Forska för tillväxten och jobben
Publicerad
16 september 2009 00:00
8 kommentarer
Senaste av Yngve Ström 23 september 2009 22:04
Det är både frustrerande och bekymmersamt att lilla Sverige väljer att prioritera forskarstyrd forskning vars mål är att "öka vetandet i världen", skriver Sveriges Ingenjörer i en replik på förra veckans inlägg av forskningsminister Tobias Krantz (FP).
Vi är ense med forskningsminister Krantz om att forskningspolitiken måste bli mer tillväxtinriktad. Däremot har vi diametralt olika uppfattningar om vilka ändringar som krävs.
Vår uppfattning är att forskningspolitiken bör ändras från en alltför stark inriktning mot forskarvärldens inomvetenskapliga krav till ökad betoning på kunskap som kan omvandlas i tillväxtskapande produktion och sysselsättning.
Redan i dåvarande Civilingenjörsförbundets Forskningspolitiska rapport (2004) visade vi att mixen mellan fri grundforskning och behovsmotiverad forskning ända sedan början av 1980-talet försämrats till den behovsmotiverade forskningens nackdel. Den utvecklingen har fortsatt och ytterligare förstärkts genom de stora satsningarna på fakultetsanslagen i den senaste forskningspolitiska propositionen. Den mix som forskningsministern lyfter fram i sin artikel har alldeles för stark betoning av forskning med "forskarens egen nyfikenhet i centrum".
Att den skattefinansierade forskningen ska ge tillväxt och sysselsättning finns alldeles för långt ner på regeringens dagordning. I andra länder anses att forskningens primära uppgift är att resultaten ska bidra till utveckling, tillväxt och välfärd.
USA är för oss ett föregångsland för att forskningen ses som avgörande för tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Forskning betraktas som en investering och finansieras som en sådan.
Den amerikanska forskningspolitikens primära mål har aldrig varit att stödja "science for science's sake". Behovsinriktningen påverkar prioriteringar inom såväl grundforskningen som den tillämpade forskningen.
I Sverige däremot har forskarstyrd forskning haft högsta prioritet sedan 1950 talet. Den stora ökning av den statliga forskningsbudgeten som aviserades inför den senaste forskningspolitiska propositionen gav en unik möjlighet att lägga grunden till en kraftfull forsknings- och innovationspolitik för tillväxt och nya jobb.
Alliansregeringen missade den möjligheten. I stället satsar den på att höja den inomvetenskapliga nivån genom en storsatsning på fri grundforskning. Det kommer förhoppningsvis att leda till fler svenska publiceringar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Men vem tror på allvar att det kommer att påtagligt påverka kommersialisering, entreprenörskap och tillväxt?
USA är världens starkaste ekonomi och världens starkaste forskningsnation. Ekonomi och forskning hänger ihop. Forskningen anses vara avgörande för tillväxt och konkurrenskraft. Därför är det både frustrerande och bekymmersamt att lilla, relativt resurssvaga Sverige väljer att prioritera forskarstyrd forskning vars mål är att "öka vetandet i världen" genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Har vi verkligen råd att inte satsa på forskning för tillväxt?
Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer
Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer
Kjell Sehlstedt, utredare Sveriges Ingenjörer
Nyheter/Debatt
- CANopen styrning av....de flesta labbaggregat med 150W till 6kW uteffekt från Delta Elektronika är numera möjligt från Polyamp.
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Circuit board plotter for inhouse prototyping.LPKF ProtoMat är den idealiska fräsmaskinen för högpresterande,analoga, digitala, RFapplikationer.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- PA, POM, PEHD, PP, PETP......är alla förkortningar på olika sorters konstruktionsplaster. Används till olika maskindelar.
- Flexmetall - en flexibel sträckmetallSträckmetall med variabel maska ifrån Häfla Bruk öppnar nya möjligheter beträffande design och funktion.
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Biomedicinska patent.Vi har en bred kompetens på det medicinska området.
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Ny prisvärd värmekamera, 19.950 sek.Kimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Yngve Ström 23 september 2009 22:04 Sortera: Senaste överst
Suuuck
Fackföreningens representanter bör visa om de senaste 20 årens skattefinansierad behovsmotiverad forskning lett till innovationer med komersiell framgång. Utvärdera FoU finansierad av Energimyndigheten, Nuteks kompetenscentra och strategiska stiftelser och redovisa resultatet av utvärderingen. Vem har gjort nytta (om någon)och vem har eldat skattepengar (de flesta)?
Ultrakonservativt av Sveriges Ingenjörer
Forskningens grundprincip är väl just att öka "kunskapen i världen"? Slå vakt om grundforskningen och håll den borta från ultrakonservativa värderingar!
Men varför inte både och?
Det utmålas ett motsatsförhållande som bara leder till en dragkamp som ingen sida vinner. Man måste å ena sidan se att nyfikenhetsstyrd grundforskningen är nödvändig del som verksamhet för doktoranders forskarutbildning och naturligtvis för kunskapen som skapas (även om utväxlingen där är låg - de flesta artiklar som publiceras, citeras aldrig). Å andra sidan så ger den behovsmotiverade forskning direkt nytta och den kan ge forskaren en tillfredställelse genom detta som kanske är svår att få genom att publicera. Sedan kan man tjäna pengar på det, vilket är motiverande. Problemet med den behovsmotiverade forskningen är att den drivs genom Vinnova och sker på högskolorna. Lyft ut forskarna (tjänsledighet från högskola och projektanställning vid ett institut) när de har resultat från grundforskningen eller någon annan idé som de vill realisera. Då kanske nyttan av behovsdrivna forskningen kan realiseras. Nu blir det antingen förklädd grundforskning för pengarna eller dålig och ytlig tillämpad forskning utan genomslag (lite hårddraget)
Vi behöver mer behovsprövad FoU.
Det är många som studerat tillväxt versus nyfikenhetsforskning och funnit att sambandet - om det överhuvudtaget finns - är svagt. Se ex ITPS som visat att nya högskoleregioner INTE ger mer tillväxt. Se SISTER rapporter som visar att behovsprövad forskning saknas ENORMT i Sverige. Se vad IVA säger.
Och LOSEC och AXE är alltså INTE nyfikenhets Fou - det är behovsmotiverad forskning.
Svar till Bo Lennernäs
Visst är AXE och Losec resultat av nyttoforskning. Min poäng är att byråkratstyre kan vara hämmande och leda in på fel spår. Egna idéer bör uppmärksammas och bedömas opartiskt.
SvaraMaximera samhällsnyttan
Det övergripande målet vid stöd till uppfinningar skall vara den förväntade samhällsnyttan, och med tanke på den rådande situationen bör det nog i högre grad vara det även vid anslag till forskning. I USA är det 2/3 och i Sverige bara 1/3 som går till tillämpad forskning, vilket kan förklara varför vi får så lite effekt av våra relativt stora satsningar på forskning.
Ta upp alla inkomna förslag till likvärdig bedömning och behandling, oavsett om de kommer från en enskild uppfinnare, företag eller universitet och låt den förväntade samhällsnyttan vara utslagsgivande.
Anpassa kraven på medfinansiering till mottagarens betalningsförmåga och en nivå som gör det möjligt att få ut produkten på marknaden, utan att uppfinnaren/forskaren behöver riskera sin ekonomiska existens. Handläggarna skall inte instrueras vilka medfinansieringskrav som gäller, utan deras uppgift skall vara att utreda hur stort kapitaltillskott kommer att krävas för att föra projektet i hamn och bedöma samhällsnyttan.
Konsekvensen av höga krav på medfinansiering blir att enklare och billigare projekt favoriseras, men dyrare och därigenom ofta med betydligt högre potential inte kommer ut på marknaden, eller hamnar utomlands.
Forskning för samhällsnytta
Det övergripande målet vid stöd till uppfinningar skall vara den förväntade samhällsnyttan, och med tanke på den rådande situationen bör det nog i högre grad vara det även vid anslag till forskning. I USA är det 2/3 och i Sverige bara 1/3 vilket kan förklara varför vi får så lite effekt av våra relativt stora satsningar på forskning.
Ta upp alla inkomna förslag till likvärdig bedömning och behandling, oavsett om de kommer från en enskild uppfinnare, företag eller universitet och låt den förväntade samhällsnyttan vara utslagsgivande.
Anpassa kraven på medfinansiering till mottagarens betalningsförmåga och en nivå som gör det möjligt att få ut produkten på marknaden, utan att uppfinnaren behöver riskera sin ekonomiska existens. Handläggarna skall inte instrueras vilka medfinansieringskrav som gäller, utan deras uppgift skall vara att utreda hur stort kapitaltillskott kommer att krävas för att föra projektet i hamn och bedöma samhällsnyttan.
Konsekvensen av höga krav på medfinansiering blir att enklare och billigare projekt favoriseras, men dyrare och därigenom ofta med betydligt högre potential inte kommer ut på marknaden, eller hamnar utomlands.