Det juridiska bålverk som socialdemokratin med Thomas Bodström i spetsen är i färd att resa kring de digitala allmänningarna sätter inte enbart medborgarnas integritet på spel – det är också symptomatiskt för en socialdemokrati, som är den mest hårdnackat konservativa kraften i Sverige i dag, skriver Jonas Andersson, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Goldsmiths College i London.
Socialdemokraterna var det enda svenska parti som stödde det datalagringsdirektiv som EU-kommissionen och ministerrådet försökte smuggla igenom mot årsslutet. 2005 som helhet innebar en skärpt linje från justitiedepartementets sida när det gäller medborgarövervakning samt inskränkning av frihet till innovation (anti-fildelning, pro-mjukvarupatent, förbud mot innovationer som syftar till att kringgå kopieringsskydd).
Sverige och Storbritannien är de främsta påtryckarna inom EU för införandet av tele- och internetövervakning. Förslaget går ut på att operatörer ska tvingas lagra tele- och internettrafik för att göra loggar tillgängliga vid utredning av grova brott.
Bodström vill dessutom att polis och Säpo får rätt till hemlig avlyssning, husrannsakan och övervakning av misstänkta personers arbetsplatser och hem. Huvudanledning: att förhindra terrorism och organiserad brottslighet.
Mitt argument är glasklart: terrorismfrågan är endast ett svepskäl.
Precis som med besläktade repressiva teknologiska system, som lagmässigt tvångsförvar av krypteringsnycklar, så fungerar obligatorisk datalagring enbart i en idealvärld - eller rättare sagt dystopi - där inga undantag till regeln kan tillåtas. För att dessa teknologier ska vara effektiva måste de tillämpas på ett totalitärt sätt; precis som med lagar, normer och förordningar så ligger det i deras natur att vara heltäckande och inte tillåta undantag. Finns där ens en enda lucka i systemet, så är de i praktiken verkningslösa mot de fiender som vet vad de sysslar med: hackers, crackers och fildelare, såväl som terrorister och grova brottslingar.
Ponera att datalagringsdirektivet blir verklighet. Ponera att jag vore terrorist. Varför skulle jag meddela mina planer till kolleger i klartext, via vanlig epost eller över svenska mobiltelefoner, när det ändå finns utländska, oövervakade operatörer för allsköns tele- och internettjänster? När det finns otaliga metoder för kryptering? När jag lika gärna kan använda vanlig (än så länge hemlig) snigelpost?
Att de aktuella förslagen skulle utgöra reella hinder mot professionella terrorister och brottslingar faller alltså på sin egen orimlighet, såvida vi samtidigt vill fortsätta leva i ett fritt samhälle. Friheten kräver vissa uppoffringar - det faktum att alla måste tillåtas anonymitet är en av dem.
Nej, motivet för den skärpta lagstiftningen är något helt annat: det är att försvåra för den stora skaran normalkompetenta men misstänktliggjorda användare, som i det nuvarande politisk-ekonomiska klimatet stämplas som fuskare, friseglare och utnyttjare av systemet.
Det framgick även i december 2005 att den amerikanska Bushadministrationen har använt underrättelsetjänsten National Security Agency för att spionera på sina egna medborgare. Sedd i relation till de svenska förslagen är den amerikanska strategin mer förståelig - den verkar i ett politiskt klimat där de politiska ledarna själva (åtminstone till synes) baserar sina beslut på kvasireligiösa föreställningar och oförfalskad nationalism, och där det egna landet faktiskt utsatts för terroristattacker.
Men i Sverige? Jag kan se tre motiv: antingen är politikerna i Bodströms gäng ovanligt blåögda om de tror att dessa tekniska direktiv i praktiken ska göra ens något åt att stävja den internationella terrorismen.
Eller så är de enbart intresserade av att framstå som hårdnackade i det storpolitiska spelet på övernationell nivå, lierade med brittisk-amerikansk policy samt upphovsrättsindustrin. Eller så är de medvetet lömska - då de under förespegling av att gå hårt åt terrorister egentligen går hårdare åt demokrati, allmänt rättsmedvetande och de egna medborgarnas frihet.
Jag anar att motiven i själva verket utgör en mix av de tre ovanstående.
Synd, för vad vi riskerar på grund av dessa politikers kortsiktighet är att få ett övervakningssamhälle utan den förväntade höjda säkerheten.
Sverige har tagit täten i etanolracet, nu är vi plötsligt på väg ner i diket, skriver miljöprofessor.
Nästa generation etanol från skogen kan helt stanna av. 183kommentarer
Ett barn som inte förstår nyttan och det roliga i att lära sig cykla lär sig heller inte att cykla, skriver debattör och jämför med skolmatten. 60kommentarer
LÄSARNAS. Vi måste locka framtidens ingenjörer via Facebook och WoW, anser Yngve Nygren. Blaj, tycker många Ny Teknik-läsare. Höj nivån på grundskolestudierna och statusen på yrket, är deras slutsatser. 31kommentarer
Att köpa el är som att ta ut pengar på banken. Bara för att det finns smutsiga pengar i omlopp är inte ditt uttag kriminellt, skriver debattör som vill mana till högre miljömoral. 762kommentarer
Regeringen borde införa ett statligt energistöd riktat till små- och medelstora företag som ställer om till förnybara energikällor, skriver Jan Törner, VD Pilum AB. 27kommentarer
Vill kalla sig för alliansens gröna röst men siffror från Energimyndigheten visar att det mest är tom retorik. Effekterna av regeringens satsningar på förnybar energi är små, enligt debattören Lorentz Tovatt. 91kommentarer
I Uppsala finns redan ett flertal program som förädlar forskningsresultat på ett sätt som tillåter forskaren att vara forskare, och som samtidigt leder fram till att privata intressen kan ta vid, svarar docenterna Erik Forsberg och Lars Jonsson i Uppsla efter kritik från Innovatiosbrons Peter Strömbäck. 1kommentar
Därför finns det starka betänkligheter mot att försvaret ska få diktera villkoren för utbyggnaden av vindkraft, skriver Gunnar Fredrikson, Svensk Vindenergi och Staffan Engström, konsult. 219kommentarer
De som agerar nu blir vinnare, andra kan snabbt vara borta, skriver Nils Lindstrand och Mikael Hedlund, som bland annat tycker att staten ska göra storskaliga beställningar av innovativ teknik. 8kommentarer
SKB:s forskning om slutförvaret för utbränt kärnbränsle håller alldeles för låg nivå, enligt Torbjörn Åkermark, doktor i korrosionslära. Trots forskning för 300 miljoner kronor om året, i 30 år är det fortfarande oklart hur tåliga kopparkapslarna är. 31kommentarer
DEBATT. Svensk forskningspolitik har varken lett till lysande grundforskning eller till nya företag. Det är i industriforskningsinstituten lösningen på den svenska paradoxen finns, enligt Peter Holmstedt, vd för Rise Holding. 4kommentarer
Nu får ni väl ändå ge er. Varför satsa stora pengar helt i onödan, ge bilmotorn el från sol och vind i stället. Bygg ut infrastrukturen med tankstationer som kan leverera vätgas, tycker Alf Olsson.
EU borde satsa sina miljarder på att tillverka metanol av koldioxiden i stället för att framhärda med projekten med att pumpa ner den i marken, skriver Bengt Lindhé. 57kommentarer
Det tidigare så lyckade samarbetet mellan staten och näringslivet måste återuppstå om Sverige ska ha en chans i framtiden. Det säger Håkan Juholt i en intervju med Ny Teknik. 83kommentarer
DEBATT. Allt mer av bilens förädlingsvärde ligger hos leverantörerna, utanför fordonsfabrikens väggar. Åbjörnssons traditionella ”inkråmstänkande” och att Saab skulle komma bättre till sin rätt vid en konkurs stämmer inte, skriver Fredrik Sidahl, vd Fordonskomponentgruppen.
GM:s nej till Saab-försäljningen är veckans stora nyhet. Nu är frågan hur bra koll du har på företaget. Gör vårt miniquiz med sex snabba om General Motors. Till quizet
Det handlar inte längre om att undvika hundens eller barnens namn som lösenord. Det krävs mer i dagens it-samhälle för att skydda oss från hackerattacker, skriver Jim Carlsson, vd Nordic Edge. 65kommentarer
DEBATT. Miljöpartisten Lise Nordins argument reducerar den viktiga frågan om kärnkraftens framtid till en slags popularitetstävling. Detta är inte en modefråga, enligt Michael Karnerfors, företrädare för nätverket Nuclear Power Yes Please 154kommentarer
Det faktum att vindkraften byggs ut snabbast i världen, trots kärnkraftens större subventioner, visar tydligt vilket energislag som är mest konkurrenskraftigt, skriver Lise Nordin (MP). 670kommentarer
Bättre samordning och kompetenta riskkapitalister som kan bidra inte bara med pengar utan också med erfarenheter och coachning ingår i Margareta Cederfelts (M) recept för ökad innovationskraft och tillväxt i Sverige. 12kommentarer
Enklare expertskatt och nya avdrag för forskning och utveckling. Det kräver Marcus Wallenberg och styrgruppen för IVA-projektet "Innovation för tillväxt". 55kommentarer
Dubbelt straff. Först ska vi betala de ökade investeringarna i elnätet och sedan dessutom få en högre elprisnivå på grund av dessa investeringar, skriver debattörer. 184kommentarer
Halvera dina elkostnader, gör en miljöinsats och utmana de tre stora elproducenterna genom att bli andelsägare i förnybar energi. Det skriver Pär Holmgren och Linda Magnusson. 268kommentarer
"Det blir sämre service och dyrare för kunderna om det nuvarande förslaget till en gemensam nordisk elmarknad går igenom." Det varnar 70 små elnäts- och elhandelsföretag i ett upprop mot myndighetens förslag. 16kommentarer
"Det blir sämre service och dyrare för kunderna om det nuvarande förslaget till en gemensam nordisk elmarknad går igenom." Det varnar 70 små elnäts- och elhandelsföretag i ett upprop mot myndighetens förslag. 16kommentarer