Fackföreningens representanter bör visa om de senaste 20 årens skattefinansierad behovsmotiverad forskning lett till innovationer med komersiell framgång. Utvärdera FoU finansierad av Energimyndigheten, Nuteks kompetenscentra och strategiska stiftelser och redovisa resultatet av utvärderingen. Vem har gjort nytta (om någon)och vem har eldat skattepengar (de flesta)?

Forskningens grundprincip är väl just att öka "kunskapen i världen"? Slå vakt om grundforskningen och håll den borta från ultrakonservativa värderingar!

Det utmålas ett motsatsförhållande som bara leder till en dragkamp som ingen sida vinner. Man måste å ena sidan se att nyfikenhetsstyrd grundforskningen är nödvändig del som verksamhet för doktoranders forskarutbildning och naturligtvis för kunskapen som skapas (även om utväxlingen där är låg - de flesta artiklar som publiceras, citeras aldrig). Å andra sidan så ger den behovsmotiverade forskning direkt nytta och den kan ge forskaren en tillfredställelse genom detta som kanske är svår att få genom att publicera. Sedan kan man tjäna pengar på det, vilket är motiverande. Problemet med den behovsmotiverade forskningen är att den drivs genom Vinnova och sker på högskolorna. Lyft ut forskarna (tjänsledighet från högskola och projektanställning vid ett institut) när de har resultat från grundforskningen eller någon annan idé som de vill realisera. Då kanske nyttan av behovsdrivna forskningen kan realiseras. Nu blir det antingen förklädd grundforskning för pengarna eller dålig och ytlig tillämpad forskning utan genomslag (lite hårddraget)

Det är många som studerat tillväxt versus nyfikenhetsforskning och funnit att sambandet - om det överhuvudtaget finns - är svagt. Se ex ITPS som visat att nya högskoleregioner INTE ger mer tillväxt. Se SISTER rapporter som visar att behovsprövad forskning saknas ENORMT i Sverige. Se vad IVA säger.

Och LOSEC och AXE är alltså INTE nyfikenhets Fou - det är behovsmotiverad forskning.

Det övergripande målet vid stöd till uppfinningar skall vara den förväntade samhällsnyttan, och med tanke på den rådande situationen bör det nog i högre grad vara det även vid anslag till forskning. I USA är det 2/3 och i Sverige bara 1/3 som går till tillämpad forskning, vilket kan förklara varför vi får så lite effekt av våra relativt stora satsningar på forskning.

Ta upp alla inkomna förslag till likvärdig bedömning och behandling, oavsett om de kommer från en enskild uppfinnare, företag eller universitet och låt den förväntade samhällsnyttan vara utslagsgivande.

Anpassa kraven på medfinansiering till mottagarens betalningsförmåga och en nivå som gör det möjligt att få ut produkten på marknaden, utan att uppfinnaren/forskaren behöver riskera sin ekonomiska existens. Handläggarna skall inte instrueras vilka medfinansieringskrav som gäller, utan deras uppgift skall vara att utreda hur stort kapitaltillskott kommer att krävas för att föra projektet i hamn och bedöma samhällsnyttan.

Konsekvensen av höga krav på medfinansiering blir att enklare och billigare projekt favoriseras, men dyrare och därigenom ofta med betydligt högre potential inte kommer ut på marknaden, eller hamnar utomlands.

Det övergripande målet vid stöd till uppfinningar skall vara den förväntade samhällsnyttan, och med tanke på den rådande situationen bör det nog i högre grad vara det även vid anslag till forskning. I USA är det 2/3 och i Sverige bara 1/3 vilket kan förklara varför vi får så lite effekt av våra relativt stora satsningar på forskning.

Ta upp alla inkomna förslag till likvärdig bedömning och behandling, oavsett om de kommer från en enskild uppfinnare, företag eller universitet och låt den förväntade samhällsnyttan vara utslagsgivande.

Anpassa kraven på medfinansiering till mottagarens betalningsförmåga och en nivå som gör det möjligt att få ut produkten på marknaden, utan att uppfinnaren behöver riskera sin ekonomiska existens. Handläggarna skall inte instrueras vilka medfinansieringskrav som gäller, utan deras uppgift skall vara att utreda hur stort kapitaltillskott kommer att krävas för att föra projektet i hamn och bedöma samhällsnyttan.

Konsekvensen av höga krav på medfinansiering blir att enklare och billigare projekt favoriseras, men dyrare och därigenom ofta med betydligt högre potential inte kommer ut på marknaden, eller hamnar utomlands.