotiverad grundforskning, innovationer etc etc från tuva till tuva.

Men faktum kvarstår - vi satsar på nyfikenhetsforskning, men är medelmåtter på tillväxt från det satsade kapitalet. Vi kommer inte ifrån verkligheten !!!

Man ser också ofta i debatten att man blandar ihop begreppen från fri nyfikenhetsforskning till rena innovationer.

Ofta när något kommit ut från nyfikenhetsforskning forskning säger företrädare att "se titta här". Men i de flesta fall är det INTE forskningsmetodiken utan forskarens mottaglighet att se tillämpnigen - det som kallas serendipitet. Dvs entreprenören och innovatören.

Dessa personer skulle sannolikt må bättre av en miljö borta från de "lagar" som styr den fria nyfikenhetsforskningen - men denna andra miljö finns inte i Sverige. Och dessutom har vi odlat fram ett system där det ger mer anslag att hitta en gen till istället för att söka en tillämpning av den gen man redan studerat i 3 år .....

Jag känner till bakgrunden till både AXE och mobiltelefoni. Det jag ville framhålla var att initiativ som inte sanktionerades från högre nivå till stor del bidragit till utvecklingen.
Beträffande Losec var det så gott som bara "olydnad" som ledde till framgång. Xylokain uppfanns däremot av forskare (bla. Nils Löfgren) vid en universitetsinstitution och patentet köptes av Astra, efter stor tvekan.

Japp.

I LOSEC var det fråga om seredipitet och i Lidocain bra behovsinriktad FoU.

Inte nyfikenhetsforskning. Man sprang inte på lidocain (eller dess föregångare som var med allergogen) av en slump. Man hade ett mål att ersätta ex. kokain som lokalbedövningsmedel.

Sedan kan man gå tillbaka och säga att vissa grundläggande kunskaper från grundforskning måste finnas och den går tillbaka till uppfinningar som ångmaskinen, ty utan den skulle aldrig industrialismen startat - som i sin tur .... etc etc etc.

Men titta HÄR och NU. Hur utnyttjar vi bäst de medel som står till buds och den kunskap vi har.

Den svenska paradoxen visar att den exempellösa satsning Sverige gjort sedan 40/50 talet, men ffa efter forskningsrådsreformen, på "nyfikenhetsforskning" har gett dålig avkastning både gällande tillväxt och citeringar i vetenskaplig litteratur.

Vi behöver spets, men den ger tillväxt om 10-20 år. Och ex. medicinsk utveckling behöver ej dagens tekniska spets.

Men det finns inget forum för dessa studenter. Vi måste ha ett mellanled mellan akademi och spinn-off företag. Internationellt är det instituten som fungerar som korsbefruktare, men den sektor är i princip utraderad i Sverige.

Verkligheten sägar att vi måste ändra oss och det kom även IVA fram till i sin senaste IVA - NYTT.

Vi behöver forskare som gjort "meningslösa" (icke kommersiella rön) av olika skäl. Forskningsresultat kan uppmärksammas av någon inom en annan disciplin och där leda till framgång. Vidare måste man ha något att ge i utbyte till andra forskare, både inhemska och i utlandet, om man själv ska få ta del av andras resultat. Just så resonerar man inom underrättelseverksamheten.
Så kan man ju aldrig så noga veta på förhand vart "värdelös" forskning kan leda.
Att man kunde visa rent teoretiskt att ångmaskinens verkningsgrad inte kan höjas över en viss tämligen låg nivå, gjorde att man slog in på andra vägar. Forskning kan alltså även stoppa en olycklig utveckling. Ett annat exempel är DDT, vars upptäckare belönades med Nobelpriset 1948. Just forskning gav vid handen att detta undermedel ställde till mer skada än nytta. Målinriktad forskning hade aldrig lett till en sådan slutsats.

Åter igen kan du aldrig koppla ihop punkterna om en viss utveckling i förväg. Du kan bara göra det i efterhand. Och olika förespråkare använder sina "punkter" som argument för just sin del.

Självklart behöver vi ett pluralistiskt FoU samhälle, men det är ju just det vi INTE har i Sverige.

Det verkar som om 100 miljoner extra till "nyfikenhetsforskningen" INTE löser den svenska paraddoxen -dvs vi är världsledande på ekonomiska medel till FoU, men medelmåtter på dess att få ut något. Vi har haft detta i descensier, så man kan heller ej säga "vänta och se".

Verkligheten är - oavsett palör - den bästa värdemätaren. Och åtminstone för Sveriges del behöver vi ändra dagens FoU miljö.

Det är så många motsatser som ställs mot varandra: grund mot tillämpad, fri mot målinriktad och forskning mot innovation. Som många påpekat är det viktigt att skilja dem åt, men samtidigt behöver de varandra.

MEN åter. Det verkar som om fri Fou eller nyordet "meningslös" ger för lite tillbaka!

Som du skriver Erik, uppfattar jag också situationen. Det är därför jag efterlyst utvärdering av verksamhet som fått "fördelningspengar". Jag har tyvärr "inte gjort det", utan gömmer mig i det jättestora globala företaget. Debatten handlar för mig om vettig användning av skattemedel. Jag röstar i nästa val inte på någon som lyssnar på fackföreningen Sveriges Ingenjörer. God skattefinasierad fri nyfikenhetsbaserad grundforskning är en självklarhet. Det hörs ju på namnet, den lägger grunden för oss vanliga döingar.