Politiker, här är forskningen som behövs

Framgångsrika länder satsar på forskning som har tydliga mål och är motiverad av behov, skriver Sveriges Ingenjörer. Nye forskningsministern Tobias Krantz tycks tvärtom tro att akademiskt självstyre och oberoende grundforskning leder till innovationer.

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Näringsminister Maud Olofsson undviker i sin debattartikel i Ny Teknik att nämna att utbildningsdepartementet har den politiska makten över innovationspolitiken.

Den nye forskningsministern Tobias Krantz (FP), en utanför den inre partikretsen okänd politiker, rivstartade med en programförklaring i början av juli. Den innehåller tre kloka slutsatser: "Dagens forskning är morgondagens välfärd", "Den svenska forskningsparadoxen - stora satsningar på forskning men relativt få innovationer - måste attackeras" och "Vid sidan av USA visar de nya ekonomierna i Asien och Latinamerika - Indien, Kina, Sydkorea, Singa-pore och Brasilien - framfötterna rejält. De satsar nu mycket stora resurser på forskning och utveckling." Kort sagt, målet är välfärd, problemet är för få innovationer, men vi kan lära av framgångsrika länder.

Sveriges Ingenjörer har gjort djupstudier av två av dessa länders forsknings- och innovationssystem, USA och Indien.

Nästan all amerikansk FoU, oavsett om det är grundforskning, tillämpad forskning eller utveckling, är inriktad på konkreta mål, att lösa praktiska problem till exempel inom hälsa, jordbruk, försvar, energi. De stora federala finansiärerna är myndigheter som lägger ut forskningsuppdrag utifrån sina respektive uppdrag.

Målinriktad forskning har en lång tradition i USA och sker i nära samarbete med näringslivet. Den leder ofta till kommersialisering och ekonomisk tillväxt. Samspelet mellan uttalade samhällsbehov och drivkrafterna för kommersialisering har fört fram den amerikanska forskningen till en världsledande position. I dagens krispolitik görs stora satsningar på forskning och innovation.

I Indien finansierar staten nästan all forskning och den utförs i offentliga forskningslaboratorier. Viktigast är Council of Scientific & Industrial Research (CSIR). CSIR är en av de största industriforskningsorganisationerna i världen. Indien lägger stor vikt vid industrirelaterad forskning och premiärministern är CSIRs ordförande. Indiens forskningspolitiska mål är att offentligt finansierad FoU ska bli ännu mer resultatorienterad och behovsmotiverad med större vikt vid kommersiellt inriktad FoU och innovativa samarbeten.

Vår slutsats är att gemensamma nämnaren för framgångsrika länder är satsningar på behovsmotiverad grund- och tillämpad forskning och samarbeten mellan stat, universitet och näringsliv som leder till innovationer och tillväxt.

Forskningsministerns slutsats tycks vara att framgångsreceptet är principen om akademiskt självstyre och att en mycket stor andel av de statliga forskningsanslagen ska gå till fri oberoende grundforskning.

Behöver han månne bättre rådgivare? Lyssnade han inte när Finlands tidigare statsminister Esko Aho vid ett seminarium i Almedalen (där de båda deltog), mycket träffsäkert formulerade receptet bakom återhämtningen efter 1991; ät inte upp sättpotatisen! I kristid tvingades Finland till drastiska nedskärningar, men satsade ändå kraftfullt på behovsmotiverad forskning.

Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer
Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer
Kjell Sehlstedt, utredare Sveriges Ingenjörer

Av: Ny Teknik Admin

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Henrik Hedlund 4 september 2009 14:15 Sortera: Senaste överst

Grundforskning

Kan ingenjörena som skrivit artikeln ge exempel på svensk oberoende grundforskning som bör tas bort, och även ge exempel på vilken behovsmotiverad grundforskning som skall ersätta den borttagna, samt berätta vem som skall besluta om och betala den behovsmotiverade grundforskningen.

Anmäl

Svar till Ragnar Svedje

Behovsmotiverad grundforskning, vad är det? Här har nog skett en sammanblandning av begreppen. Det som hämmar Sveriges tillväxt är att Näringsdepartementet genom Vinnova kanaliserar nästan allt kapital avsett för behovsmotiverad FoU till redan välgödda Innovationsystem. Det har kallats ”en Jesuslängtan” för det blir sällan något av det.

I stället bör kapitalet gå till behovsmotiverad FoU för att utveckla uppfinningar och idéer med god marknadspotential. Ge det uppdraget till ett organ med god marknadskompetens och marknadsekonomisk kultur, dvs inte Vinnova.

Svara
Anmäl

Svar till Lars Cornell, uppfinnare

Visst har författarna blandat samman begreppen. Det var därför jag bad om exempel. Debattinlägget är skrivet av männisor med klent intellekt och allmänt dålig kunskap om FoU. Vem är landest främste expert på innovationsfrågor? Lycka till med uppfinnandet!

Svara
Anmäl

Svar till Ragnar Svedje

Tack för inlägget!

Som medlem i Sveriges Ingenjörer, forskare och innovatör undrar jag vad SIs representanter pysslar med när de förvirrar begreppen.

Ät inte sättpotatisen? Nog så riktigt, men skilj även på äpplena och päronen.

En förutsättningslös och fri grundforskning är inte mållös, men har inga förutfattade meningar baserat på ett snävt behov och "beställningar" från stat och näringsliv.

Ett aktuellt exempel på detta är Lundaforskares upptäckt av ett läkemedel som kan sänka kroppstemperaturen (Wieloch & Sjölund) när man sökte efter en substans för att begränsa skadorna av stroke (Sydsvenska Dagbladet, A8, 2009-09-04).
Historiska exempel är upptäckterna av pencillinet (Fleming) och den kosmiska bakgrundsstrålningen (Penzias & Wilson).

Upptäckter och innovationer kommenderas sällan fram och forskarens roll är helt annorlunda än konsultens.

Dock håller jag med om mer tillämpad forskning och innovationer behöver en bättre grogrund för att leda till företagande, produkter, tjänster, tillväxt och samhällsnytta. Där har vi mycket att lära av USA m fl länder.

USA har dock inte "kastat ut barnet med badvattnet" eller "ätit upp sättpotatisen". En fri grundforskning vid sidan av den "nyttiga" har lett till ett stort antal Nobelpris och vetenskapliga genombrott.

Låt forskare forska, publicera och upptäcka fritt och skapa en stark miljö för entreprenörskap, investeringar och kompletterande kompetens för innovativt företagande!

Svara
Anmäl

Nyheter/Debatt

Släpp in kvinnorna i teknikreservaten

Bara var fjärde student som antas till civilingenjörsutbildningarna är kvinna. Många teknikämnen är manliga reservat. Det är dags att ändra på bristen på jämställdhet inom högre teknisk utbildning, skriver ledare vid dessa utbildningar i ett manifest. (11 kommentarer)

Studieavgifter skadar svensk ekonomi

Utländska studenter bidrar till svensk ekonomi. Ändå vill regeringen införa avgifter för studenter utanför EES-området. Bristen på logik är uppenbar, skriver Rikard Lingström på Sveriges Universitetslärarförbund. (3 kommentarer)

Ragnar Slunga

"Satsa biståndspengar på jordskalvsvarningar "

- Sverige borde använda biståndspengar för att bygga mikroskalvsystem i seismiskt instabila områden. Det anser Ragnar Slunga, forskare i seismologi och grundare av företaget Quakelook.

Kommunerna är viktiga för biogasen

Att ta bort kommunernas ansvar för att återvinna hushållsavfall kommer inte att ge ett ökat utbud av biogas. Det är helt fel väg, anser Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige, i en replik på förra veckans debattinlägg.

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden

Svenska företag sorterar ut äldre arbetskraft noterar Göran Newberg efter att ha läst artikeln om behovet av nya kärnkraftexperter i Sverige. (7 kommentarer)

Matrester blir miljövänligt drivmedel

Det saknas gas för att fylla biogasbilarnas tankar. Låt inte kommunerna elda upp matavfallet - röta istället, skriver Gröna Bilister och Återvinningsindustrierna i ett debattinlägg. (1 kommentar)

Stärk matematiken och naturvetenskapen i nya gymnasiet

Matematiken och naturvetenskapen måste stärkas i gymnasieskolan, skriver tio professorer i ett debattinlägg. De varnar för att det motsatta håller på att hända i och med det förslag som skolverket lagt fram. (18 kommentarer)

Christer Fuglesang, civilingenjör, astronaut och ledamot i regeringen teknikdelegation.

Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik. (38 kommentarer)

Regeringen spelar högt med studentavgifter

Regeringen vill införa avgifter för internationella studenter. Men det är högt spel med stora risker och små vinster, skriver Ursula Hass och Claes Wohlin på Blekinge tekniska högskola. (4 kommentarer)

Lennart Söder

"Ta vara på vindkunskapen som finns"

Hur har KVA resonerat när man bedömer att Sverige har sämre förutsättningar att bygga ut vindkraften än världsgenomsnittet? frågar sig Lennart Söder, professor på KTH, i ett debattsvar. (36 kommentarer)

Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten, vid invigningen av Vattenfalls vindkraftspark Lillgrund i Öresund i juni 2008.

Tomas Kåberger: Harry Frank har missat poängen

Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger anser att professor Harry Frank och Kungl Vetenskapsakademiens energiutskott inte är mer vetenskapliga än andra i vindkraftsdebatten.

Vindkraften är en oregelbunden energikälla som kräver att reservkraft snabbt sätts in vid otillräckliga vindförhållanden.

Femfaldiga vindkraften på fem år

Låt vindkraften expandera till 10 TWh på årsbasis fram till år 2020, uppmanar medlemmar av KVA sina kritiker på Energimyndigheten och Näringsdepartementet. Undersök samtidigt hur resurserna ska användas för att ytterligare minska de fossila bränslena. (61 kommentarer)

Ulf Persson

Debatt: Den nya sköna matematiken

Claes Johnson faller i den vanliga pedagogiska fällan när han vill införa IT-matematik i undervisningen, menar Ulf Persson, matematikprofessor vid Chalmers, i en replik. (57 kommentarer)

Claes Johnson

Matteprofessorn: IT-matematik lösning på mattekrisen

Varför sjunker resultaten i matematik för varje mätning i svensk skola? Om Sverige skall kunna hänga med i den internationella konkurrensen som kunskapsnation, måste vi först förstå varför matematikämnet befinner sig i kris och sedan ange hur utvecklingen kan vändas, skriver Claes Johnson, professor i tillämpad matematik KTH på Ny Teknik Debatt. (59 kommentarer)

Befintlig teknik knäcker klimathotet

Det finns redan i?dag teknik som löser klimatproblemen. Men det behövs goda exempel, lite fantasi och kapital för investeringar, skriver tre ingenjörer i ett gemensamt debattinlägg. (6 kommentarer)

Charles Edquist

EUs statistik lurar svenska politiker

Sverige satsar mycket på FoU, men får ut för få innovationer. EUs statistik har lurat svenska politiker och andra beslutsfattare att sitta nöjda för länge, skriver Charles Edquist, professor i innovationsstudier vid Lunds universitet. (2 kommentarer)

Terje Andersson

Släpp loss de anställdas innovationskraft

Rikta blicken längre ner i innovationssystemet och släpp loss den slumrande innovationskraft som finns i landets fyra miljoner anställda, skriver Terje Andersson, vd för Ingenjörsamfundet.

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons
Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons