Ulf Bengtsson, Peter Larsson och Kjell Sehlstedt från Sveriges Ingenjörer skriver i Ny Teknik att statens satsningar på forskning bör vara behovsmotiverad. En viktig anledning till att staten finansierar forskning, inte minst inom teknik och medicin, är att det ska resultera i innovationer som tillfredställer människors behov och gör våra liv bättre.

Jag delar Sveriges Ingenjörers ambitioner att göra Sverige bättre på att omvandla forskning till användbara nyttigheter och tillväxtföretag.

Att stärka sambandet mellan utbildning, forskning och innovationer, den så kallade kunskapstriangeln, är en av våra största utmaningar.

Hur kunskapstriangeln ska kunna utvecklas är också en av de frågor som Sverige prioriterar under sitt ordförandeskap i Europeiska unionen.

Om vi i Sverige har välfärd och tillväxt som viktiga mål och vill konkurrera med länder som USA och Indien måste vi få ut mer av de stora belopp vi lägger på forskning. För att åstadkomma detta krävs ansträngningar på flera politiska områden och att samarbetet mellan forskarvärlden och näringslivet ökar.

En nyligen avslutad konferens i Göteborg under det svenska ordförandeskapet fokuserade på just denna centrala aspekt.

Staten har en viktig uppgift när det gäller att värna den fria grundforskningen. Ingen annan aktör i samhället kan göra det med den kraft som krävs för att skapa en stark fri, akademi.

En fri grundforskning utan politisk styrning är garanten för att vår forskning inte blir för kortsiktig och snäv.

Många av samhällets tekniska framsteg har tillkommit på oförutsägbara forskningsområden och genom forskning som inledningsvis har varit svår att bedöma den praktiska nyttan av.

Vem skulle från början till exempel ha trott att ansträngningarna att erövra rymden på 1960-talet, och den därtill kopplade forskningen, fyra decennier senare skulle kunna resultera i nya behandlingsmetoder när det gäller benskörhet hos äldre?

Genom att låta forskarens egen nyfikenhet vara i centrum kommer också samhället i sin helhet att bli vinnare.

Men fri grundforskning räcker inte. Forskning som är behovsmotiverad är viktig och sker såväl genom statlig som privat finansiering. Regeringen genomför nu en rekordstor satsning på svensk forskning; nivån höjs med fem miljarder kronor.

Med den kraftigt utökade ramen har vi möjlighet att tillskjuta resurser till fri grundforskning men också, precis som Sveriges Ingenjörer förespråkar, rikta resurser till några utvalda strategiska områden.

Detta är resultatet av en avvägning mellan att allmänt höja kapaciteten i den svenska forskningen och samtidigt kraftsamla för att skapa internationellt konkurrensmässiga forskningsmiljöer på områden där Sverige har sin styrka.

Det är en forskningspolitisk mix som, enligt mina bedömningar, kan bidra till att göra Sverige till ett föregångsland i innovationer.

Fri grundforskning och strategiska forskningssatsningar måste gå hand i hand.

Tobias Krantz (FP)

Högskole- och forskningsminister